Denna uppsats belyser sjuksköterskors emotionella arbete inom den psykiatriska slutenvården. Den syftar till att undersöka hur sjuksköterskan organiserar det egna emotionella arbetet i förhållande till patienten och se vilka förutsättningarna är för att det emotionella arbetet ska kunna utföras på ett konstruktivt och funktionellt sätt, så att det gynnar både sjuksköterskan och patienten. Vidare önskar studien se vilka emotionella redskap som sjuksköterskan har att tillgå för att kunna hantera det emotionella arbetets betungande delar. Uppsatsen utgår från Hochschilds (1983) teoretiska ramverk om emotionellt arbete samt studier och litteratur av andra som applicerat detta på vård och omsorg. Denna studie bygger på intervjuer av elva sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ fenomenologisk ansats, vilket innebär att människors subjektiva perspektiv på sina upplevelser och erfarenheter sätts i fokus. Analysen förutsätter att forskaren sätter sin egen förförståelse, samt tankar och värderingar kring fenomenet, åt sidan. Resultatet visar hur de intervjuade sjuksköterskorna organiserar sitt emotionella arbete utifrån vad som anses vara konstruktivt i förhållande till frågan om närhet och distans, i relation till patienten, samt utifrån hur man kan skapa trygghet för patienten och för sjuksköterskan. Det framgår att förutsättningar för ett konstruktivt emotionellt arbete, är att som sjuksköterska ha annan personal som trygghet/stöd, att utöva emotionell självkontroll, att ha strukturer för förhållningssätt gentemot patienter som dock håller öppet för ett individuellt bemötande, samt att ha en konstruktiv interaktion med patienten. De emotionella redskap som är mest värdefulla för sjuksköterskan, för att hantera svårigheter i det emotionella arbetet, är möjligheter till mentalt och praktiskt stöd från kollegor samt att kunna påverka den egna inre känsloupplevelsen. Tillgång till forum för emotionellt kollegialt stöd blir också viktiga inslag för sjuksköterskan för att hantera eventuella tyngre sidor av det emotionella arbetet.

No description available.

Av alla registrerade graviditeter slutar ungefär 20 % i missfall. När allmänsjuksköterskan möter dessa kvinnor och en eventuell partner i sjukvården har de ett stort behov av emotionellt stöd. Ett missfall innebär oftast en förlust av ett barn som föräldrarna drömt om och väntat på, förlusten medför känslor av sorg, ångest, hjälplöshet och ibland även skuld. I den känslomässigt påfrestande situation som ett missfall innebär behöver föräldrarna emotionellt stöd genom bekräftelse, information samt genom att få empati och förståelse från sjuksköterskan. Litteraturstudiens syfte var att undersöka om det upplevs brister i omvårdnaden efter missfall med fokus på emotionellt stöd. Efter granskning av 11 vetenskapliga artiklar framkom brister i omvårdnaden vilka redovisas under fyra teman: brister i bemötande, terminologins konsekvenser, brister i kommunikationen samt brist på uppföljning. Bristerna innebar ett ökat lidande då föräldrarna upplevde att sjukvårdspersonalen förminskade deras förlust och såg inte deras individuella omvårdnadsbehov ur ett helhetsperspektiv. För att undvika att brister i det emotionella stödet sker kan verktyg som Swansons Theory of Care implementeras i omvårdnaden. Vidare påvisar resultatet att sjuksköterskan har ett stort behov av ökad kompetens och beredskap inför möten med föräldrar som upplevt missfall. Genom kunskap om upplevda brister i omvårdnaden kan sjuksköterskan i framtiden bli bättre på att identifiera och tillfredsställa de emotionella behov som uppstår efter missfall. / Of all registered pregnancies about 20% end in miscarriage. When a nurse meets these women and a potential partner in health care, they have a great need for emotional support. A miscarriage can be a loss of a child that the parents wanted and waited for, the loss involves feelings of sadness, anxiety, helplessness, and sometimes guilt. In the emotionally stressful situation that a miscarriage means parents need emotional support through confirmation, information, and by gaining empathy and understanding from the nurse. The aim of this study was to examine the perceived deficiencies in nursing care after a miscarriage with a focus on emotional support. By examining 11 research articles four themes emerged which revealed shortcomings in the care: deficiencies in interactions, consequences of terminology, deficiencies in communication and lack of follow-up. The shortcomings that emerged in the result means an increase in suffering when parents felt that medical staff diminished their loss and did not see their individual care needs from a holistic perspective. To avoid shortcomings in the emotional support Swanson’s Theory of Care can be implemented as a tool in nursing care. Furthermore, the results indicate a great need for improved skills so that the nurse can be prepared to meet parents who have experienced miscarriage. Through knowledge of the perceived deficiencies, can the nurse in the future be better at identifying and satisfying the emotional needs that arise after a miscarriage.

En boendehandledare arbetar på ett gruppboende för personer med förståndshandikapp och är ett stöd i brukarnas aktiviteter inom hemmet. I yrket ingår ett emotionellt lönearbete då personalen anpassar sina känslouttryck gentemot brukarna. Syftet med denna studie är att utifrån fem semistrukturerade djupintervjuer med boendehandledare från samma gruppboende undersöka i vilka former det emotionella lönearbetet tar sig uttryck samt vilka konsekvenser som kan uppstå i samband med detta. Resultatet visade att boendehandledarna genomför ett rolltagande på arbetsplatsen då de i interaktionen med brukaren arbetar aktivt med att inge ett neutralt uttryck genom att ta på sig en ”professionell rock” och dölja sina naturliga känslouttryck. Det visade även att utbildning och/eller erfarenhet är av stor vikt inom yrket då brist på sådan kan leda till att den privata rollen smälter samman med yrkesrollen. Ett antagande utifrån analysen är att denna sorts rolltagande kan leda till utmattningssymptom då man aldrig blir ledig från jobbet. En tredje upptäckt utifrån studien var att boendehandledarnas värdegrund skiljer sig från deras riktlinjer på arbetsplatsen, då värdegrunden förespråkar att personalen ska frammana naturliga omsorgskänslor i relationen till brukaren medan boendehandledarna uppger att de ska skärma av sina naturliga känslor på arbetsplatsen och endast ge ett neutralt professionellt stöd till brukaren.

Kvinnor innehar idag färre chefspositioner på den svenska arbetsmarknaden. För att öka förståelsen kring varför färre kvinnor jämfört med män är chefer syftar uppsatsen till att förstå om emotionellt arbete är relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhändertagande känsloarbete som sker till förmån för andras välmående. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjälp av två dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd. Data från ESS år 2012 studeras med hjälp av beskrivande analyser och logistisk regression. Resultaten visar att kvinnor som är chefer har en lägre nivå av emotionellt arbete jämfört med kvinnor som inte är chefer. Den lägre nivån av emotionellt arbete bland kvinnor i ledande positioner kan antingen tolkas som att kvinnor i chefspositioner anpassar nivån av emotionellt arbete eller att de är kvinnor med en låg nivå av emotionellt arbete som blir chefer. Den manliga normens primat, glastaket och genusskapandet diskuteras vara faktorer som bidrar till att kvinnor i ledande positioner begränsas, vilket skulle kunna vara en anledning till att kvinnor i chefspositioner har en lägre nivå av emotionellt arbete. En eventuell anpassning av den emotionella arbetsnivån bland kvinnor i ledande positioner diskuteras även vara en potentiell faktor till en reproducering av den vertikala könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige. För att minska den vertikala könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden kan det därför finnas en poäng i att uppmärksamma att kvinnor i ledande positioner har en lägre nivå av emotionella arbete.

I den här studien har yrkeskategorin ordningsvakter undersökts i förhållande till frågan om emotionellt arbete. Studien syftade till att undersöka yrkesrollen som ordningsvakt och hur det emotionella arbetet uttrycktes i yrkesrollen. De frågeställningar som studien har besvarat är hur ordningsvakterna upplever sin yrkesroll i det emotionella arbetet, hur hanterar ordningsvakter känslor som uppstår i arbetet samt vad det finns för krav på uppvisningen av känslor. Dessa frågeställningar har besvarats med hjälp av det teoretiska ramverket som låg till underlag för analysen av det empiriska materialet och utgick från Goffmans teori om dramaturgi och Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Studien utgick från en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med tio ordningsvakter och där vi analyserade det empiriska materialet utifrån en statisk-dynamisk metod. Resultatet av det analyserade textmaterialet visade på att ordningsvakterna upplevde att de träder in i en yrkesroll som ställdes inför en konflikt mellan känslor och yrkesrollen, som framförallt kontrollerades av allmänheten.

Bakgrund: Diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning förekommer hos 1–2 procent av befolkningen och till skillnad från patienter med någon annan personlighetsstörning eller förstämnings- och ångestsyndrom finns dessa patienter betydligt oftare i psykiatriska och andra vårdsammanhang. Diagnosen innebär en benägenhet till känsloutbrott och en oförmåga att kontrollera dessa utbrott. Behandlingen av diagnosen fokuserar på att lindra symtom, förbättra relationer och att kunna hantera sina känslor. Personer med emotionellt instabil personlighetsstörning möter svårigheter i vardagen i form av de symtom som tillhör diagnosen. De möter även stigma och okunskap från sin omgivning och inom vården. Att vara närstående till en person med emotionellt instabil personlighetsstörning kan innebära en konstant oro för självskador eller suicidförsök. Syfte: Syftet var att sammanställa forskning avseende hur det är att leva med emotionellt instabil personlighetsstörning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar som handlade om upplevelser av att leva med diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning. Analysen genomfördes enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: Diagnosens påverkan, Reaktioner och försvar kopplade till diagnosen och Återhämtning för att leva med diagnosen. Slutsats: Att ha en förståelse för personer med EIPS är viktigt för sjuksköterskor. Att leva med EIPS påverkar personens livsvärld och genom att ha förståelse för det komplexa lidande personen utsätts för ges en god förutsättning till en god, säker och kvalitativ vård.

Studiens syfte var att utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv öka förståelsen för det härbärgeringsarbete som utförs av omsorgspersonal inom särskilt boende. Det var även att undersöka vad personalen gör för att klara av härbärgeringsarbetet samt vad som underlättar respektive försvårar det. För uppfylla syftet intervjuades sex stycken undersköterskor som arbetade inom särskilt boende. Materialet från intervjuerna kodades, sorterades och kategoriserades vilket resulterade i fyra huvudsakliga härbärgeringssituationer och strategier samt två huvudsakliga organisatoriska förutsättningar och brister. De teorier som användes var Hochschilds (2012) teori om emotionellt arbete och emotionellt lönearbete, Collins (2004) teori om interaktionsritualer och Olssons (2008) teori om härbärgeringsarbete. Situationerna då känslor behövde härbärgeras var; i närheten av döden, möten med kravfyllda och otrevliga anhöriga, möten med oroliga och dementa boende och när man är rädd för att göra den boende ledsen. I dessa situationer var det personalens egna känslor som behövde härbärgeras som en konsekvens av att de befann sig i sin yrkesroll. Personalens strategier för att hantera härbärgeringsarbetet var; prata med kollegor och dela känslor, begränsa exponeringen på kort och lång sikt, göra interaktionen med de boende trivsam och enkel samt sänka krav och förväntningar. De förutsättningar som de intervjuade upplevde sig ha var ett bra samspel och stöd från kollegor samt lyckade interaktioner med de boende. De hinder och brister de upplevde i arbetet var bristande kollegialt stöd och för lite avsatt tid till reflektion. Förutsättningarna gjorde härbärgeringsarbetet lättare att utföra medan bristerna och hindren dels skapade härbärgeringssituationer och försvårade härbärgeringsarbetet och användandet av personalens strategier.

Denna uppsats ägnas åt att identifiera känslor hos anställda på arbetsplatser, närmare bestämt identifiera emotionellt arbete. Emotionellt arbete är ett begrepp som betyder att anställda behöver använda sina känslor i sitt arbete i utbyte mot lön. Syftet med denna uppsats är alltså  att undersöka om det finns en relation mellan företagskultur och användande av emotionellt arbete mellan kollegor. Tidigare forskning och teori som först myntades av Hochschild tidigt på 1980-talet, visar på att emotionellt arbete först etablerades i relation till serviceyrken, då anställda var tvungna att reglera sina känslor mot kund. Arbetsmarknadens utveckling av företagskultur har komplicerat begreppet emotionellt arbete där det idag finns forskning om att det finns i de flesta organisationer oberoende av bransch. Detta påvisas genom att anställda utifrån företagskulturens grundvärderingar och idéer anammar specifika beteenden, känslor och normer och grundar ett specifikt emotionellt samspel mellan kollegorna på arbetsplatsen. Hur syftet och frågeställningarna till det skall besvaras är genom material från observation och intervjuer med tio personer. Detta har sedan analyserats med hjälp av Hochschilds teoretiska utgångspunkter över hur emotionellt arbete kan identifieras och se ut, samtidigt som vi relaterar det emotionella arbetet till något som kan grundas i personernas företagskultur. Analysen redovisar hur olika personers företagskultur kan se ut och hur de kan påverka personernas användande av emotionellt arbete.

Working with children who suffer from mental illness requires skills of objectivity and professionalism and the ability to handle patients’ as well as one’s own feelings. How the counsellors manage their emotions affects both their own wellbeing and the quality of the treatment they provide. Since the mental illness in society is increasing, the challenge to address the mental illness becomes even more difficult and the importance of the counsellor’s wellbeing and competence grows. Therefore, this study aimed to examine how counsellors experience the encounters with patients and how they handle the emotions that arise. Based on Hochschilds theory of emotional labour and semi-structured interviews with six counsellors working in five different units in Stockholm the study has shown that the counsellors can experience a variation of different emotions. The counsellors worked with these emotions by changing, hiding, or showing them physically or verbally, all depending on what impact it may have on the therapeutic alliance. Additionally, strategies such as sharing feelings with colleagues, distract oneself from work-related conversations and time for reflection has been identified. Further research suggests bringing more focus to the organizational context and the emotional work towards colleagues.