Dagens lärare i idrott och hälsa har stor frihet att forma undervisningen på det sätt som de själva tycker är bäst för eleverna, eftersom vare sig läro- eller kursplan nämner något om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. Därför behöver man också veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom området. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hälsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det här examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio. Sexton elever intervjuades för att få svar på detta. Resultatet visar att det finns både för- och nackdelar med de båda undervisningsformerna, men att den könsblandade undervisningen är mer populär än den könsuppdelade. En del elever menade att man gärna kan växla mellan de båda undervisningsformerna och andra var av den uppfattningen att undervisningsformen inte spelade någon roll. Elevernas uppfattningar har hänförts till kategorierna lektionsklimat, den sociala faktorn, läraren, pojkars och flickors olikheter, eleven själv samt aktiviteten.

No description available.

No description available.

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar även bidrar till att förbättra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans år sex med hjälp av en serie praktiska övningstillfällen. Vid de praktiska övningstillfällena fick eleverna möjlighet att använda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istället för att enbart räkna i matematikboken, och med hjälp av detta få en förklaring på vad matematiken faktiskt kan användas till. För att undersöka om eleverna blivit bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfällena användes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken användes en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen pekar på att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter då de praktiska övningstillfällena genomförts. Eleverna förbättrade till exempel på kort tid sina förmågor i att lösa tillämpningsuppgifter. Det tydligaste resultatet är dock att elevernas uppfattning om matematiken upplevs betydligt mer positiv efter de praktiska övningarna. / This essay tested the hypothesis regarding whether practical tasks cause pupils to improve their skills solving more comprehensive mathematical tasks and also if these practical tasks contribute to improve pupils’ view of mathematics. The investigation has been implemented in the sixth grade using a series of practical classes. Due to the practical mathematics the pupils had the possibility to use their knowledge in mathematics in order to solve mathematical problems practically, instead of just working with the math book, and due to this get an explanation of what mathematics really can be used for. To check whether or not the pupils had improved their skills in solving more comprehensive mathematical problems after the practical classes a test of their mathematical knowledge was handed to them and in order to check their view concerning mathematics a questionnaire was used. The result of the investigation points at some significant differences have occurred in the pupils’ knowledge of solving mathematical tasks. The pupils improved, among many things, over a short time their abilities to solve applied mathematical tasks. The most evident result however is the fact that the general view on mathematics had changed to become more positive after the practical tasks.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de tre dimensionerna av hållbar utveckling förekommer i elevernas uppfattningar av begreppet, samt vilka aspekter av dimensionerna som kan kopplas till elevernas uppfattningar. Studiens frågeställningar har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Empiri har samlats in under fyra intervjuer av semistrukturerad karaktär med totalt tolv deltagande elever där resultatet sedan analyserats och kategoriserats för att förtydliga elevernas uppfattningar. Resultatet visar att samtliga dimensioner förekommer i elevernas uppfattningar, men att den ekologiska dimensionen är den dimension som eleverna tydligast kopplar till hållbar utveckling. De elevuppfattningar som förekommer i studiens resultat synliggör vilka dimensioner som bör belysas ytterligare för att elever ska ges möjligheten att skapa en korrekt uppfattning av begreppet och därmed kunna agera för att en hållbar utveckling ska vara möjlig.

Det finns gott om skönlitteratur skriven för barn med en pedagogisk utgångspunkt vars avsikt är att utmana traditionella könsmönster. Det förekommer dock fåtal studier på hur barn faktiskt uppfattar denna normkritiska litteratur, vilket är av vikt för litteraturens användning som didaktiskt redskap i undervisning. Eftersom skönlitteratur utgör en stor del av arbetet i förskoleklass ämnar denna studie att undersöka hur elevers uppfattningar av genus kan synliggöras genom critical literacy-inspirerat sagoarbete i förskoleklass. Den normkritiska sagan Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018) är den skönlitteratur som utgör grunden för undersökningen och därav har följande frågeställningar formulerats: Hur benämner eleverna karaktärernas genus i Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018)? Hur skiljer sig elevernas sätt att benämna karaktärernas genus åt, beroende på om de deltagit i ett gemensamt samtal om texten eller inte? Studien är kvalitativ och datainsamlingen är gjord genom semistrukturerade intervjuer med 20 elever i förskoleklass. Analysen av materialet är baserad på genusteori samt begreppet didaktisk potential, i enlighet med Alkestrands (2017) definition. Slutsatserna som kan dras utifrån studiens resultat är att de deltagande eleverna haft svårt att uppfatta sagokaraktärernas genus så som det beskrivs i sagan om karaktären i fråga porträtterats på ett normkritiskt sätt. Det kan utifrån studiens resultat också konstateras att det förekommer en påtaglig skillnad vad gäller elevernas sätt att uppfatta de normkritiska karaktärernas genus beroende på om de deltagit i ett gemensamt samtal om texten eller inte. / There is plenty of fiction written for children with an educational starting point whose intention is to challenge traditional gender patterns. However, there are few studies on how children actually perceive this norm-critical fiction, which is important for the use of literature as a didactic tool in teaching. As fiction forms a large part of the work in preschool class, this study aims to explore how student perceptions of gender can be made visible through critical literacy-inspired preschool work. The norm-critical fairy tale Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018) is the fiction that forms the basis of the study and the following issues have been formulated: • How do the students name the characters' gender in Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018)? • How do the students' ways of naming the characters gender differ, depending on whether they participated in a joint conversation about the text or not? The study is qualitative and the data collection is done through semi-structured interviews with 20 students in preschool class. The analysis of the material is based on gender theory and the concept of didactic potential, in accordance with Alkestrand's (2017) definition. The conclusions that can be drawn from the results of the study are that the participating students had difficulty understanding the gender of the fairy characters as described in the story of the character in question, portrayed in a norm-critical manner. Based on the results of the study, it can also be stated that there is a marked difference in the students' ways of perceiving the gender of the norm-critical characters depending on whether they participated in a joint conversation about the text or not.

Djur kan påverka människor på många olika sätt. Djur kan påverka människors fysiska hälsa genom att sänka kolesterolhalten och blodtryck, de minskar även stress och ångest. Att använda sig av djur i undervisningen påverkar även barn. Genom att inkludera djur i undervisningen kan elever öka sina empatiska förmågor, sociala färdigheter och öka motivationen för skolarbete. I den befintliga forskningen saknas det dock en djupare förståelse om hur reptiler och insekter kan påverka eleverna. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs fem själva upplever att reptiler och insekter påverkar dem genom att placera dessa djurgrupper i två klasser. För att undersöka detta används följande forskningsfrågor. Hur kan reptiler och insekter påverka eleverna? Vad kan barnen lära sig om djuren? Uppfattar eleverna någon skillnad på klassrumsklimatet före och efter placeringen av djur i klassrummet? Studien utgick ifrån fyra olika teorier, sociokulturell teori, anknytningsteori, human-animal interaction och animal-assisted interventions. Deltagarna arbetade i mindre grupper med djuren i klassrummet i två omgångar spridda över fem veckor. Under dessa fem veckor samlades data in kontinuerligt genom dagboksanteckningar, observationer och intervjuer. Av materialet framkom det att eleverna fick bättre relation till djuren med tiden, eleverna blev mer avslappnade i djurens närhet, eleverna lärde sig mycket om djurens behov, fysiska attribut och skötsel. Förändringen som några elever såg var att klasserna inte var lika högljudda, många var nyfikna på hur djuren mådde och tittade därför till dem efter varje rast och de pratade mer om respektive djur. / Animals can influence humans in various ways. Animals can affect human’s physical health through lowering the cholesterol content and blood pressure, they also reduce stress and anxiety. The use of animals in education can also affect children. By including animals in the education, students can increase their empathic abilities, social skills and increase the motivation for school. In the current research, however, there is a lack of deeper understanding of how reptiles and insects can affect pupils. The purpose of this study is to research how pupils in year five themselves experience that reptiles and insects affect them by placing these animals into two classes. To research this purpose the following research questions are used. How can reptiles and insects affect pupils? What can children learn about the animals? Do the pupils perceive any difference in the classroom climate before and after the placement of the animals in the classroom? The study was based om four different theories, sociocultural theory, attachment theory, human-animal interaction, and animal-assisted interventions. The participants worked in small groups with the animals in the classroom during two occasions spread over five weeks. During these five weeks, data were collected continuously though diary entries, observations, and interviews. The information that emerged from the collected data was that the pupils became better related to the animals over time, the pupils got more relaxed in vicinity of the animals, the pupils learned a lot about the animals’ needs, physical attributes, and how to care for the animals. The changes that some students noticed was that the classes were not as loud as usual, many were curious about how the animals were doing and therefore checked at them after each break and the pupils talked more about each animal.

Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om elevers förståelse av likhetstecknet. Studien besvarar två frågeställningar: På vilka kvalitativt olika sätt uppfattar elever likhetstecknet? Vilka nyanser av statisk och dynamisk uppfattning av likhetstecknet framträder av elevernas uppfattningar? Datan består av semistrukturerade intervjuer med 14 elever som har genomförts i par. Studien är begränsad till årskurs 1–3. Studien visar att elever kan ha olika uppfattningar av likhetstecknet både en statisk och dynamisk. Däremot visar studien också att ”statiskt” och ”dynamiskt” inte är tillräckligt för att beskriva hur elever uppfattar likhetstecknet. De nyanser av den statiska och dynamiska uppfattningen som presenteras i resultatet är: likhetstecknet indikerar ett svar, likhetstecknet som ett ”stopp”, likhetstecknet indikerarar att det måste finnas en uträkning och likhetstecknet indikerarar att det måste vara jämvikt. / The aim of this study is to contribute with knowledge about students' understanding of mathematical similarities. Two questions are answered: In what qualitative different ways do students perceive the equal sign? What nuances of static and dynamic perception of the equal sign emerge from students´ perceptions? Data are based on, semi-structured interviews with students 14 students. The interviews have been conducted in pairs. The study is limited to grades 1-3.  The study show that students have different perceptions of the equal sign both static and dynamic. The results also show that “static” and “dynamic” are not sufficient to describe details in students perception of the equal sign The nuances of the static and dynamic perception presented in the result are: the equal sign indicates an answer, the equal sign as a "stop", the equal sign indicates that there must be a calculation, and the equal sign indicates that they must be equilibrium.

Syftet med denna studie är att undersöka några elevers uppfattningar angående det stöd de fått under sin skoltid med anledning av deras läs- och skrivsvårigheter. De intervjuade eleverna i studien går i årskurs tre och årskurs fyra. Alla de intervjuade eleverna uppvisar läs- och skrivsvårigheter alternativt dyslexi. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt är de tre specialpedagogiska perspektiven: det kompensatoriska, det kritiska och dilemmaperspektivet. Resultatet har analyserats utifrån de specialpedagogiska perspektiven genom att försöka hitta ett mönster och tema i de intervjuade elevernas svar. I resultatet framkommer det att stödinsatserna som utformats för eleverna mestadels utgår ifrån det kompensatoriska perspektivet. Det framkommer även att elevernas uppfattningar av stöd i skolan ser olika ut. En gemensam uppfattning som de intervjuade eleverna har är att de får stöd både enskilt och i klass med anledning av deras läs- och skrivsvårigheter. Det visar sig dock i resultatet att det stöd som eleverna får inte alltid är välplanerat mellan specialläraren och läraren. Något som kommer fram i resultatet är att eleverna vill vara delaktiga i hur stödet ska se ut och var de ska få stödet. Det visar sig också i studien att stödet som ges till eleverna måste utgå ifrån varje enskild individ för att stödet ska gynna elevernas kunskapsutveckling. / The aim of this study is to examine how pupils in grades three and four perceive the support they receive with regards to their reading and writing difficulties. The theoretical framework for this study is based on the three perspectives connected to special education, namely the compensatory perspective, the critical perspective and the dilemma perspective. In order to collect data, interviews are used and the results are then categorized and analyzed by using the three perspectives connected to special education, as mentioned above. To begin with, the results indicate that the compensatory perspective was the predominant measure used when supporting pupils but it also becomes clear that pupils perceive the support they get in different ways. Moreover, all of the pupils state that they receive help connected to their reading and writing difficulties, both individually and in class. At the same time, though, it becomes clear that the collaboration between the special education teacher and the class teacher is sometimes lacking. Finally, this study shows that pupils wish to be more involved in the process of deciding the frames for the support they need. Another conclusion is that the support given has to focus on the demands and needs of each individual in order for the support to be beneficial to each pupil’s learning process.

The aim of the study is to investigate some teachers´and students´perceptions of how the teaching of the subject Swedish is designed to motivate the development of students´ language, reading and writing when one to one is used. The study has a the communicative relationally oriented perspective on teaching. The method that has been used to answer the purpose of this study is qualitative and is based on semi structured interviews with some teachers´and students´. The result of the study shows that computers should be seen as an important part of the teaching design to increase students motivation to schoolwork when teachers are forming the teaching. The computer can be seen as a motivational boost for both teachers and students in teaching, but above all, the study shows it facilitates in students´ language-, reading- and writing development. The teachers´ perception is that the major benefits of one to one teaching with computers lies in the ability to adapt for students in need of support. The teachers have different perceptions on how computers can be used in teaching. Nevertheless, they are based essentially on the same motivational factors to increase students motivation for schoolwork, wich are the same as they always have used. Both teachers and students have an idea that other factors appear to be as important as the computer in order for them to be motivated; the importance of the teacher, the importance of the teaching to be structured, and that the teaching is based on the interest of the students, that it feels relevant and can be related to, are also important motivational factors in one to one teaching with computers. / Syftet med studien är att undersöka några lärares och elevers uppfattningar om hur svenskundervisningen är utformad för att motivera eleverna i deras språk-, läs- och skrivutveckling i en-till-en-undervisning med datorer. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet på lärande. Metoden som använts är kvalitativ och för att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer med några lärare och elever genomförts. Resultatet visar att datorn bör ses som en viktig del i lärares utformande av undervisning när det gäller att öka elevers motivation till skolarbete. Datorn kan ses som motivationshöjande för lärare och elever i undervisning, men framförallt visar studien att den underlättar i elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Lärarnas uppfattning är att de stora fördelarna med en-till-enundervisning med datorer ligger i möjligheten att anpassa för de elever som är i behov av stöd på olika sätt. Lärarna har olika syn på hur datorn kan användas i undervisningen. Trots detta utgår de från i stort sett samma motivationshöjande faktorer för att öka elevernas motivation till skolarbetet, vilka är samma som de alltid har utgått från. Såväl lärarna som eleverna har en uppfattning om att andra faktorer framstår som minst lika viktiga som datorn för att de ska bli motiverade; lärarens betydelse, vikten av strukturerad undervisning, samt att det man arbetar med utgår från elevers intresse, att det känns relevant och går att relatera till är även de viktiga motivationshöjande faktorerna i en-till-en-undervisning med datorer.