No description available.

Vi har genomfört en intervjustudie där elever från årskurs 2 och 3 intervjuats om deras upplevelse av utomhusundervisning i biologi. Syftet med studien är att utifrån en intervjustudie genomförd i två klasser studera och analysera elevers inställning till utomhuspedagogik som en undervisningsmetod för lärande. Den forskningsfråga som studien ställer sig är: Hur upplever elever i årskurs F-3 undervisning utomhus i biologi? Intervjuerna är semistrukturerade och genomförs i par på två olika skolor i Sverige. För att få fram ett resultat är empirin analyserad med en induktiv analysmetod. Resultatet visar att eleverna upplever att undervisning utomhus i biologi är bra och roligt. De vill gärna lära sig om djur och växter i bland annat skog eller på en bondgård. När de har biologiundervisning utomhus vill de gärna arbeta tillsammans med andra klasskompisar. Slutsatsen som vi drar genom att ha genomfört studien är att eleverna upplever utomhuspedagogik som en rolig arbetsmetod, men gärna kopplar det till lek istället för undervisning. Det synliggörs även att elever föredrar att ha biologiundervisning inomhus om det regnar och vill vara utomhus vid solsken och värme.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilka sammanhang åtta femteklassare anser sig använda matematik, och på vilket sätt de beskriver att de använder matematik i dessa sammanhang. Intervjuer med åtta femteklassare genomfördes för att samla in data. Data analyserades utifrån de matematiska förmågorna i kursplanen. Det användes även ett ramverk som beskriver olika typer av sammanhang där matematik kan användas: vardagsmatematik, matematikers matematik och skolmatematik. Resultaten visar att eleverna anser sig använda matematik i olika sammanhang, men med en klar tyngdpunkt på vardagsmatematik. Ingen elev anser sig använda matematik i situationer som kan kopplas till matematikers matematik och endast en elev nämner skolmatematik som ett sammanhang där hen använder matematik. Vidare kan man se att det endast är två av de fem förmågorna som läroplanen innefattar som eleverna anser sig använda. Eleverna i denna studie använder sig endast av resonemangsförmågan och procedurförmågan. Slutsatsen som dras är att man kan se att eleverna i intervjuerna inte gör kopplingar till alla sammanhang som läroplanen nämner. Kopplingen som eleverna gör är till vardagsmatematik, eleverna gör dock inte kopplingen till de övriga två sammanhangen som är historiska skeenden och användning i andra ämnesområden. Man kan även se att alla de matematiska förmågorna inte nämns i intervjuerna.

Syfte och frågeställning Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa förmedlar kunskapskraven till sina elever i årskurs 9 samt hur deras elever uppfattar lärarens förmedling. Följande frågeställningar har undersökts: Vilka svårigheter och möjligheter upplever läraren finns vid förmedlandet av kunskapskraven? När och hur förmedlar läraren vad som står i kunskapskraven? Hur uppfattar eleverna vad, när och hur läraren förmedlar kunskapskraven?   Metod I studien har kvalitativa intervjuer tillämpats med två idrottslärare samt 17 elever från årskurs 9, från två grundskolor i Stockholm. Ett handplockat urval har kombinerats med ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna var halvstrukturerade och bestod av både enskilda intervjuer med lärare samt fyra fokusgruppintervjuer med eleverna. Studien utgår från de teoretiska utgångspunkterna ”det didaktiska kontraktet” samt ”kommunikationsteorin”. Resultatet har analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys som utgått från studiens frågeställning.   Resultat Lärarna i vår studie anser att kunskapskraven möjliggör för fri tolkning och eget beslutsfattande gällande undervisningsinnehållet. Friheten kan ses som en möjlighet och svårighet, beroende på vem som tolkar. Förmedlingen sker alltid muntligt, ibland med hjälp av matriser. Lärare och elever i årskurs 9 i vår studie anser att majoriteten av kunskapskraven är otydligt formulerade med undantag för rörelse till musik och simning. Resultatet från eleverna visade att eleverna tror att lärarna bedömer förmågor såsom att göra sitt bästa, delta och kunna samarbeta. Eleverna efterfrågar mer återkoppling samt tydligare exempel och förklaringar av kunskapskraven.   Slutsats I föreliggande studie framkommer det att majoriteten av kunskapskraven i idrott och hälsa upplevs som otydliga vilket påverkar både lärarens sätt att förmedla och elevernas förståelse. Kunskapskraven förmedlas muntligt innan uppstart av nytt moment, i vissa fall med hjälp av matriser. Både lärare och elever upplever att förmedlingen är bristande och önskar tydligare exempel. Eleverna efterfrågar mer återkoppling och förklaring av kunskapskraven. Kunskapskraven syftar till att vägleda eleverna att nå respektive betyg och har eleverna inte målet klart för sig kan det vara svårt att hitta rätt. / Aim The study aims to examine how teachers in PE education instructs knowledge requirements and how these pupils perceive these instructions. The study answered the following questions: What difficulties and opportunities do the teacher experience when communicating knowledge requirements? When and how does the teacher convey what is stated in the knowledge requirements? How does the pupils perceive what, when and how does the teacher convey knowledge requirements?   Method In order to answer the questions, two PE teachers and 17 pupils from grade 9 were interviewed, from two primary schools in Stockholm. A hand-picked selection has been combined with a convenience selection to find participants.The interviews were semi-structured and consisted of both individual interviews with teachers and four focus group interviews with the pupils. The study is based on the theoretical starting points which is the didactic contract and communication theory. The results have been analyzed from a thematic content analysis based on the question of the study.   Results The teachers believe that the knowledge requirements allow for free interpretation and own decision making regarding the teaching content. Freedom can be seen as an opportunity and difficulty, depending on who interprets. The mediation is always oral, sometimes by means of matrices. Teachers and pupils in grade 9 believe that the majority of knowledge requirements are unclearly formulated with the exception of movement to music and swimming. The abilities that the pupils believe the teacher assesses is to do their best, participate and cooperate. Pupils ask for more feedback as well as clearer examples and explanations of knowledge requirements.   Conclusions In the present study it’s found that the majority of knowledge requirements in PE education are perceived as unclear, which affects both the teacher's way of communicating and the pupils' comprehension. Knowledge requirements are communicated verbally before the start of a new moment, in some cases using matrices. Both teachers and pupils feel that the mediation is lacking and wishes clearer examples. Pupils ask for more feedback and explanation of the knowledge requirements. Knowledge requirements aim at guiding students to reach their respective grades, if the teacher does not have the goal clear, it may be difficult to find the right one.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur elevens upplevda relationer med lärare påverkar resultaten och om även upplevd tydlighet i undervisningen påverkar elevresultat. Enkätdata samlades in för att mäta elevernas upplevelse och elevtester genomfördes för att få syn på elevernas kunskapsutveckling över tid. Enkätfrågorna är utformade så att eleverna svarar på hur de upplever sin lärares undervisning. Den teoretiska utgångspunkten har varit ramverket The 7C’s of effective teaching. Elevenkäter genomfördes under vårterminen i åk 7 och elevtesterna genomfördes i början av åk 7 och i början av åk 8. Sammanlagt 31 klasser, fördelade över 14 skolor spritt över hela Sverige, har deltagit i studien. Studiens resultat visar att klasserna överlag upplever att deras lärare är bra på att skapa relationer och de upplever också att deras undervisning är tydlig. De klasser som har ökat sina resultat mest mellan test 1 och test 2 har höga värden på enkätfrågorna om både relationer och tydlighet. Däremot så är det inte ett resultat som stämmer in på alla klasser. Även de klasser som har ökat sina resultat minst har relativt höga värden på enkätfrågorna. Varken korrelationen mellan relationer och testresultat eller korrelationen mellan lärarens tydlighet och testresultatet är inte särskilt höga, vilket går emot tidigare forskning.

Studien syftar till att undersöka några gymnasieelevers uppfattningar om samband mellan programmering och matematik med fokus på likheter, skillnader, möjligheter och begränsningar. Metoden utgår från en fenomenografisk ansats med intervjuer som transkriberats och analyseras via en kategoriseringsmetod i sju steg. Resultaten visar att eleverna kan se flera samband mellan begrepp (variabler), procedurer (räknesätt, algoritmer) och arbetssätt (problemlösning). Slutsatsen som kan dras är att eleverna uppfattar flera likheter och skillnader ämnena emellan, samt att dessa både bidrar till möjligheter och begräsningar för utveckling av kunskaper och förmågor inom båda ämnen. Exempelvis synliggör programmeringens öppna förhållningssätt till problemlösning att eleverna i matematiken får flera sätt att lösa problem på. Begränsningar förklaras främst i de större skillnader som finns mellan ämnena, exempelvis att programmeringen inte alltid innehåller inslag av matematik eller att programmeringens betygskriterier skiljer sig från matematikens.

Sverige har en mångfald av miljöer, allt från landsbygd med småbyar till villaområden och stadskärnor med förorter i en mängd olika storlekar, där alla elever har olika geografiska uppväxter. Något vi båda funderat över under våra arbetsaktiva år är hur fördelningen ser ut mellan de olika grundskolorna till gymnasiet. Det pratas om det på olika studie-och yrkesvägledarsammankomster så som grundskole- och länsträffar till större och mer rikstäckande studie- och yrkesvägledarkonferenser. Tidigare studier har ett fokus mot studie- och yrkesvägledarens roll och därför finner vi det viktigt att undersöka hur eleverna själva funderar om just detta. Denna studie undersöker om eleverna gör valet till gymnasiet och framtida yrken utifrån sig själv och sina egna intressen. Vi valde att åka runt och intervjua elever i åk 9 utifrån deras val till gymnasiet, vad de tror påverkat dem och vad de sökt. Känner eleverna att allt är möjligt eller blir de begränsade av den geografiska uppväxten att välja det som finns runt i kring dem. Resultatet visar att eleverna till stor del är påverkade av den geografiska uppväxten och söker sig till de arbeten som erbjuds där de bor. Den miljö eleven växer upp i påverkar deras intresse och samtliga menade att gymnasievalet styrs av intresset. Det finns dock en grupp som inte är säkert på vad de vill jobba med i framtiden. Ett mönster går att identifiera i studien att elever väljer i deras tycke ett säkert och brett val som ger dem tid och utbildning för att fundera över vad de vill göra i framtiden.

Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats. I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna beskriver att undervisningen blir meningsfull om den utgår från elevens behov och tankar, om undervisningen fokuserar på andra människor, om undervisningen är förberedande samt om fokus på undervisningen är att alla har rätt att veta. Resultatet diskuteras och jämförs med tidigare forskning och med de nu gällande styrdokumenten för årskurs 7-9.

Det har tidigare visat sig att lärare under biologilektioner ofta använder sig av begreppet liv som om detta vore ett självklart fenomen (Keeley, 2002) och enligt läroplanen ska elever lära sig skilja på levande organismer och icke levande omgivning (Skolverket, 2011). Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 4 har om fenomenet liv. Detta för att lyfta fram svårigheter och synliggöra hur undervisningen kan anpassas och förbättras med utgångspunkt i elevernas förförståelse. Studien baseras på en enkätundersökning som gjordes av sammanlagt 46 elever från två klasser. Därefter genomfördes 13 efterföljande intervjuer med elever från de båda klasserna. Det visar sig i denna studie att eleverna framför allt använder sig av tio olika kriterier för att bestämma om någonting lever eller inte. Dessa är rörelse, kognitiv förmåga, behov av näring, växande, skapande av ljud, andning, blodomlopp, färg, behov av vatten och förökning. Det visar sig även att eleverna inte konsekvent använder sig av några specifika kriterium utan ändrar dessa beroende på organismen. Eleverna i undersökningen anser även att det finns olika typer av liv och att organismer kan leva på olika sätt. Det visar sig även att flera av elevernas kriterium kan liknas med vetenskapliga teorier om liv, men att olika tolkningar av enskilda begrepp ofta leder till att objekt i undersökningen felaktigt klassificeras som levande eller döda.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a. Skolverkets publikation Lpo94, J. Dewey och L.S. Vygotskijs kunskapsteorier. Undersökningen visade att det finns otydligheter kring vad estetisk verksamhet innebär, och hur det ska utformas och integreras. Elevers inställning och deltagande visade sig vara avspeglingar av lärares inställningar och arbete med ämne eller integrerade metoder.</p>