<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar elever och lärare har kring matematik. För att finna svar på syftet användes följande frågeställningar: Vad är matematik för elever? Vad är matematik för lärare? Hur kan elevers och lärares uppfattningar om vad matematik är tänkas påverka lärares undervisning och elevers lärande? För att svara på frågeställningarna användes en litteraturstudie och en empirisk studie. </p><p>Uppsatsen innehåller två huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lärare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs. I den empiriska studien ingår bland annat resultatet från den egna undersökningen som genomfördes med hjälp av kvantitativa elevenkäter och kvalitativa lärarintervjuer. Elevenkäterna genomfördes i fem klasser som består av årskurserna fyra respektive fem och 101 elever besvarade enkäten. Intervjuerna genomfördes med lärarnasom undervisar dessa fem klasser i matematik. En av lärarna har två av klasserna vilket resulterar i att fyra lärarintervjuer ligger till grund för resultatet. Enkäter och intervjuer redovisar det resultat som åskådliggör den egna undersökningen. Resultatet från litteraturstudien och den empiriska studien visar att lärare och elever har en gemensam uppfattning om vad matematik är. Både lärare och elever är medvetna om att matematiken är ett viktigt ämne som inte bara förkommer i skolundervisningen utan även finns utanför skolans väggar. Det som lärarna i min undersökning uppfattar som matematik är det som de ser som viktigt att kunna i vardagslivet medan majoriteten av eleverna sammankopplar matematik med någon känsla, till exempel att matematik är ett roligt eller tråkigt ämne. Ingen av lärarinformanterna i min undersökning har tidigare tänkt på vad matematik innebär för dem och de tror inte heller att deras elever gjort det.</p>

<p>Det talas om den svenska skolan och matematik i olika sammanhang. Under senare år har det gjorts flera utvärderingar och studier som visar att elevers kunskaper inom matematikämnet har försämrats. Skolverket rapporterar också att lusten att läramatematik försämrats och att problematiken kanske ligger i undervisningens utformning.</p><p>Syftet med denna studie är att belysa lärares intentioner kring arbete med laborativ matematik och lyfta fram deras tankar kring vad arbetssättet/angreppssättet kan innebära för elevers lärande. Jag kommer också att lyfta fram möjligheter och hinder som lärare upplever kring arbetssättet. För att besvara frågeställningarna har jag genomfört en kvalitativ, semi-strukturerad intervjustudie med fem lärare som undervisar i år 4-6 alternativt år 7-9.</p><p>Resultatet från studien visar att laborativ matematik har positiv inverkan på elevers lärande. Det skapar engagemang, nyfikenhet och lust att lära matematik. Det framkommer också att lärare upplever att ett laborativt arbetssätt ger elever varaktiga kunskaper och värdefulla referenspunkter. Vidare beskrivs att lärare ser stora möjligheter med att arbeta laborativt. Resultaten visar exempelvis att lärarna upplever att de kan erbjuda elever en undervisning som utvecklar, utmanar och stimulerar. Att arbeta laborativt ger också möjligheter att visualisera och konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan konkret och abstrakt. I resultatet beskrivs också faktorer som lärare upplever kan utgöra hinder eller begräsningar då man vill arbeta laborativt, såsom tid, ekonomi och svårigheter att hitta bra uppgifter.</p><p>Sammantaget visar studien att lärare upplever laborativ matematik som en viktig del i undervisningen och som ett värdefullt verktyg för att skapa variation och ge alla elever en lustfylld och givande matematikundervisning.</p>

Föreliggande studie baseras på intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lärare i en kommun i Stockholms län. Eleverna är alla i koncentrationssvårigheter och syftet med studien är att undersöka hur elever i koncentrationnsvårigheter och deras lärare upplever lärare-elev relationen i fråga om elevens lärande. Centrala frågeställningar i studien är vad som är framträdande för lärarna i deras undervisning med hänsyn till elever i koncentrationssvårigheter, hur eleven i koncentrationssvårigheter upplever lärarens undervisning samt vilka upplevelser som är framträdande för lärare och för elever i koncentrationssvårigheter i fråga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar elever och lärare har kring matematik. För att finna svar på syftet användes följande frågeställningar: Vad är matematik för elever? Vad är matematik för lärare? Hur kan elevers och lärares uppfattningar om vad matematik är tänkas påverka lärares undervisning och elevers lärande? För att svara på frågeställningarna användes en litteraturstudie och en empirisk studie. Uppsatsen innehåller två huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lärare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs. I den empiriska studien ingår bland annat resultatet från den egna undersökningen som genomfördes med hjälp av kvantitativa elevenkäter och kvalitativa lärarintervjuer. Elevenkäterna genomfördes i fem klasser som består av årskurserna fyra respektive fem och 101 elever besvarade enkäten. Intervjuerna genomfördes med lärarnasom undervisar dessa fem klasser i matematik. En av lärarna har två av klasserna vilket resulterar i att fyra lärarintervjuer ligger till grund för resultatet. Enkäter och intervjuer redovisar det resultat som åskådliggör den egna undersökningen. Resultatet från litteraturstudien och den empiriska studien visar att lärare och elever har en gemensam uppfattning om vad matematik är. Både lärare och elever är medvetna om att matematiken är ett viktigt ämne som inte bara förkommer i skolundervisningen utan även finns utanför skolans väggar. Det som lärarna i min undersökning uppfattar som matematik är det som de ser som viktigt att kunna i vardagslivet medan majoriteten av eleverna sammankopplar matematik med någon känsla, till exempel att matematik är ett roligt eller tråkigt ämne. Ingen av lärarinformanterna i min undersökning har tidigare tänkt på vad matematik innebär för dem och de tror inte heller att deras elever gjort det.

Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om. Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena.

Det talas om den svenska skolan och matematik i olika sammanhang. Under senare år har det gjorts flera utvärderingar och studier som visar att elevers kunskaper inom matematikämnet har försämrats. Skolverket rapporterar också att lusten att läramatematik försämrats och att problematiken kanske ligger i undervisningens utformning. Syftet med denna studie är att belysa lärares intentioner kring arbete med laborativ matematik och lyfta fram deras tankar kring vad arbetssättet/angreppssättet kan innebära för elevers lärande. Jag kommer också att lyfta fram möjligheter och hinder som lärare upplever kring arbetssättet. För att besvara frågeställningarna har jag genomfört en kvalitativ, semi-strukturerad intervjustudie med fem lärare som undervisar i år 4-6 alternativt år 7-9. Resultatet från studien visar att laborativ matematik har positiv inverkan på elevers lärande. Det skapar engagemang, nyfikenhet och lust att lära matematik. Det framkommer också att lärare upplever att ett laborativt arbetssätt ger elever varaktiga kunskaper och värdefulla referenspunkter. Vidare beskrivs att lärare ser stora möjligheter med att arbeta laborativt. Resultaten visar exempelvis att lärarna upplever att de kan erbjuda elever en undervisning som utvecklar, utmanar och stimulerar. Att arbeta laborativt ger också möjligheter att visualisera och konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan konkret och abstrakt. I resultatet beskrivs också faktorer som lärare upplever kan utgöra hinder eller begräsningar då man vill arbeta laborativt, såsom tid, ekonomi och svårigheter att hitta bra uppgifter. Sammantaget visar studien att lärare upplever laborativ matematik som en viktig del i undervisningen och som ett värdefullt verktyg för att skapa variation och ge alla elever en lustfylld och givande matematikundervisning.

Ämnesområdet för den här studien är matematik, specificerat geometri.Studien undersöker hur van Hiele's teori kan användas för att utveckla eleversförståelse inom geometri, eftersom elever tenderar att ha problem med attbenämna geometriska figurer. Studiens syfte är därför att undersöka eleverskunskapsutveckling gällande geometriska figurer utifrån van Hiele´s teori. Detsker genom den kvalitativa metoden deltagande observation. Insamlat datamaterialanalyseras genom användning av ett analysschema. Den vetenskapliga teorin somligger till grund för studien är det sociokulturella perspektiv, eftersom bådedet sociokulturella perspektivet och van Hiele’s teori belyser språketsbetydelse för inlärning. Resultatet påvisar att observationsgruppen somundervisades utifrån van Hiele gick från en ospecifik och konkret uppfattningtill att vara förtrogna med ingående geometriska figurer och deras explicitaegenskaper. Eleverna gick från att sortera informellt till abstrakt, till attbörja förstå grunden till figurers definitioner. Den andra observationsgruppenbefann sig på en abstrakt nivå under hela progressionen, behandlade fleraegenskaper samtidigt och sortering skedde fragmentariskt utifrån olika axiom.Utifrån studiens resultat blir min slutsats att, den visuella början och en stegvisprogression inte bör exkluderas i geometriundervisning. / The subject   area for this study is mathematics, specified geometry. The study examine how   van Hiele's theory can be used to develop students' geometric understanding.   Therefore, the purpose of this study was to investigate pupils' knowledge   development regarding geometric figures based on Van Hiele's theory. The   qualitative method participation observation was conducted. Collected data   was analyzed using an analysis chart. The scientific theory underlying the   study is the socio-cultural perspective since both the socio-cultural   perspective and van Hiele’s theory highlight the importance of language for   learning. The result shows that the observation group taught by Van Hiele   went from an inaccurate and concrete understanding to being familiar with   in-depth geometric figures and their explicit characteristics. They went from   sorting informally to abstract, to beginning to understand the reason for   figures definitions. Compared to the second observation group, which was at   an abstract level throughout the progression, several characteristics were   treated at the same time and sorting occurred fragmentarily based on   different axioms. Based on the results of the study, I conclude that the   visual beginning and a gradual progression should not be excluded while   teaching geometry.

Med utgångspunkt i ett ämnesdidaktiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv redogörs förutsättningar för lärande inom naturvetenskap ställt i relation till estetiska lärprocesser. Enligt forskning är generell allmänbildning inom naturvetenskap viktigt för samhällets utveckling. Didaktiska val, lärarnas kompetens och elevernas motivation är därmed viktiga grundstenar för att upprätthålla en undervisning av god kvalitet. Estetiska lärprocesser presenteras i förhållande till relevant forskning. Forskningsbakgrunden visar ur flera infallsvinklar på ett samband mellan estetiska lärprocesser och lärande i naturvetenskap. Estetiska lärprocesser kan fungera som ett medel för att nå motivation, klassgemenskap och omfångsrik förståelse för naturvetenskap. Forskning visar även att lärare innehar en bristande kompetens för att kunna utnyttja estetiska lärprocessers fulla potential. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur estetiska lärprocessers vara eller icke vara påverkar naturvetenskaplig undervisning, motivation och klassrumsklimat i en studie med såväl kvalitativa samt kvantitativa metodval. Studien har bedrivits i en lågstadieklass med eleverna som huvudfokus ur såväl deras egna perspektiv samt vårt försök att skapa en helhetsuppfattning. Lektionsplaneringar är skapade av oss i samförstånd med deltagande lärare. Datainsamlingen har skett genom lektionsobservationer, lektionsutvärderingar, elevintervjuer och kunskapstest. Resultatet av studien visar att lärarens kompetens påverkar den naturvetenskapliga undervisningen och estetiska lärprocessers utfall. Elevaktiva moment, variation och en friare utformning bidrog till koncentration, ansvarstagande, större uttrycksmöjligheter, motivation och individanpassning. Eleverna visade kunskaper i högre grad om det ämnesspecifika innehåll som behandlats med estetiska lärprocesser än utan.

Syftet med denna studie var att undersöka vad tidigare forskning säger om vad som är betydelsefullt för att stödja och främja elevers lärande i de naturvetenskapliga ämnena genom formativ bedömning. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie utförts där resultat har sammanställts utifrån tidigare forskning. Databaser som har använts under sökprocessen är Avhandlingar.se, NorDiNa, ERIC (Education Resources Information Centre) samt Summon. All litteratur har genomgått peer-review och kvalitetsgranskats. Studiens resultat visar att flera faktorer har betydelse för elevers lärande i naturvetenskap genom formativ bedömning. Studien visar att kvalitativa, relevanta och tydliga lärandemål utgör grunden för formativ bedömning och främjar elevers lärande. Andra faktorer som studien visar är av betydelse är interaktionen och kommunikationen mellan aktörerna i skolan, då dessa synliggör elevers kunskaper och stödjer den feedback som ges till och av elever. Studiens resultat visar vidare att ämneskunskaper i naturvetenskap och lärarens didaktiska kompetens påverkar kvaliteten och effektiviteten för hur formativ bedömning främjar elevers lärande. Lärarens förhållningssätt till ämnet, syn på lärande och principerna för formativ bedömning har betydelse för hur väl eleverna främjas i sitt lärande inom de naturvetenskapliga ämnena. / <p>Naturvetenskap</p>

Denna studie syftar till att undersöka lärares användning av utomhuspedagogik i biologiundervisningen. Studien undersökte också vilka fördelar och nackdelar utomhuspedagogik för med sig och vilka effekter lärarna kunde se på elevernas lärande. Undersökningen bygger på observationer och en webbaserad enkätundersökning med lärare verksamma i grundskolans tidiga åldrar som undervisar i biologiämnet. Resultatet visade att majoriteten av de lärare som besvarade enkäten använder sig regelbundet av utomhuspedagogik i samband med naturvetenskaplig undervisning. Lärarna ansåg att utomhuspedagogik bidrog till en mer konkret undervisning där eleverna får erfara autentiska förstahandsupplevelser. Skiftande väder och resursbrist var två utmaningar lärare ställdes inför vid utomhusförlagd undervisning. Slutsatsen i detta arbete är att utomhuspedagogik har en positiv effekt på elevers lärande i biologiundervisningen.