The aim is to study and reach an understanding of how upper secondary school students perceive the subject of physical education and health through the assessment practice they experience. Part of the interest concerns the content of the assessment practice and the picture of the subject emerging from this. Another part is to study what students perceive to form the basis of the actual assessment. A third field of interest is directed towards the assessment practice at large and the ways in which students perceive how far this gives them equal opportunities of showing their knowledge and skills. Focus group interviews were carried out inspired by different vignettes, based on various dilemmas identified through earlier research. Four upper secondary schools from southern Sweden are represented, with 38 interviewed students. To further understand and analyze student perceptions, a New Institutional perspective is applied focusing on normative, regulative and cultural conditions1 (Scott 2008). The regulative and normative conditions are understood on the basis of different policy documents, and the cultural conditions are interpreted through previous research in the field. It can be established that institutionalized club sport receives priority both before school policy documents and the less institutionalized health field. Some normative elements are perceived to be important, especially those linked to club sport, like cooperation, consideration, understanding and fair play, while other normative and regulative requirements are neglected or not mentioned at all, like outdoor education. The interpretation may be that above all the culturally based requirements in the form of sport affect students’ perception of the subject of physical education and health. The interviewed students perceive physical education and health as an unfair subject. There are those students who have learned to perform ”correctly” according to sport norms, while at the same time there are those who do not have these skills, and none of the students perceive that they master the sport norms correctly. / Syftet är att undersöka och förstå hur elever på gymnasienivå uppfattar ämnet idrott och hälsa genom den bedömningspraktik de erfar. Ett delintresse utgörs av innehållet i bedömningspraktiken och vilken bild av ämnet som därigenom framträder. Ett andra delintresse är vad eleverna uppfattar ligger till grund för själva bedömningen. Ett tredje delintresse är riktat mot bedömningspraktiken i stort och på vilka sätt eleverna uppfattar i vad mån denna ger dem likvärdiga förutsättningar att visa vad de kan. Elevernas uppfattningar har studerats med hjälp av fokusgruppsintervjuer med inspiration i tre olika vinjetter. I studien deltog 38 elever på fyra olika gymnasieskolor. För att vidare kunna förstå och analysera elevernas uppfattningar användes ett nyinstitutionellt perspektiv där normativa, regulativa och kulturella villkor står i förgrunden (Scott 2008). De regulativa och de normativa villkoren förstås utifrån olika styrdokument och de kulturella villkoren utifrån tidigare forskning om ämnet. Analysen visar att den institutionaliserade föreningsidrotten får företräde framför både skolans styrdokument och ett mindre institutionaliserat hälsoområde. Vissa normerande inslag uppfattas som viktiga, speciellt de som kan kopplas till fostrande aspekter så som exempelvis samarbete, hänsyn, förståelse och fair play, medan andra normerande och reglerande villkor negligeras eller nämns inte alls, som exempelvis friluftsliv. Detta skulle kunna förstås som att det framför allt är de kulturella villkoren i form av föreningsidrott som påverkar elevernas uppfattningar om ämnet idrott och hälsa. De intervjuade eleverna uppfattar idrott och hälsa i stora drag som ett orättvist ämne. Det finns de elever som kan ”rätt” idrott och samtidigt finns de som inte har dessa färdigheter och ingen av eleverna uppfattar att de kommer till sin rätt i ämnet.

Skolans uppdrag är att främja identitetsutveckling, som syftar till att eleverna ska bli ansvarstagande, initiativtagande, självständiga och aktiva samhällsmedborgare.  Genom critical literacyundervisning kan lärare ge elever möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta kritiskt med genus, etnicitet, maktrelationer, klass och identitet. Elever möter många olika litterära och multimodala texter både i och utanför skolan. Studien syftar därmed till att öka kunskapen om elevers uppfattningar av critical literacy. Syftet ämnas uppnås genom två olika frågeställningar:  ·       Hur uppfattar elever texter utifrån de olika aspekterna som ingår i critical literacy, till exempel genus, makt och etnicitet?  ·       Hur upplever elever critical literacyundervisningen?  Studien är en kvalitativ studie, vars datainsamling är gjord genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i årskurs 2 – 3. En fenomenografisk ansats användes för att undersöka elevernas uppfattningar. Materialet analyserades genom en tematisk analys, men den sociokulturella teorin genomsyrar arbetet. Studiens slutsatser är att eleverna hade skilda uppfattningar av critical literacy och de olika aspekterna. Många av de elever som deltog i studien diskuterade inte böcker och filmer med andra, om det inte var så att de uppmanades till det. I mötet med olika texter använde eleverna strategier som att läsa mellan raderna för att skapa mening, men de är inte medvetna om att de gör det. Eleverna gör intratextuella och intertextuella kopplingar, men anser själva att de inte tar erfarenheterna med sig. Elevernas uppfattningar av undervisningen skilde sig också åt, slutsatsen som kan dras av det är att de elever som läste mycket och som diskuterade de olika aspekterna under intervjuerna uppfattade critical literacymoment i undervisningen mer än de andra eleverna. Eleverna exemplifierade olika metoder som de använder i undervisningen för att bearbeta texter. / The schools’ mission is to promote identity development, which aims for the students to take the initiative and to be responsible, independent and active members of the society. Though critical literacy practices, the teachers can give their students the opportunity to develop the ability to stand critical to gender, ethnicity, power relations, class and identity. The students encounter many different literary and multimodal texts, both within and outside of school. Hence, the study aims to increase the knowledge about students perceptions of critical literacy. The aim will be accomplished by answering the following questions:  ·       How do the students perceive texts on the basis of the different aspects of critical literacy, for example gender, power and ethnicity?  ·       How do the students perceive the critical literacy practices within their education?    The study is a qualitative study, and the data collection is done through semi-structured interviews with seven elementary students in year 2 – 3. Phenomenography was used to investigate the participants perceptions. The data was analyzed through a thematic analysis, but the sociocultural theory was used throughout the study. The conclusions are that the students had different perceptions of critical literacy and the different aspects of it. Many of the participating students did not discuss books and movies with others, if they were not instructed to do so. The students use strategies, like reading between the lines, to make meaning of different texts, but they are unaware of their ways to comprehend the content. They make intratexual and intertextual connections, but when asked, they do not bring the experience into their everyday life. The student perceptions of the education did also vary a lot, the conclusion that could be drawn from that is that the students which read more and who discussed the different aspects during the interviews did have a bigger perception of the critical literacy practices than the other students. During the interviews, the student gave different examples of methods which were used in the classroom when they processed texts.

Att fostra morgondagens demokratiska medborgare är ett av skolans viktigaste uppdrag. I ämnet samhällskunskap ges eleverna möjlighet att inhämta kunskap och förståelse för samhället, dess invånare och funktioner. Motivation är en positivt bidragande faktor till kunskapsutveckling och studiens syfte är att bidra med kunskap om vad elever anser motivera dem i ämnet samhällskunskap samtidigt som de lär sig på bästa sätt. För att besvara studiens syfte formulerades frågeställningar gällande elevers beskrivningar om motivation och undervisningens utformning för ökad kunskapsinlärning i samhällskunskapsämnet. Studiens inriktning är motivation och kunskapsinlärning i ämnet samhällskunskap i årskurserna 4–6, beskrivet ur ett elevperspektiv, och tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där kommunikation och kunskapsutveckling i interaktion med andra är centralt. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, och datainsamling skedde med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Genererad data transkriberades och analyserades sedan med hjälp av kodning, kategorisering och begreppsbildning. Resultatet visade på flertalet faktorer som eleverna beskrev som motiverande och positiva för deras kunskapsinlärning, där de mest framträdande var interaktivt arbete, användandet av bilder och film i undervisningen samt vikten av lärarens agerande i klassrummet. Elevernas svar har sedan satts i relation till tidigare forskning, vilket går att läsa om i avsnittet för resultatdiskussion. Elevernas beskrivningar skildrade flera faktorer, både positiva och negativa som inverkande på deras motivation och kunskapsinlärning, vilka kan vara till stor hjälp att ta i beaktande vid utformning av undervisning. / Raising tomorrows democratic citizens is one of the main purposes of education. In the subject of civic education pupils get an opportunity to learn about and to get an understanding of society and its functions and inhabitants. Motivation is a positive factor for knowledge development and the aim of this thesis is to contribute with knowledge about pupils´ opinions on motivational and learning techniques in the subject of civic education. To answer the thesis aim, framing of questions has been made about pupils´ opinions on motivation and how lessons should be designed to increase knowledge development in the subject of civic education. The focus of this thesis is motivation and knowledge development in the subject of civic education in school years 4–6, and the theoretical framework is the sociocultural perspective in which communication and knowledge development in social contexts are fundamental.   The thesis data were collected through focus group interviews which is a qualitative method. The data from the interviews were then transcribed and analyzed in three different steps; coding, categorizing and conceptualization. The result shows many factors that motivate pupils and increases their knowledge in the subject of civic education. Some of these factors were interactive learning, pictures and films. How teachers act in the classroom was also something that the pupils felt had a significant impact on their motivation and knowledge development. The pupils described many factors, both positive and negative ones, which have an impact on their motivation and their knowledge development. These factors should be considered when designing lessons in the subject civic education.

Syftet med mitt examensarbete är att få svar på hur en grupp elever i årskurs 9 i tyska funderar över sin språkinlärning i tyska. Utgångspunkten för min kvalitativa undersökning i klassrummet är två texter från Skolverket (2022a) som kartläggningsmaterial i tyska i årskurs 9 för att utmana elevernas läsförståelse genom textläsning och textrelaterade frågor som är införda i det digitala verktyget Wordwall. Det är i grunden ett gratis digitalt verktyg och enkelt att använda i språkundervisningen. Som lärare skapar man innehåll i form av en eller flera Wordwall-aktiviteter kring det valda materialet. Målet med undersökningen är att eleverna ökar sitt ordförråd i samband med dessa texter och på det sättet får kännedom om vanligt förekommande uttryck i texterna. Genom textläsning kan eleverna lära sig nya ord i ett sammanhang som säkert upplevs mer meningsfullt än att endast plugga med hjälp av ordlistor. Huvudresultatet som framkommit i min studie är att eleverna uttryckte sig skriftligt om sina uppfattningar kring sin språkinlärning och Wordwallprojektet. Insikterna dokumenteras med hjälp av en kvalitativ utvärdering av elevernas enkätsvar för att belysa deras uppfattningar. / The purpose of my degree project is to get answers to how a group of Swedish students in grade 9 think about their language learning in German. The starting point för my qualitative investigation in the classroom are two texts from the Swedish National Agency for Education (2022a) as mapping material in German in grade 9 to challenge the students’ reading comprehension through text reading and text-related questions that are introduced in the digital tool Wordwall. It is basically a free digital tool and easy to use in language teaching. As a teacher, you create content in the form of one or more Wordwall activities around the selected material. The goal of the survey is for the students to increase their vocabulary in connection with these texts and in that way gain knowledge of commonly occurring expressions in the texts. By reading texts, students can learn new words in a context that is certainly perceived to be more meaningful than studying only with the help of word lists. The main result that emerged from my study is that the students expressed themselves in writing about their perceptions regarding their language learning and the Wordwall project. The insights are documented using a qualitative evaluation of the students’ survey responses to illuminate their perceptions.

The purpose of this study was to increase knowledge about how socio-economic conditions in different groups of students can affect students' perceptions of the subject of social studies. This was done by accounting for, analysing and discussing differences and similarities in perceptions of the subject of social studies between students in vocational and in tertiary preparatory programsin upper secondary school in Sweden. The data for this qualitative study was collected through focus group interviews and was thereafter thematically analysed. The results show that all students, regardless of program, find social studies important both for themselves and for the society as a whole. However, preferences regarding teaching methods vary between programs. Vocational programs tend to prefer shorter individual writing assignments while tertiary preparatory programs like to work both individually and in groups as well as both orally and in writing. There are also differences in how the programs view their use for social studies in the future. The vocational programs consider themself to have the most use for knowledge regarding economy while the tertiary preparatory programs believe they will have most use forwhat they have learned concerning the subject of individuals and identity. These differences can be explained by the student´s different capacities and different access to cultural and language capital as well as the real functions of the school system and cultural reproductionwhich are all due to socio-economic differences that exist between the students in vocationalprograms and the students in tertiary preparatory programs.

This qualitative study mainly addresses and examines the impact digital tools have on pupilsin education concerning their comprehension and also the pupils' own perception of the useof digital tools. The study is based on a phenomenological and hermeneutic approach withfocus on two questions: “How can the use of digital tools affect pupils’ understanding ofscience education?” and “What opinions emerge in the pupils’ descriptions of the use ofdigital tools in science education?”. The questions are answered through analysing andinterpreting the response from a survey and interview and comparing them to previousresearch. The results, among other things, are that the effects on pupils' comprehension of theteaching in connection with the use of digital tools are both positive and negative. Thepositive opinions of the pupils show that teaching with digital tools makes learning more funand easy. Digital tools enable faster understanding of scientific concepts and can give thepupils quicker feedback from the teacher. Negative opinions, on the other hand, show that useof digital tools cause distractions during class that in turn lead to stress. Some pupils indicatethat the education becomes uniform when it includes digital tools. The study concludes thatthe opinions of the pupils are diverse, but that digital tools are mostly considered to have apositive impact on learning in science education.

Bakgrunden till denna undersökning är att uttal är en viktig del av språket att behärska, samtidigt som det finns indikationer på att uttalsundervisningen inom Svenska för invandrare (SFI) är eftersatt. Ändå uppnår elever inom SFI ett förståeligt uttal och därför antogs att de använder sig av självstudier i uttal och skulle ha uppfattningar om hur de lärt sig uttal. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera några SFI-elevers uppfattningar av metoder för att lära svenskt uttal, för att ur detta dra slutsatser av didaktisk betydelse för uttalsundervisning inom SFI. Detta undersöktes genom tre forskningsfrågor kring metoder som eleverna uppfattar har hjälpt dem att lära svenskt uttal. Kvalitativa intervjuer med fyra SFI-elever som har gott uttal genomfördes på deras egen skola. Två elever i taget intervjuades under cirka en timme och det uppstod ett fritt samtal om hur de uppfattar att de har lärt uttal. Resultatet är en lång rad metoder som eleverna uppfattar har hjälpt dem för lärande av svenskt uttal: lyssna, läsa, syssla med korrigering, höra, repetera, titta, umgås med människor, prata, arbeta, göra läxan, kämpa, vilja samt ha rätt inställning. En förhållandevis stor del av dessa metoder nämns inte i den tidigare forskningen. Metoder som eleverna nämnde har hjälpt mest är lyssna, repetera långa ord, läsa högt, vilja lära uttal, umgås med människor, ta hjälp av sitt barn samt kämpa. Endast några få metoder från själva SFI-undervisningen nämndes av eleverna. Därför dras i diskussionen slutsatsen att det behövs mer uttalsundervisning inom SFI, särskilt undervisning i prosodi. En annan slutsats är att de metoder som informanterna nämner bör påverka SFI didaktiskt och tre exempel ges på hur detta kan ske.

Teknikämnet är i ständig förändring i och med den snabba teknikutvecklingen, medan klassrummets utseende i princip inte har förändrats sedan 1840-talet. Därför lär inte det traditionella klassrummet vara anpassat för teknikämnet och dess undervisning idag. Syftet har varit att undersöka, analysera och utforma förslag på hur teknikklassrum kan utformas. Vidare var syftet att utvärdera förslagen med utgångspunkt i perspektivet att klassrummet ska främja projektbaserad undervisning. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturstudie samt datainsamling bestående av intervjuer och fokusgrupper med lärare och elever. En fenomenografisk analys utfördes på empirin för att finna uppfattningar om vad som är viktigt vid utformning av ett klassrum. Analysen visade att den fysiska inomhusmiljön, möblering, material i klassrummet, inspiration för elever samt vad som finns i närheten av klassrummet, är viktigt att ta hänsyn till vid utformning av teknikklassrummet. Flexibilitet verkade vara den enskilt viktigaste faktorn att ta hänsyn till vid klassrumsutformning, därför behöver flexibilitet genomsyra alla kategorier. De fysiska miljöfaktorer som lärare ansåg påverkar projektbaserad undervisning var material, ljudvolym, estetik och elevernas placering. När ett klassrum ska utformas för att främja projektbaserad undervisning behöver skolan ta hänsyn till vilka typer av projekt klassrummet ska möjliggöra eftersom olika projekt kräver olika fysiska miljöer. Fem klassrumsförslag för teknikämnet utformades främst med hjälp av den fenomenografiska analysen. En utvärdering av klassrumsförslagen gjordes och enligt respondenterna passar två av förslagen, eller en kombination av dem, bäst för projektbaserad undervisning. / Technology is a Swedish school subject that is in constant change because of the rapid rate of technology development, while the classroom appearance, in principle, has not changed since the 1840s. Hence, the traditional classroom might not be suited for the subject of technology and its teaching. The aim has been to investigate, analyze and design proposals on how a classroom for the technology subject can be designed. Furthermore, the aim was to evaluate the proposals based on the perspective that the classroom should promote projectbased teaching. To achieve the aim, literature studies and data collection was conducted consisting of interviews and focus groups with teachers and students. A phenomenological analysis was conducted to find perceptions of what is important when designing a classroom. The analysis showed that the physical indoor environment, furnishings and materials in the classroom, inspiration for students as well as what is in the vicinity of the classroom are important to be taken into consideration when designing a classroom for the technology subject. Flexibility seemed to be the single most important factor to take into account in classroom design, therefore, flexibility needs to permeate all categories. The physical environmental factors that teachers thought influenced project-based teaching were material, sound volume, aesthetics and students' placement. When a classroom is to be designed to promote project-based teaching, the school needs to take into account what kind of projects the classroom should enable because different projects require different physical environments. Five classroom proposals for the technology subject were designed primarily using the phenomenological analysis. An evaluation of the classroom proposals was made and according to the respondents, two of the proposals, or a combination of them, are best suited for project-based teaching.