Syftet med denna undersökning är att skapa en bättre förståelse för hur elever ser på sin egen intelligens och sitt lärande och om detta påverkar hur eleverna ser på undervisning. Detta gör jag genom att testa psykologiforskaren Carol S. Dwecks teorier om statiskt och dynamiskt mindset i svenska förhållanden på elever i mellanstadiet. En person med dynamiskt mindset tror på ständig möjlighet till utveckling, medan en med statiskt mindset tror på medfödd talang eller begränsningar. Jag har tagit reda på vilket mindset eleverna har och även undersökt och analyserat könsfördelningen. Det finns bara lite svensk forskning om mindset och den som finns handlar om äldre elever, vilket gör att jämförelser istället gjorts med Dwecks forskning i USA. För att få en bred kvantitativ bild, men ändå balansera mängden material mot uppsatsens omfång gjordes en enkätundersökning med tre klasser i mellanstadiet. Enkäten undersökte genom två-alternativsfrågor, baserade på Dwecks frågeformulär Mindset Assessment Profile (MAP), vilket mindset eleverna hade och innehöll även frågor kring vilka typer av undervisningsmetoder som eleverna mest gillade, producerade mest av och lärde sig bäst av. Genomgången av materialet visar att de flesta elever har ett dynamiskt mindset, men också att frågorna till viss del hade tolkats olika av eleverna och mätt deras generella attityd till skolan istället. Undersökningssvaren visar mer på tendenser och en jämförelse gjordes mellan elever med ett mer dynamiskt mindset mot de med ett mindre dynamiskt mindset. Resultaten visar att synen på undervisningen till viss del skiljer sig mellan grupperna och att valen eleverna gör matchar deras mindset. En av de tydligaste skillnaderna var att lusten att lära var mycket större i gruppen med dynamiskt mindset. Resultaten visar också en kraftig tendens att flickor med åldern blir mer dynamiska och att pojkar blir mer statiska. Mindset går till viss del att använda för att förstå elevers tänkande i svenska förhållanden men fortsatt forskning på området behöver ta in intervjuer, observationer samt effektstudier för att få fram mer tillförlitliga svar.

Skyddsfilosofierna gällande reläskyddsinställningar har varit densamma genom åren. En god avvägning mellan tillförlitlighet, selektivitet, enkelhet, hastighet och ekonomi krävs. Hur det görs är ofta ganska individuellt och skyddsfilosofier kan skilja en del mellan olika ingenjörer och därför finns inget exakt svar på hur den optimala lösningen för ett specifikt reläskyddssystem ska se ut.   Närmare undersökningar på funktioner och jämförelser har gjorts mellan det elektromekaniska överströmsskyddet RRMJ 4 och det nya numeriska skyddet            ABB REF 615. De båda differentialskydden, det statiska RYDSA 20 och det numeriska SPAD 346 har också undersökts och jämförts. Arbetet har visat att de elektromekaniska och statiska reläskydden var enkla i sitt utförande och pålitliga. De äldre skydd som testades fungerade fortfarande bra efter  30-40 år i drift.    Som väntat så var REF 615 betydligt snabbare än dess äldre motsvarighet RRMJ 4. Det som var mindre väntat var att det statiska differentialskyddet RYDSA 20 var ca 10 ms snabbare än det det numeriska skyddet SPAD 346. Kompabilititetsproblem av program till enheten upptäcktes vid inställningen av REF 615.     Slutsatsen blev att snabbhet och tillförlitlighet har förbättrats med de numeriska skydden, fler funktioner finns också inbyggda i samma burk. Men med mer funktioner blir de mer komplexa också och kräver mer av den person, som ska göra alla inställningar. Rätt inställda så har de numeriska skydden inneburit ett stort steg framåt. De äldre skydden var enkla, vilket är en stor fördel, men uppväger inte de fördelar de nya numeriska skydden har inneburit. / Protection philosophies have been the same throughout the years. A good balance between reliability, selectivity, simplicity, speed and economy are required. How it is done is often quite individually and protection philosophies may differ somewhat between different engineers, and therefore there is no exact answer to how the optimal solution for a specific relay protection system should look like.   More detailed studies on the features and comparisons have been made between the electromechanical overcurrent protection RRMJ 4 and the new numerical protection ABB REF 615. Both differential protections, the static RYDSA 20 and the numerical SPAD 346 has also been investigated and compared. The work has shown that the electromechanical and static relays guards were simple in its execution and trustworthy. The elderly protection tested still worked fine after 30-40 years of operation.   As expected, it was the REF 615 that was significantly faster than its older counterpart RRMJ 4. What was less expected was that the static differential protection RYDSA 20 was about 10 ms faster than the numerical protection SPAD 346.   The conclusion was that the speed and reliability have been improved with the numerical protections and more features are also built in. But with more features, they become more complex and also require more of the person who will make all the settings. Set correctly so has the numerical protections meant a great step forward. The older systems were simple, which is a big advantage, but do not outweigh the benefits of what the new numerical protections have meant.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i årkurs 3, i Sverige. Frågeställningen besvaras genom en enkätundersökning där 8 skolklasser, totalt 125 elever, medverkar. Resultatet visar att ett statiskt mindset förekommer, men i låg utsträckning, bland elever i årskurs 3. Ett utstickande resultat förekommer på tre av de enkätfrågor som behandlas i detta arbete, där ett statiskt mindset förekommer i betydligt högre utsträckning. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier om mindset samt i bredd med läroplanen (LGR 2011) och resultatet från PISA-provet med den efterföljande elevenkäten. Resultatet kan fylla en tom lucka i tidigare forskning då ingen studie hittats som direkt undersökt i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i lägre årskurser. Resultatet visar på ett behov av att fortsatt forskning bedrivs om mindset och dess konsekvenser för elevers utveckling och prestation inom matematikämnet. / <p>matematik</p>

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i årkurs 3, i Sverige. Frågeställningen besvaras genom en enkätundersökning där 8 skolklasser, totalt 125 elever, medverkar. Resultatet visar att ett statiskt mindset förekommer, men i låg utsträckning, bland elever i årskurs 3. Ett utstickande resultat förekommer på tre av de enkätfrågor som behandlas i detta arbete, där ett statiskt mindset förekommer i betydligt högre utsträckning. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier om mindset samt i bredd med läroplanen (LGR 2011) och resultatet från PISA-provet med den efterföljande elevenkäten. Resultatet kan fylla en tom lucka i tidigare forskning då ingen studie hittats som direkt undersökt i vilken utsträckning ett statiskt mindset förekommer bland elever i lägre årskurser. Resultatet visar på ett behov av att fortsatt forskning bedrivs om mindset och dess konsekvenser för elevers utveckling och prestation inom matematikämnet. / <p>Matematik</p>

Denna studie visar hur ett matematiskt mindset kan modelleras och hur detta mindset ser ut hos grundskoleelever i norra Sverige. Studien utgår från ett sociokognitivt perspektiv och inspireras av Carol Dwecks teoretiska ramverk om mindset. En av grundpelarna i ett sådant mindset är att det finns statiska tankar som skapar hinder i kunskapsutvecklingen och dynamiska tankar som skapar förutsättningar för god kunskapsutveckling. Syftet med ett specifikt matematiskt mindset är att unga elever kan ha svårt att förstå abstrakta begrepp och företeelser. Många av de modeller som finns för att undersöka mindset använder abstrakta begrepp som exempelvis intelligens. Detta gör att elevens kognitiva förmåga kan bli en begränsande faktor när unga elevers tankar undersöks. Studien presenterar 4 komponenter som ingår i ett matematiskt mindset; Ansträngning och fysiska egenskaper, inlärd hjälplöshet, lärandemål/prestationsmål och utmaning med risk för misslyckande. Dessa fyra komponenter användes för att skapa en enkät, vars ändamål var att reflektera elevens tankar kring olika scenarion kopplade till matematikämnet. Deltagarna i studien var 37 grundskoleelever i årskurs 2 från två klasser i en skola i norra Sverige. Enkätsvaren från de 37 deltagarna resulterade i 4 olika modeller för ett matematiskt mindset. Resultatet från studien visade att det i urvalet fanns elever med flera statiska attributioner och att det finns elever med hög grad av dynamiska attributioner. Resultatet från denna studie har potential att ge pedagoger och forskare inblick i unga elevers mindset inom ämnet matematik. Eftersom Carol Dwecks teori bygger på att elevens statiska eller dynamiska tankar är förändringsbara så ger resultatet från denna studie en språngbräda till nästa steg; strategier för att förändra elevers statiska tankar till dynamiska tankar.

Den här studien tog sin början i de svårigheter som finns med att undervisa åldersblandade klasser i matematik. Syftet var att undersöka hur elevers mindset förändras vid undervisning med öppna uppgifter samtidigt som de får kunskap om hur hjärnan fungerar. Syftet var dessutom att undersöka i vilken utsträckning alla elever i klassen deltog i denna typ undervisningen. Studien genomfördes som en aktionsforskning i en liten åldersblandad klass i en glesbygdsskola. Resultatet var att de elever som hade minst dynamiskt mindset innan aktionen var de som ökade sitt dynamiska mindset mest. Dessa elever ökade även sina matematikkunskaper mest. Anledningen till att de elever som hade mer dynamiskt mindset från början inte ökade varken mindset eller kunskap i samma utsträckning kan bero på att uppgifterna inte vara tillräckligt öppna. Att undervisa med öppna uppgifter visade sig ändå ha tillräckligt mycket fördelar för att forskaren anser att det kan vara ett sätt att förbättra matematikundervisningen i en åldersblandad klass.

I detta examensarbete som har gjorts tillsammans med EAB AB har syftet varit att skapa ettberäkningsprogram, som en applikation i Microsoft Excel. För att dimensionera gavelbalkar istålbyggnader.För att skaffa sig en uppfattning om hur man handberäknar snittkrafterna i en statiskt obestämdbalk, gjordes det en litteraturstudie. Denna ledde till att det valdes olika metoder för att beräknasnittkrafterna, bland annat valdes Cross-metod för att beräkna momentet i stöden.Beräkningarna av snittkrafterna gjordes i alla balkens stöd. Under dimensioneringsprocessengjordes bland annat interaktionskontroller mellan moment och normalkraft i varje stöd. Dettagjordes för att få en så noggrann dimensionering som möjligt. Dimensioneringen gjordes enligtBSK 07.Målet med detta examensarbete är att ge EAB AB ett verktyg för att effektivisera sindimensioneringsprocess, detta har uppnåtts. Det finns också en bra mall för att kunna fortsättaarbetet med att effektivisera EAB AB:s arbete med att dimensionera stålbyggnader.

Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas inställning till och syfte med matematikläxor, hur uppföljningen och återkoppling sker, vilka faktorer som påverkar utformandet. Studien är kvalitativ och datan till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer av fyra verksamma legitimerade lärare på lågstadiet. Datan har analyserats genom den fenomenografiska analysmetoden och diskuterats mot tidigare forskning, styrdokument och med de teoretiska utgångspunkterna: dynamiskt och statiskt tankesätt. Studiens resultat presenteras i rubriker som har formats utifrån studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att trots olika inställning till läxor ger samtliga respondenter läxor. Läxorna är väl genomgångna i skolan och anpassade till elevernas olika förmågor och hemförhållanden. Det visar sig att det finns många aspekter som lärare har att ta hänsyn till innan man ger ut läxor. Återkoppling av läxor varierade bland annat beroende på hemmets förhållanden. Slutsatsen i studien är att återkoppling är av största vikt för att vara givande för eleverna dels för att eleverna ska känna att läxor är meningsfulla men även för att lära sig att misstag kan leda till nya kunskaper. Dessutom visar det sig att lärarens tankesätt också kan ha en påverkan.

Forskning har visat att vilken syn man har på förmågors påverkbarhet – om man ser dem som statiska eller som i hög grad påverkbara – har betydelse för både motivation och studieresultat. I det här arbetet, som har utförts som en enkätstudie på en gymnasieskola i södra Sverige, undersöktes elevers relation till kemi och deras upplevelse av påverkbarheten av de förmågor som krävs för att lyckas med kemiämnet i skolan. Resultaten visade att en övervägande del av eleverna såg de förmågor som krävs för att lyckas med kemiämnet i skolan som påverkbara. Olika syn på förmågornas påverkbarhet samvarierade med skillnader i val av svar på andra frågor i undersökningen. De allra flesta eleverna upplevde kemi som roligt och de uppvisade även en tro på att kunskaper inom kemi kommer att påverka framtiden på ett positivt sätt. Färre än hälften av eleverna ansåg att kunskaper inom kemi är viktiga för samhället, vilket eventuellt kan indikera att det finns ett behov att i undervisningen belysa kemiämnets relevans för samhället.

Matematikämnet behövs göras tillgänglig för fler då det inom detta ämne finns en stark rotad uppfattning om att det endast är till för en viss typ av människor som besitter en speciell medfödd matematisk förmåga. Denna inställning är i behov av förändring och vi reflekterar i denna studie över om det kan finnas ett samband mellan beröm och elevers inställning till och självkänsla inom ämnet. Syftet är därför att undersöka om det finns ett samband mellan beröm för intelligens gentemot beröm för ansträngning och elevers utvecklande av ett statiskt respektive dynamiskt mindset vid lösandet av matematikuppgifter samt om detta beröm påverkar elevers självkänsla. En kvantitativ metod används tillsammans med en experimentell design och har delvis haft utgångspunkt i en studie av Mueller och Dweck (1998). Resultatet visade inga generella samband mellan en viss typ av beröm och elevers utvecklande av ett mindset, dock fanns det ett visst samband till elevers självkänsla. Resultatet analyseras utifrån teorierna behaviorism, self-theory samt Maslows behovstrappa och diskuteras i förhållande till den tidigare forskning gjord inom forskningsfältet. Utveckling av studien presenteras avslutningsvis som förslag på framtida forskning.