Studiens syfte var att undersöka vad förskollärare anser att högläsningen har för inverkan på barnens utveckling. Men även att få en inblick i hur förskollärarna tänker kring hur de kan främja barnens intresse för böcker och läsning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman: högläsning, högläsning och barnens utveckling samt arbetet med högläsningen. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att förskollärarna anser att högläsning har en viktig del i barnens utveckling och att skönlitteratur är något förskollärarna försöker arbeta med aktivt. Förskollärarna menar att de använder sig av både planerad högläsning och spontan högläsningunder dagen samt att de genomför samtal och projekt kring boken i den mån det går, för att främja barnens utveckling. Genom de samtal och projekt förskollärarna har kan barnen få bearbeta och träna på att återberätta och reflektera efter att de lyssnat på en bok. Dessutom visar resultaten att informanterna anser att det ä förskollärarnas intresse och engagemang som är av vikt när det kommer till att främja barnens intresse för böcker och läsning. Både forskning och studiens resultat visar att förskollärarna anser att högläsning har en stor inverkan på barnens utveckling både vad gällande språk, socialt och emotionellt.

Studiens syfte var att undersöka vad förskollärare anser att högläsningen har för inverkan på barnens utveckling. Men även att få en inblick i hur förskollärarna tänker kring hur de kan främja barnens intresse för böcker och läsning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman:högläsning, högläsning och barnens utveckling samt arbetet med högläsningen. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att förskollärarna anser att högläsning har en viktig del ibarnens utveckling och att skönlitteratur är något förskollärarna försöker arbeta med aktivt. Förskollärarna menar att de använder sig av både planerad högläsning och spontan högläsningunder dagen samt att de genomför samtal och projekt kring boken i den mån det går, för attfrämja barnens utveckling. Genom de samtal och projekt förskollärarna har kan barnen få bearbeta och träna på att återberätta och reflektera efter att de lyssnat på en bok. Dessutom visar resultaten att informanterna anser att det är förskollärarnas intresse och engagemang som är av vikt när det kommer till att främja barnens intresse för böcker och läsning. Både forskning och studiens resultat visar att förskollärarna anser att högläsning har en stor inverkan på barnens utveckling både vad gällande språk, socialt och emotionellt.

Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete är att finna svar på vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns självuppfattning. Arbetet består av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar på elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan. Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsättningar gällande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek. I resultatet framkommer också att elever har behov av att röra på sig men behovet ser olika ut från individ till individ. Många av eleverna hävdar att de blir glada och pigga samt att kroppen mår bra av att röra på sig. De flesta av de intervjuade eleverna anser att skolan medverkar till goda möjligheter när det gäller lek och rörelse. En viktig aspekt är dock att några av eleverna påtalar att de flesta lekredskap på skolgården är anpassat till de yngre barnen. Ett allsidigt utbud behövs således till varje enskild elevs förutsättningar och behov.

<p>Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete är att finna svar på vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns självuppfattning. </p><p>Arbetet består av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar på elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.</p><p>Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsättningar gällande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek. </p><p>I resultatet framkommer också att elever har behov av att röra på sig men behovet ser olika ut från individ till individ. Många av eleverna hävdar att de blir glada och pigga samt att kroppen mår bra av att röra på sig. De flesta av de intervjuade eleverna anser att skolan medverkar till goda möjligheter när det gäller lek och rörelse. En viktig aspekt är dock att några av eleverna påtalar att de flesta lekredskap på skolgården är anpassat till de yngre barnen. Ett allsidigt utbud behövs således till varje enskild elevs förutsättningar och behov.</p>

I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna. Detta i anslutning till hur elevens kunskapsinlärning möjliggörs eller inte beroende på dennes självbild och emotionella utveckling.

Nord, Mikael (2008) Emotionell utveckling och lek. En studie om hur skolan kan skapa en miljö där barn kan växa som människor. (Development of emotions by playing, A studie about how the school can create an environment where children can grow as humans). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, inriktning fritidspedagogisk verksamhet, 90 hp, Malmö högskola. Denna uppsats vill belysa om det fanns ett samband mellan barns emotionella utveckling och lek som pedagogiskt verktyg för att uppnå detta. Genom intervju med fem lärare som arbetar med EQ-metoden ville jag undersöka vilka tillvägagångssätt dessa lärare använder i arbete med barns emotionella utveckling, samt vilken roll leken hade i detta arbete. Jag ville även jämföra intervjuresultatet med den litteratur och forskning som fanns tillgänglig om EQ, EQ-metoden, lek och lek kopplat till emotionell utveckling.Resultatet visade att lärarna i undersökningen är positivt inställda till EQ som metod för emotionell utveckling hos barnen. Men kopplingen till lek som tillvägagångssätt är inte helt självklar. Naturligtvis finns den med som ett pedagogiskt verktyg, men för att nå EQ-metodens syfte så krävs det flera tillvägagångssätt, exempelvis: dramaövningar, värderingsövningar och gruppsamtal. Eftersom EQ-metoden syftar till att arbetar med känslor, rätt val och jagstärkande och gruppstärkande aktiviteter tror jag att lärare genom ett medvetet och progressivt arbetssätt kan komma till bukt med de problem som finns i skolan idag, där utanförskap, stress och utåtagerande beteende tillhör vardagen för barn i dagens skola, i Sverige 2008.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med sagor som ett hjälpmedel till barns språkliga och emotionella utveckling. För att göra detta har jag använt kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på tre olika förskolor. Jag har utgått från det sociokulturella perspektivet i mina intervjuer för att undersöka hur samarbetet mellan pedagoger och barn ser ut i sagoarbetet. Mitt resultat visar att pedagogerna är överens om att litteraturen är mycket viktig för barnens utveckling och att det finns många olika metoder som man kan använda sig av i arbetet med sagorna. Pedagogerna var överens om att man måste variera arbetssättet för att göra sagorna mer levande och därmed väcka barnens intresse för litteratur. / The purpose of this study is to examine how teachers in preschool are working with fairy tales as a tool for children's linguistic and emotional development. To do this, I used qualitative interviews with three preschool teachers in two different preschools. I have my base in the socio-cultural perspective in my interviews to examine how cooperation between educators and children appear in the story work.My results show that the teachers agree that literature is very important for children's development and that there are many different methods that you can use in the work of the tales. The teachers agreed on the need to vary the approach to make the stories more vivid and thereby arousechildren's interest in literature.

Den här litteraturstudien syftar till att undersöka hur förskolepersonalens känsloreglering och strategier för att arbeta med känslor kommer till uttryck i aktuell forskning. Litteraturstudien ämnar även att ta reda på hur forskningen kan användas i förskolepersonalens yrkesroll. Genom att framhäva neuroplasticitetens potential, visar resultatet på omgivningens, interaktioners och tidiga erfarenheters påverkan på emotionell utveckling. Detta blir alltså en möjlighet för förskolans personal att ta tillvara i verksamheten. Förskolepersonalens egna emotionella kompetens och känsloreglering får konsekvenser för bemötandet av barn i förskolan, vilket leder till att de är viktiga förebilder för emotionell utveckling. Resultatet visar också att ett samarbete mellan förskolepersonal och familjer är relevant för att gynna barns emotionella utveckling. Ytterligare ett resultat är vikten av att förskolepersonalen har en förmåga att hantera motgångar, stress och negativa känslor i sin yrkesroll. Emotionell kompetens hos förskolepersonalen och en medvetenhet kring känslor och neuroplasticitet är förutsättningen som växer fram i den här studien. Behovet av mer utbildning och kompetensutveckling kring emotionell kompetens syns också i studiens resultat.

Studiens syfte var att belysa och förstå hur förskollärare tillskriver betydelse till barns känslor i förskolans verksamhet. Genom intervjuer med förskollärare synliggjordes att barns olika känslor tillskrivs olika betydelser och därmed också bemöts samt skapar olika reaktioner hos förskollärarna. Det råder även en tvetydighet gällande på vilket sätt känslor får utrymme i verksamheten och om dessa verkligen kan få den plats och tid som behövs. Utifrån detta kan slutsatser dras om att barns känslor behöver prioriteras i verksamheten samt att de behöver bekräftas, en bekräftelse som inte lägger några värderingar i känslan. Arbetet med barns känslor i förskolan fodrar därmed en stor medvetenhet hos förskollärare. Detta för att inte ska riskera att bland annat nonchalera eller förminska barnens känslor. Det är trots allt förskolläraren som innehar ansvaret att försvara och respektera barns rätt till integritet och därmed rätten till sina känslor och känslouttryck.