Vi har gjort en empirisk studie och vårt syfte har varit att undersöka lärares syn på åtgärdsprogram som ett verktyg för elevers lärande i grundskolans senare år. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetod Våra slutsatser med denna undersökning är att lärarna anser att åtgärdsprogram är ett nödvändigt dokument mer än ett användbart verktyg för dem själva. Åtgärdsprogrammen ses som ett nödvändigt dokument för vårdnadshavarna mer än Vi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lärare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans ständigt behöver reflektera över åtgärdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lärande. Det

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att beskriva laborativt materials funktion i relation till elevers lärande i matematik, med fokus på elever i åldrarna 5–7 år. I denna systematiska litteraturstudie har tio vetenskapliga artiklar granskats och analyserats för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Det råder delade meningar i skolans värld om huruvida laborativt material ger en positiv effektivt för elevers lärande inom matematikundervisningen eller inte. Majoriteten av artiklarna som valts ut för denna studie förespråkar laborativt material som gynnsamt för elevers lärande. Flertalet av forskarna är dock tydliga med att lärares kunskaper kring dess användande i undervisningen är bristande. Flera av artiklarna diskuterar även olika undervisningsmetoder som är relevanta för elevers matematiska lärande. En av dessa undervisningsmetoder är arbetet från konkret matematisk kunskap till abstrakta matematiska fenomen. Utifrån granskad litteratur går det inte att påvisa en större skillnad, i utvecklingen av elevers lärande, om man använder sig av laborativt material eller inte i matematikundervisningen. Resultatet som kommit fram i granskningen av studiens artiklar har inte kunnat besvara studiens frågeställningar klart och tydligt. Därför bör en vidare forskning på detta ämne göras. Detta för att kunna få djupare förståelse kring laborativt materials funktion för elevers lärande i matematik.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningen för grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i det naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visar forskningen på elevers lärande? Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform i det naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorna in extern hjälp för att lära och stötta lärarna till att börja använda utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar också att utomhuspedagogik gynnar elevernas förståelse och inlärning när det kommer till de naturvetenskapliga ämnena. I denna kunskapsöversikt delas forskningen ner i mindre delar för att synliggöra forskningens olika syften, metoder och resultat. Med detta synliggörs också likheter och skillnader i forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena världen över.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori.Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande. Sedan belyses inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Därefter studeras undervisning om procenträkning genom observationer och intervjuer i två klasser år 7. Dessa data ligger till grund för ett undervisningsförsök som genomförs i skolår 6 om procent. Studien visar, att lärare kan skapa situationer, där elever i matematiksvårigheter kan uppleva undervisningen i matematik mer meningsfull. Undervisningsförsök utifrån matematisk modellering visade sig ge elever i behov av särskilt stöd erfarenheter och upplevelser av ett samband mellan verklighet och matematik i ett inkluderande sammanhang. / The Percentage Project. Experimental teaching in mathematics in school year 6 focused on pupils in special needs in mathematics.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren fått en allt mer framträdande roll i utbildningenför grundlärare. Det nämns ofta att det är positivt att utomhuspedagogiken inkluderas i en lärares naturvetenskapliga undervisning. Trots detta visar forskningen och erfarenheter från yrkesverksamheten att utomhuspedagogiken inte används i särskilt stor utsträckning. Denna kunskapsöversikt har tre syften som alla grundar sig i utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Det första syftet var att synliggöra faktorer som forskningen menar påverkar lärarnas användande av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Andra syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka och synliggöra de effekter som forskningen lyfter att utomhuspedagogiken har på elevernas lärande. Avslutningsvis finns syftet att identifiera svårigheter och hinder som utomhuspedagogik som undervisningsform medför. För att kunna möta kunskapsöversiktens syften ställdes följande forskningsfrågorupp: ● Hur tillämpas utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? ● Vilka effekter av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena visarforskningen på elevers lärande? ● Vilka svårigheter beskriver forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena för åldrarna 6 - 10 år? Under kapitlet metoder presenteras de databaser som används, de urvalskriterier som satts upp och hur vi i arbetet gått tillväga i urvalsprocessen. En presentation av de inkluderingar och exkluderingar av forskningsartiklar som gjorts finns också redovisat. Sammanlagt resulterade urvalsprocessen i tio artiklar som kunde används för att kartlägga forskning till denna kunskapsöversikt. Samtliga hade fokus på utomhuspedagogik som undervisningsform idet naturvetenskapliga ämnena. Kunskapsöversiktens resultat visar på att det finns en osäkerhet hos lärarna när det kommer till utomhuspedagogik. Denna osäkerhet leder till att utomhuspedagogik som undervisningsform ofta väljs bort av lärarna. I flera av forskningsstudierna tar skolorna in extern hjälp för att lära och stötta lärarna till att börja använda utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar också att utomhuspedagogik gynnar elevernas förståelse och inlärning när det kommer till de naturvetenskapliga ämnena. I denna kunskapsöversikt delas forskningen ner i mindre delar för att synliggöra forskningens olika syften, metoder och resultat. Med detta synliggörs också likheter och skillnader i forskningen om utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena världen över.

I dagens skolor används digitala lärresurser flitigt i matematikundervisningen trots att det visats i studier att digitala lärresurser inte används på ett effektivt sätt. Syftet med denna studie är att sammanställa information om användningen av de digitala lärresurserna i matematikundervisningen i årskurs 1-6 kopplat till elevers lärande. Studien är en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning kring ämnet undersöks. I resultatet framkommer tre huvudresultat. Det första huvudresultatet handlar om att elevernas motivation kan öka med hjälp av digitala lärresurser. Det andra huvudresultatet beskriver utvecklingen av olika förmågor som kan uppkomma med hjälp av digitala lärresurser. Det sista och tredje huvudresultatet handlar om negativa effekter som kan uppkomma av användningen av digitala lärresurser. Interaktionen mellan lärare och elev kan försämras när digitala spel används i undervisningen. Det tredje huvudresultatet ger en tydlig bild av lärares brister på kunskaper om digitala lärresurser vilket påverkar elevers lärande. En slutsats som vår studie landar i är att mer forskning om matematikundervisningen som grundar sig helt på användningen av digitala lärresurser behövs för att tydligare kunna se vad effekterna på lärandet blir / In today's schools digital learning resources are used diligently in mathematics, even though studies have shown that they are not used efficiently. The purpose of this study is to compile information regarding the use of digital learning resources in mathematics connected to pupils' learning in years 1-6. The study is a systematic literature study where previous research about the subject is investigated. Three main results are presented. One of the results is associated with the possibility of raising student motivation by the use of digital learning resources. Another result describes the development of different skills by the use of digital learning resources. The final result presents negative effects that may follow from the use of digital learning resources. The third main result gives a clear picture of teachers’ lack of knowledge regarding digital learning resources, which directly affects pupils’ learning. A conclusion drawn by this study is that more research regarding teaching of mathematics based solely on the use of digital learning resources is required to more clearly see the effects on pupils’ learning

Utifrån våra erfarenheter, litteratur och forskningslitteratur upplever vissa lärare att delar av geometri är svårt att undervisa om. De upplever också att de läromedel som finns har begränsningar att vara ett stöd i att utveckla deras undervisning. Forskning och annan litteratur vi tagit del av beskriver att det förekommer att elever inte får tillräckligt med undervisning för att kunna bedriva matematiska samtal om geometriska objekt, kunna relatera objekten till varandra och sätta in dem i olika kontexter. Vissa elever har även svårigheter med att problematisera och konstruera geometriska objekt. Med dynamisk geometri och användning av digitala verktyg kan eleverna få mer tid åt att utveckla förståelse för hur geometriska objekt konstrueras. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa hur forskning beskriver undervisning i ämnet geometri med stöd av digitala verktyg, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur kan geometriundervisningen enligt forskning utvecklas med stöd av digitala verktyg? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om användning av digitala verktyg i geometriundervisningen. Vårt resultat visar att digitala verktyg möjliggör utforskande arbetssätt, social interaktion och ökar vissa elevers motivation och engagemang samt att en del elevers van Hiele-nivå i geometriskt tänkande ökar i samband med användning av digitala verktyg i undervisningen. Slutligen diskuterar vi didaktiska implikationer såsom att digitala verktyg kan bidra till ett utforskande arbetssätt och öka elevers engagemang och motivation. Andra implikationer är att alla skolor inte har tillgång till digitala verktyg och att tekniska problem kan uppstå vid användning av dessa vilket kan leda till att undervisningstiden minskar. Som förslag till vidare forskning ser vi en möjlighet att undersöka hur skapande och visande av videoklipp påverkar elevers lärande i geometri. / Based on our experiences, literature and research literature, some teachers experience that certain parts of the subject geometry are difficult to teach about. They also experience that the teaching aids are not sufficient enough for developing their teaching. The research we mentioned is that some students do not get enough teaching to be able to conduct mathematical conversations about geometric objects, to relate the objects to each other and insert them into different contexts. Some students also have difficulties in problematizing and constructing geometric objects. With dynamic geometry and the use of digital tools, students can have more time to develop their understanding of geometric objects being constructed. The aim of this literature study is to compile how research describes teaching the subject geometry with the support of digital tools, and more specifically, to answer the question: How can teaching in geometry, according to research, be developed by using digital tools? To answer the question and achieve the aim of the study, we have systematically presented, analyzed and compiled scientific studies on the use of digital tools in the teaching of geometry. Our results show that digital tools enable exploratory working methods, social interaction and increase some students' motivation and commitment, and that some students van Hiele-level in geometric thinking increase while using digital tools. Finally, we discuss didactic implications such as that digital tools contribute to an exploratory approach and increase students' involvement and motivation. Another implication is that all schools do not have access to digital tools and that technical problems can arise when using these, which can lead to a reduction of teaching time. As a proposal for further research, we see an opportunity to look at how the creation and display of video clips affect pupils' learning in geometry.

Purpose and research questions: The purpose of the study is to investigate how digitization has affected the learning of students from a teacher’s perspective and their experiences. The study examines pros and cons as well opportunities and challenges with digital media. - How does digital media affect student learning according to teachers? - How do teachers perceive/describe their opportunity for continuing education with digital media? Method: The method includes qualitative interviews with teachers, which provide insights into the use of digital media in teaching and its impact on student learning.  Results: The results demonstrate the effectiveness of digital tools in education and highlight their role in improving engagement and learning effectiveness. The study emphasizes the importance of strategic implementation of digital media in the education sector and suggests continuous development of digital competence among teachers.  Conclusion: The conclusion underlines the transformative potential of digital media in modern teaching methods, where both benefits and challenges are balanced / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat inlärningen hos elever utifrån ett lärarperspektiv och deras upplevelser och erfarenheter. Studien undersöker för och nackdelar samt möjligheter och utmaningar med digitala medier - - Hur påverkar digitala medier inlärningen hos elever enligt lärare? - Hur upplever/beskriver lärare sin möjlighet till fortbildning av digitala medier? Metod: Metoden innefattar kvalitativa intervjuer med 2 lärare, som ger insikter i användningen av digitala medier i undervisningen och dess påverkan på elevers lärande. Resultat: Resultaten visar på ett betydande beroende av digitala medier i utbildningen och lyfter fram deras roll i att förbättra engagemang och lärandeeffektivitet. Studien betonar vikten av strategisk implementering av digitala medier i utbildningssektorn och föreslår kontinuerlig utveckling av digital kompetens bland lärare. Slutsats: Slutsatsen understryker digitala mediers transformerande potential i moderna undervisningsmetoder, där både fördelar och nackdelar balanseras

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I