<p>Människors sätt att kommunicera utgörs av verbala och icke-verbala uttryck. De verbala uttrycken står för det talade och skrivna ordet medan de icke-verbala uttrycken består av röst, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Arne Maltén (1998) menar att det är de icke-verbala uttrycken som är den största informationskällan för att vi ska kunna förmedla och mottaga olika budskap. Eftersom det utgör en sådan stor del av det vi kommunicerar har vi valt att studera hur fem gymnasielärares icke-verbala uttryck ser ut under genomgång, detta har undersökts genom observationer. Resultatet av observationerna visar att lärarna överlag var duktiga användare av de icke-verbala uttrycken. Vidare ansåg vi det intressant att höra av eleverna själva, vad som får dem att tycka att en genomgång är intressant. Vi valde att intervjua eleverna i grupper för att skapa ett så öppet samtal som möjligt. Utifrån elevernas svar fick vi ett innehållsrikt och intressant material. Eleverna angav flera bidragande faktorer till varför en genomgång blir intressant, i resultatdelen har de bildat kategorier. Några av dessa är; den ämnespassionerade och pedagogiska läraren, lärarens personlighet och sätt, den uppmuntrande och engagerade läraren samt lärarens röst och kroppsanvändning.. Resultatet från både observationerna och intervjuerna har analyserats och diskuterats i uppsatsens avslutande avsnitt.</p>

Människors sätt att kommunicera utgörs av verbala och icke-verbala uttryck. De verbala uttrycken står för det talade och skrivna ordet medan de icke-verbala uttrycken består av röst, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Arne Maltén (1998) menar att det är de icke-verbala uttrycken som är den största informationskällan för att vi ska kunna förmedla och mottaga olika budskap. Eftersom det utgör en sådan stor del av det vi kommunicerar har vi valt att studera hur fem gymnasielärares icke-verbala uttryck ser ut under genomgång, detta har undersökts genom observationer. Resultatet av observationerna visar att lärarna överlag var duktiga användare av de icke-verbala uttrycken. Vidare ansåg vi det intressant att höra av eleverna själva, vad som får dem att tycka att en genomgång är intressant. Vi valde att intervjua eleverna i grupper för att skapa ett så öppet samtal som möjligt. Utifrån elevernas svar fick vi ett innehållsrikt och intressant material. Eleverna angav flera bidragande faktorer till varför en genomgång blir intressant, i resultatdelen har de bildat kategorier. Några av dessa är; den ämnespassionerade och pedagogiska läraren, lärarens personlighet och sätt, den uppmuntrande och engagerade läraren samt lärarens röst och kroppsanvändning.. Resultatet från både observationerna och intervjuerna har analyserats och diskuterats i uppsatsens avslutande avsnitt.

Hållbar utveckling är ett komplicerat begrepp som ofta ger upphov till en viss förvirring. I skolan ska elever lära sig att arbeta för och främja en hållbar utveckling, men hur ska det gå till? Det finns många tidigare studier som belyser hur lärare försöker anpassa sin undervisning till begreppet men i den här studien riktas istället fokus till eleverna. Vad har de för tankar om vad som är viktigt att lära sig och vad är de intresserade av? Min studie behandlar lärande för hållbar utveckling och har två huvudsyften. Det första är att studera och beskrivande kvalitativt skilda sätt elever beskriver sina uppfattningar, attityder, och intressen i samtal kring naturvetenskap och begreppet hållbar utveckling. Det andra syftar till att ta tillvara elevers egna uppfattningar och erfarenheter kring arbetet med hållbar utveckling för att försöka förstå drivkrafter där nyfikenhet och intresse skapas. Studien tar avstamp i den kvalitativa forskningstraditionen där fallstudier legat till grund för metodval och semistrukturerade forskningsintervjuer har använts för insamling av empiriskt material. Elevgrupper från en gymnasieskola i Stockholm intervjuades varpå materialet analyserades genom meningskoncentrering och kategorisering. De slutsatser som studien kommit fram till visar att de aspekter som lyfts upp i elevers samtal som drivkrafter eller grund till varför något blir intressant ofta saknas i de utsagor från eleverna som kommer fram i samtal om arbete med hållbar utveckling. De fyra nyckelord som framträder pekar på att elevers intresse fångas genom fördjupad kunskap, det häpnadsväckande, bra förebilder och det okända och att dessa bör inarbetas av lärare undervisning för ett lärande för hållbar utveckling. Men resultatet visar även på att förhållandet mellan elev och lärare bör belysas ytterligare och att lärare måste verka för att skapa mer aktiva medskapare till sin undervisning där framförallt det okända får vara en av drivkrafterna till att göra lärande för hållbar utveckling mer intresseväckande.

Students who find mathematics difficult and complicated can lose their confidence in their abilities after the first years of school to cope with mathematical tasks and gradually give up all efforts to learn mathematics. This systematic literature study aims to shed light on the teacher's role in developing students' interest in mathematics. The goal is to point out important aspects that can strengthen the teacher's teaching to arouse and create a positive interest in the students in their teaching. The result is research on different perceptions from different continents in the world about essential aspects that teachers can work from to promote students' interest in the mathematical subject. The most central aspect focuses on the importance of the teacher's knowledge of the students. Half of the articles that form the basis of this study also shed light on the importance of the current mathematics classroom. Finally, there are themes about communication and creating self-confidence through feedback. / Elever som upplever matematik svårt och komplicerat kan förlora sin tilltro till sina egna förmågor redan efter de första åren i skolan för att klara av matematiska uppgifter och ger efter hand upp alla ansträngningar att lära sig matematik. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa lärarens roll i arbetet med att utveckla elevernas intresse för matematik. Målet är att peka på viktiga aspekter som kan stärka lärarens undervisning för att väcka och utveckla ett positivt intresse hos eleverna i sin undervisning. I resultatet framkommer det forskning om olika uppfattningar, från olika kontinenter i världen om viktiga aspekter som läraren kan arbeta utifrån för att främja elevernas intresse för det matematiska ämnet. Den mest centrala aspekten fokuserar på betydelsen av lärarens kännedom om eleverna. Hälften av artiklarna som utgör grunden för denna studie belyser även vikten av det aktuella matematikklassrummet. Avslutningsvis finns teman om kommunikation och skapa självförtroende genom feedback.

Tidigare studier har visat att elevers intresse för NO-ämnet minskar och att elevers självförtroende försämras i ämnet när de blir äldre. Vidare har forskning visat att elevers intresse i praktiska metoder sjunker med åldern. Därför är det av vikt att forskning bedrivs för att få kunskap om hur lärare kan intressera elever i NO-undervisningen med praktiska moment. Syftet med denna undersökning är att undersöka om elever blir mer intresserade av praktiska moment i NO-undervisningen i årskurserna 4-6 och vad skulle kunna intressera eleverna ytterligare i undervisningen? Undersökningen genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod i form av en enkät som innehöll frågor av både sluten och öppen karaktär. I undersökningen deltog 66 elever från årskurs 4-6 och 6 lärare som bedrev undervisning i de årskurserna. I resultatet framkom att majoriteten av elever och lärare hade en positiv inställning till praktiska moment i undervisningen, samt önskade fler experiment i NO-undervisningen. Lärare beskrev dock faktorer som tidsbrist, personalbrist, materialbrist och för stora klasser som utmaningar för att genomföra mer sådan undervisning. Därtill nämndes svårigheter att hitta relevanta uppgifter. Sammanfattningsvis skulle elevers intresse kunna förbättras med fler praktiska moment, om hindren för detta kan överbryggas. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

Enligt Skolverket bör elevernas intresse vara en utgångpunkt i undervisningen. Många forskare har undersökt elevernas intresse för att ge oss en förståelse kring intressefaktorer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka och få en fördjupad förståelse för undervisningsmetoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet i årskurs 7–9. Studiens teoretiska ramar är det pragmatiska perspektivet, individuellt intresse och situationsbaserat intresse. För att undersöka detta har fem kemilärare som undervisar kemi på högstadiet intervjuats. Denna studie bygger på den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för att samla in empirin. Resultatet visade att NO- lärarnaanvänder många olika metoder för att väcka elevernas intresse. Kemilärarna i denna studie uppgav att de använder dels praktiska metoder såsom olika typer av laborationer och dels teoretiska metoder såsom grupparbete och diskussioner. Dessutom visade resultatet att det finns speciella metoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet. Dessa speciella metoder riktar sig främst mot eleverna som tycker att kemiämnet är ointressant och ett svårt ämne. / <p>Kemi</p>

Denna studie handlar om elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen, och då främst biologiämnet. Den svenska läroplanen för gymnasieskolan sägs vila på en demokratisk grund. Denna studie visar att detta inte alltid är fallet. Tidigare studier har visat att det finns en skillnad i intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena, beroende på ditt biologiska kön, där kvinnor oftast visade ett större intresse för biologi, och särskilt inom de områden som är kopplade till vård, såsom hälsa, skönhet och medicin, medan män tenderade att ha ett större intresse för kemi, fysik och teknik (Schreiner &amp; Sjøberg 2010; Adolfsson et al. 2011). Denna studie visar ett annat resultat, men detta motbevisar inte tidigare forskning. Nästan alla elever i denna studie uttrycker ett intresse för människokroppen och dess funktioner. Men anledningen till varför, är inte möjligt att klargöra utan vidare undersökning. Som i tidigare studier har denna studie visat att elevernas intressen för ett specifikt ämne ökar deras motivation för att lära sig mer om det. Denna typ av motivation kallas för inre motivation (Deci &amp; Ryan 2000). Ett av de viktigaste resultaten av denna studie är lärarens roll. Denna studie är avsedd att fungera som ett verktyg för kunskapsförmedling för lärare i praktiken. Därför är det viktig kunskap att en lärares inverkan påverkar studenternas motivation att lära sig om ett specifikt ämne. Hur en lärare går till väga för att lära ut ett ämne och lärarens inställning till ämnet eller en del av ett ämne kan så småningom påverka den kunskap eleverna tar med sig.

Based on the American philosopher John Dewey's (1859–1952) theoretical framework linked to the role of democracy in education, the purpose of this qualitative study is to explore the role of democracy in the contemporary leisure center, which, according to the current curriculum, should be based on students' experiences, interests and needs. Through interviews and observations, the study describes the educators 'perspectives and work with democracy, as well as how the students' experiences, interests and needs are mapped and manifested in the activities.   The study shows, in accordance with Dewey's idea of ​​the collaborative experience, that the educators value the students' democratic rights, but that in the end it is up to the educators how it is put into practice. This action may be partly due to the content of the curriculum, and partly due to students needing guidance and direction in discovering new phenomena. Opportunity for democratic participation exists for the students, even if it is associated with challenges, such as them themselves denying the opportunities. Furthermore, the study shows that students' needs, interests and experiences are mapped through observation and conversations with the students, but that there is a lack of systematic work on this and that the result is thus uncertain. Furthermore, the study shows that students' interests, needs and interests need to be clear and easy to discover to be noticed by the educators. Students who do not express or show signs of what their interests, needs and experiences risk being either exposed to pressure or being completely missed on the grounds that the educators do not have the opportunity to make them visible. / Med utgångspunkt i den amerikanske filosofen John Deweys (1859–1952) teoretiska ramverk kopplat till demokratins roll inom utbildning är syftet med denna kvalitativa studie att utforska demokratins roll i det samtida fritidshemmet, vilken, enligt rådande läroplan, ska utgå från elevers erfarenheter, intressen och behov. Genom intervjuer och observationer redogör studien för pedagogernas perspektiv och arbete med demokrati samt hur elevernas erfarenheter, intressen och behov kartläggs och manifesterar sig i verksamheten.     Studien visar, i enlighet med Deweys idé om den samverkande erfarenheten, att pedagogerna värdesätter elevernas demokratiska rättigheter men att det i slutändan är upp till pedagogerna hur det omsätts i praktiken. Detta agerande kan dels bero på läroplansinnehållet, dels utifrån att eleverna kan behöva styrning och riktning i att upptäcka nya företeelser. Möjlighet till demokratiskt deltagande finns för eleverna även om det är förknippat med flertalet utmaningar, så som att de själva avböjer möjligheterna. Vidare visar studien att elevers behov, intressen och erfarenheter kartläggs genom observation och samtal med eleverna, men att det saknas ett systematiskt arbete kring detta och att resultatet därmed är osäkert. Studien synliggör vidare att elevers intressen, behov och intressen erfarenheter behöver vara tydliga och lätta att upptäcka för att uppmärksammas av pedagogerna. Elever som inte uttrycker eller visar tecken på vad deras intressen, behov och erfarenheter består av riskerar att antingen bli utsatta för påtryckningar eller att missas helt utifrån att pedagogerna inte har möjlighet att synliggöra dem.