Miljö och energianvändning blir ett mer aktuellt ämne. 40 % av landets totala energianvändning går idag till bostäder.[1] Om elpriserna stiger under den närmsta tiden kommer det med stor säkerhet leda till att människor blir mer kostnadsmedvetna och gärna hittar sätt för att minska sina energikostnader. Som ett led i detta har hustillverkare tagit fram ett energisnålt alternativ till det vanliga huset. Det benämns lågenergihus och använder mindre energi än de hus som är vanliga på marknaden idag. Det här är möjligt genom att lågenergihus byggs på ett annorlunda vis jämfört med ett ordinärt hus. Bland annat används mer isolering och bättre fönster och dörrar. Dessutom är täthet ett viktigt begrepp för att minska värmeförlusterna. Rapporten syftar till att redogöra för vad som karaktäriserar lågenergihus och ge vägledning vid byggande av dessa. Vidare ska rapporten ge svar på frågorna, vilka är problemen och vilka är fördelarna med lågenergihus? Hur ser byggprocessen ut och vad är viktigt att tänka på i de olika skedena i processen? samt, är det ekonomiskt rimligt att bygga lågenergihus? För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av litteratur, intervjuer samt informationssökning på nätet, dessutom har jag använt mig av de kunskaper som införskaffats under studietiden. I rapporten har jag valt att endast behandla energianvändning då miljöfrågan är alltför omfattande. Vidare ger rapporten en introduktion till vad som är utmärkande för lågenergihus rent byggnadstekniskt och lotsar läsaren genom byggprocessens olika skeden samt vilka aktörer som är inblandade och vilka deras respektive ansvarsområden är. Dessutom pekar rapporten ut vad som är viktigt för dig som byggherre att tänka på under de olika skedena i byggprocessen i form av planering, utformning, konstruktion, installationer, utgifter, försäkringar, kontroller och avtal, vare sig du väljer att uppföra byggnaden i egen regi eller anlita en entreprenör. Rapporten ger exempel på lösningar gällande konstruktion, installationer och värmesystem som är lämpliga i ett lågenergihus. Dessutom görs en energiberäkning på ett lågenergihus ritat av författaren till rapporten. Beräkningen ger huset en energianvändning på 56 kWh/m2, år, vilket är ca hälften av vad lagar och föreskrifter anger som maximalt värde ett hus får ha. Idéer och tankar som legat till grund för huset beskrivs. Då detta hus ritats har även andra idéer implementerats som inte är specifika för lågenergihus, utan syftar till att huset ska ha en beredskap vid tillexempel elavbrott. I slutet av rapporten ges även tips på hur du som husägare ytterligare kan spara energi och bidra till en hållbar utveckling. [1]Gross, Holger (2008). Energismarta småhus: vägledning och råd till byggherrar, arkitekter och ingenjörer. Stockholm: Gross produktion i samarbete med Villaägarnas riksförbund / The environment and the use of energy is becoming a more present subject. Today the real estate industry accounts for more than 40% of Sweden’s total energy consumption.[1]As energy prices rise, energy-saving in buildings is becoming increasingly important to homeowners. As result of this, house manufacturers have created a new type of energy-saving house called low-energy house. This house has a different construction in comparison to an ordinary house. The theses aims to give guidance when building a low-energy house and answer the following questions, what are the problems and what are the benefits, which are the different phases of the building process, what issues are important to consider in these phases and is it economically realistic to build a low-energy house. To be able to answer these questions I have collected material from litterateur, interviews, and web searching. In addition I also have used the knowledge I have obtained during my period of studies. The thesis only concern the energy consumption as the environmental part of it is too substantial. In addition the thesis gives a presentation of the building process, who are involved and what are their field of responsibility. Furthermore it points out what you as a future owner of a house/building proprietor should be attentive to during the building process so that no mistakes are made that causes the end results not turning out as expected. Different laws, rules, contracts, norms and authorities that occurs in the building process,  are accounted for and explained in the thesis in such a way that is easy to grasp for those not familiar to the subject.   The report gives advice and example of solutions in terms of construction and installations e.g. heating distribution system that are appropriate in a low-energy house. The thesis includes a calculation of the energy use of a low-energy house, which shows that the house uses about 56 kWh/m2, year. In comparison, this is about half the maximum limit decided by the Swedish constitution BBR.    A suggestion for a low-energy house is displayed in the paper, it is the same housed used for the calculation of energy use. Ideas and thoughts regarding the house are described. This suggestion also implements a few ideas’ that perhaps contributes additionally to energy-savings and a sustainable environment.   [1] Gross, Holger (2008). Energismarta småhus: vägledning och råd till byggherrar, arkitekter och ingenjörer. Stockholm: Gross produktion i samarbete med Villaägarnas riksförbund

De flytande hus som producerades av Aquavilla AB i början av sekelskiftet har problem med otätheter i konstruktionen. Detta har gjort att boende i Aquavillorna i förekommande fall har klagat över drag och att värmen inte går att få upp ordentligt i husen. Frågeställningen för detta examensarbete blir således: Hur ska man göra för att få en erforderlig täthet i nästa generation Aquavillor och hur får man in en kontroll av tätheten i produktionen? Metoden som användes var trycktäthetsprovning på tre Aquavillor för att få en uppfattning om hur pass otäta de är och med en värmekamera ta reda på var otätheterna finns. Utöver detta utfördes även en litteraturstudie och diskussioner med personer erfarna inom lufttätning fördes för att kunna föreslå förbättringar i konstruktionen för att förhindra luftläckage. I en byggnad med FTX-system som är otät kommer inte ventilationssystemet kunna utnyttjas som det ska, då frånluften istället för att värma upp den inkommande kalla uteluften, kommer att passera genom otätheter i klimatskalet. Detta medför stora energikostnader som kan undvikas med ett tätare hus. Utrymmen vari det läcker in luft blir kalla och påverkar den termiska komforten negativt. Aquavillornas klimatskärm är baserad på Casabonasystemet, en konstruktion av stålreglar och hård, bärande värmeisolering. Den okonventionella metoden för väggarnas uppbyggnad har varit nödvändig för att hålla vikten nere, men också bidragit till att göra byggnaden otät. Utförandet av tätning kring spotlights, lampknappar/eldosor och fönster verkar vara obefintligt eller slarvigt gjort. Att lokalisera otätheter görs bäst med en trycksatt byggnad, för att sedan gå igenom den med en värmekamera, anemometer eller spårgas. Metoderna har olika fördelar som enkelhet och låg kostnad.

Akademiska hus is a real estate company that specializes in providing Swedish universities with housing facilities for educational and research purposes. The company strives to reduce its use of energy by 40% between the years 2000 and 2025. The aim of this thesis is to determine which measures can be taken to reduce the need of purchased energy in a building that is used by theSwedishUniversityof Agricultural Sciences inUppsala. In order to determine the results of various changes to the building envelope and ventilation system, the building was modelled in the computer simulation program VIP-Energy. Other proposed changes to make the use of energy more efficient concerned water use and lighting. The need of purchased energy can also be reduced by producing electricity or heat on site, using solar energy. Results show that economically viable measures include upgrading windows and faucets, adjusting control systems for ventilation and lighting, and installing roof mounted solar panels for power production. However, the investment in a photovoltaic system requires government grants in order to be profitable, and the system should be grid-connected to make it eligible for green certificates. Through these measures it is possible to reduce the need to purchase electricity for operational uses and energy for heating and cooling by 20%, from 99 kWh/m2,year to 79 kWh/m2,year. This corresponds to a 92 tonne decrease of annual carbon dioxide emissions from energy production and water purification. The total investment cost of 1 066 000 SEK results in a net present value of 883 000 SEK / Byggnadssektorn står för en knapp tredjedel av den totala energianvändningen i Sverige, och för drygt 10 % av de totala utsläppen av växthusgaser. Energianvändning i byggnader omfattas av riksdagens nationella miljökvalitetsmål för god bebyggd miljö, och målet är att den totala specifika energianvändningen ska minska med 20 % till år 2020 och med 50 % till år 2050, jämfört med år 1995. I Boverkets byggregler ställs bland annat krav på nybyggda lokalbyggnaders specifika energianvändning och i klimatzon III, dit Uppsala län räknas, är gränsen högst 90 kWh/m2,år exklusive verksamhetsel. Energi från egen solcells- eller solvärmeanläggning får tillgodo­räknas vid beräkningen av en byggnads specifika energianvändning. Det är möjligt att erhålla investeringsstöd för både solcells- och solvärmeanläggningar, och dessutom är elproduktion från solenergi berättigad till elcertifikat. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka möjligheterna att minska behovet att köpt energi i en universitetsbyggnad i Uppsala, genom energieffektivisering och solenergi. Föreslagna åtgärder har bedömts genom att jämföra ändringen i energianvändning och utsläpp av koldioxid, samt genom de ekonomiska nyckeltalen återbetalningstid, kapitalvärde och besparingskostnad. Arbetet har utförts vid Uppsala universitet åt uppdragsgivaren fastighetsbolaget Akademiska hus. Energihushållning är ett av fyra områden som Akademiska hus fokuserar på i sitt miljöarbete, och det långsiktiga målet är att minska den specifika energianvändningen med 40 % mellan år 2000 och år 2025. Den aktuella byggnaden hyrs av Sveriges lantbruksuniversitet och ligger på Campus Ultuna i Uppsala. Byggnaden är indelad i två fastigheter, Undervisningshuset och Biblioteket, och är av suterrängtyp med fyra våningsplan och en bruksarea på drygt 9 000 m2. Lokalerna består främst av föreläsningssalar och biblioteket, men även av kontorsutrymmen, datasalar, sammanträdesrum, pentryn, en aula och allmänna utrymmen. Byggnaden värms av fjärrvärme som i huvudsak produceras från torv- och avfalls-förbränning. Dessutom finns ett system för komfortkyla installerat, som inom kort ska förses med kyla från en fjärrkylaanläggning i nära anslutning till byggnaden. Kylan ska i huvudsak produceras med fjärrvärmedrivna absorptionsvärmepumpar. Ventilationsbehovet tillgodoses med från- och tilluftsfläktar, och återvinning av värme ur frånluften finns. Ventilations-systemet styrs både på tid, temperatur och koldioxidnivå. Belysningen i byggnaden är på många ställen närvarostyrd, men det finns lokaler med enbart tidsstyrning. I dag använder byggnaden årligen cirka 630 MWh värme, 450 MWh verksamhetsel, 150 MWh fastighetsel och 110 MWh kyla. Detta ger en specifik energianvändning på 99 kWh/m2,år exklusive verksamhetsel, och 149 kWh/m2,år inklusive verksamhetsel. För att kartlägga byggnadens energibehov och undersöka olika åtgärders konsekvenser för energianvändningen, har en modell konstruerats i byggnadssimuleringsprogrammet VIP‑Energy. I stor utsträckning har byggnadsspecifika data eller egna antaganden använts vid modelleringen för att ge ett så rättvisande resultat som möjligt. De material som finns fördefinierade i VIP‑Energy har dock använts vid uppbyggnad av väggar, tak och grund. Modellen har justerats så att simuleringsresultaten efterliknat brukardata, och korrektions-faktorer har beräknats för att kompensera för avvikelser. För att ytterligare öka precisionen har zonberäkningsfunktionen i VIP‑Energy använts, och Undervisningshuset och Biblioteket har modellerats separat. Möjliga energieffektiviseringsåtgärder har studerats för sex olika områden – fönster, fasader, tak, ventilation, vattenanvändning och belysning. Solenergi kan tas tillvara i solcells-anläggningar (som producerar el), solvärmeanläggningar (som producerar värme) och solhybridanläggningar (som producerar både el och värme). Inom samtliga nämnda effektiviseringsområden har lönsamma åtgärder funnits, utom för fasader och tak. Av möjliga solenergilösningar är det endast solcellsanläggningar som är lönsamma för den aktuella byggnaden, och endast om investeringsbidrag kan erhållas. Ju större solcellsanläggningen är, desto mer lönsam blir den, och hur stor anläggning som väljs beror därför på Akademiska hus investeringsvilja. Anslutning till elcertifikatsystemet ökar lönsamheten. Totalt kan undersökta åtgärder ge en energibesparing på drygt 360 000 kWh/år, men den ekonomiskt realiserbara andelen utgör 176 000 kWh/år (49 %) av detta. Den totala investeringskostnaden för rekommenderade åtgärder blir 1 066 000 kr, vilket ger ett kapitalvärde på 883 000 kr, och besparingskostnaden blir 0,42 kr/kWh. Dessa åtgärder minskar kostnaden för energi och vatten med 150 000 kr/år, och beräknas ge ytterligare drygt 8 000 kr/år från elcertifikatsystemet. Utan hänsyn till ränta och prisutveckling blir återbetalningstiden sju år. De koldioxidutsläpp som energi- och vattenanvändningen ger upphov till minskar med 92 ton/år, men minskningens storlek är känslig för de antaganden som gjorts när utsläppsfaktorer beräknats. Om ändringen i elanvändning ska antas utgöras av medelel, blir minskningen endast 29 ton/år. Eftersom det rör sig om förändringar i elanvändning har dock marginalel ansetts vara det mest rimliga. Om torv räknas som förnybart istället för fossilt blir den totala utsläppsminskningen 76 ton/år. Vattenanvändningen i byggnaden minskar med 860 m3/år. Byggnadens specifika energianvändning sjunker med 20 % till 79 kWh/m2,år, förutsatt att hela minskningen i elanvändning räknas till fastighetsel. Inklusive verksamhetsel sjunker energianvändningen med 13 % till 129 kWh/m2,år. Åtgärderna ger dock en marginell ökning av fjärrkylabehovet. Det finns inte något direkt samband mellan hög energibesparing och högt kapitalvärde, då exempelvis fönsteråtgärderna ger högst energibesparing men lägst kapitalvärde. Vilka av de rekommenderade åtgärderna som bör prioriteras bestäms av om målet i första hand är att spara energi eller att maximera lönsamheten hos investeringen.

Uppsala kommun har beslutat att bebygga området Östra Sala backe, beläget mellan Gränby i norr och Boländerna och Fyrislund i söder. Markanvisning har givits byggherrar för första etappen och byggandet beräknas starta 2013. Området är tänkt att ha en hållbarhetsprofil. Detta arbete undersöker delar av den framtida energianvändningen med utgångspunkt från första etappens planerade byggnader. Huvudfrågorna för arbetet har varit följande: Går det ur lågtempererad fjärrvärme att utvinna tillräckligt med energi för att täcka värmebehovet med ett luftburet system? Vilka alternativ finns avseende utvinning av förnybar energi integrerat i byggnader och hur utnyttjas dessa mest effektivt? Examensarbetet är utfört i samråd med Arne Roos och Magnus Åberg vid Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillståndets fysik, Uppsala universitet. Examensarbetet innehåller en bakgrundsbeskrivning, beräkning av temperatur hos tilluft vid luftburen uppvärmning och elproduktion hos småskaliga vindkraftverk, och simuleringar av dels luftburen uppvärmning med olika fjärrvärmetemperaturer och dels byggnader med solfångare och solceller. Beräkningarna visade att flödet, som blir högre för större byggnader, hade stor inverkan på vilken temperatur tilluften behövdes värmas till. Simuleringarna med olika fjärrvärmetemperaturer indikerade att lågtempererade fjärrvärme ställer väldigt höga krav på ett luftburet uppvärmningssystem. Vidare gav simuleringarna med solfångare resultatet att värmebehovet minskar relativt sett kraftigast för små anläggningar för att sedan succesivt avtar i förhållande till ökad storlek. Solcellsimuleringarna gav utfallet att elproduktion blir liten i förhållande till förbrukningen för framförallt stora byggnader. Beräkningarna med småskaliga vindkraftverk gav en ännu mindre elproduktion. Slutsatserna från examensarbetet är att för att använda sig av luftburen värme bör fjärrvärmen vara av normal temperatur. Solenergi bidrar i högre utsträckning än vindkraft till att sänka energiförbrukningen för byggnader. Det är av stor vikt att storleken på solfångar- eller solcellsanläggningen noga väljs för att effektivast utnyttja värme- eller elproduktionen.

Vägtrafiken står för en allt större del av energianvändning och luftföroreningar. Att kunna beskriva de effekter på energianvändning och miljö som vägtrafiken ger upphov till blir därför allt viktigare. Modeller för simulering av personbilstrafik, energianvändning och utsläpp kommer i detta sammanhang att få en central roll. I detta examensarbete visar vi hur en modell för trafiksimulering kan användas tillsammans med en modell för beräkning av energianvändning och utsläpp vid analyser av infrastrukturförändringar i ett trafiknätverk. Vi tillämpar modellerna praktiskt på ett trafiknätverk över Norrköping och studerar vilken ytterligare information en beräkning av energiförbrukning och utsläpp kan tillföra planeringsprocessen. Den beräkningsmetodik för energiförbrukning och utsläpp som används kommer att ge oss information om bränsleförbrukning samt utsläpp av koldioxid, kväveoxider och lättflyktiga organiska ämnen från personbilstrafik. Resultat från tillämpningen på trafiknätverket över Norrköping visar att beräkning av utsläpp, när två planeringsalternativ jämförs, tillför information som kan få betydelse i planeringsprocessen, jämfört med om endast information om förändring i trafikarbete och upplevd reskostandsförändring varit tillgänglig. Utsläpp av kväveoxider och lättflyktiga organiska ämnen från fordon med inte fullt uppvärmd motor kommer påverka de totala utsläppen kraftigt. Att uppskatta de totala effekterna av en förändring i energiförbrukning och utsläpp av koldioxid är svårt om endast biltrafiken studeras. Om vi även uppskattar effekten på tung trafik kan vi se att denna effekt inte är obetydlig. Under antagande om att den tunga trafiken är obenägen att förändra sitt val av resväg och avreserestid, kan vi med större säkerhet uttala oss om hur stora förändringar som kan förväntas.

<p>Detta examensarbete har genomförts på Volvo Aero i Trollhättan och består av tre delar: en kartläggning av processventilationens uppbyggnad på ett antal utvalda maskiner och beräkning av dess energiåtgång, en jämförelse ur energieffektivitetssynpunkt mellan ett nyutvecklat maskinkoncept som kallas MultiTask-Cell och traditionell tillverkning, sist har en tomgångsanalys gjorts i verkstaden för att identifiera vad som använder elenergi då ingen produktion sker.</p><p>För att kunna genomföra uppgifterna har mätningar av elanvändningen gjorts på både maskinnivå och transformatorer, detta för att kunna beräkna energianvändning på utvalda maskiner och även få en helhetssyn över verkstadens energianvändning. Det har även gjorts datainsamling och intervjuer för att få grepp över processventilationens funktion och uppbyggnad.</p><p>Det finns två varianter på processluften, ett där konstant relativt högt luftflöde används och ett när man genom varvtalsreglering av fläkten använder ett lägre grundflöde som forceras en viss tid vid spindelstopp. Ur energisynpunkt är metoden med grundflöde och forcering att föredra då det leder till både mindre energiförluster genom processluften och en stor minskning av fläktens elbehov. Det har även räknats ut en teoretisk energibesparing vid införande av värmeåtervinning för två maskingrupperingar.</p><p>Jämförelsen mellan MultiTask-cellen och traditionella maskiner har gjorts genom att mäta den energi det krävs för att tillverka en detalj för respektive tillverkningssätt. MultiTask-cellen visade sig använda cirka 25 % mindre energi än de traditionella maskinerna för tillverkning av samma typ av detalj.</p><p>Tomgångsanalysen visar på ett högt effektuttag även då det ej sker någon produktion på Volvo Aero. Detta beror till stor del på att maskinerna har en relativt hög tomgångsförbrukning. Denna krävs för att hålla maskinen varm vilket ger en så problemfri uppstart som möjligt. Att byta ut allmänbelysningens armatur till nyare och modernare skulle årligen ge en betydande energibesparing.</p>

I hopp om att Sverige ska uppnå sina miljömål ställs hela tiden högre krav på byggnaders energianvändning. Ett första steg bör vara att förbättra byggnadens förmåga att behålla värmen. Dessa förbättringsåtgärder innebär att klimatskärmen blir mer värmeisolerande och att köldbryggor i olika konstruktionsdetaljer begränsas. Ett återkommande problem är dock att när befintliga byggnader renoveras finns gällande varsamhetskrav som påverkar möjligheterna för hur arbetet får utföras. Värdebärande egenskaper ska nämligen bevaras även om det innebär merkostnader vid renoveringar. Detta examensarbete syftar till att studera energianvändningen för köldbryggor som uppstår i utkragade balkonggolv och hur energianvändningen påverkas då balkongplattan tilläggsisoleras. Studien omfattar även den påverkan detta får på byggnadens yttre gestaltning och huruvida investeringskostnaden är ekonomiskt försvarbar ur ett livscykelperspektiv jämfört med energibesparingen. Resultatet visar att dessa köldbryggor ökar energianvändningen med närmare 4000 kWh per år och byggnad och att tilläggsisoleringen av balkonggolven minskar denna användning med ungefär 75 %. Utifrån aspekten att studera huruvida tilläggsisoleringen påverkar byggnadens yttre gestaltning visar resultatet även att förändringen är marginell. Bedömningen är därför att tilläggsisoleringen inte påverkar byggnadens gestaltning. Jämförandet av investeringskostnaden med energibesparingen ur ett livscykelperspektiv visar att materialkostnaden är för hög samtidigt som energipriset är för lågt för att generera någon vinst under den valda kalkylperioden. / In order for Sweden to reach its goals for a sustainable future, the government continues to increase demands on improving energy efficiency of buildings. A first step should be to improve the buildings ability to keep its heat. This means that the thermal insulation of the envelope should be improved and effect of thermal bridges in various constructions be minimized. A recurrent problem when renovating already existing buildings is the requirement of preservation and how that affects the possibilities on how to renovate. All buildings constitute a storytelling that illustrates how society has developed over time. Building characteristics and expressions must be preserved even if it leads to higher renovation costs. This thesis aims to study the energy use caused by thermal bridges in balcony slabs and how the energy use is affected by insulating the balcony slabs. It also investigates how the overall building appearance is affect by this figuration. And last, the study aims to explore however the investment in material is defensible when comparing it with the cost for energy in a life cycle perspective. The result shows that the thermal bridges caused by the balcony slabs increase the energy use by almost 4000 kWh per year and building and by adding insulation to the slabs, the energy usage decline by almost 75 %. In view of the buildings appearance, the additional insulation has a minimal affect. When comparing the investment cost in a life cycle perspective with the saving of energy, results shows that the costs in material is too high and at the same time the price for energy is too low for obtaining any profit for the given time period.

Sammanfattning Titel: Miljö- och klimatåtgärders betydelse för kunder vid köp av nyproducerade bostäder. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Therese Quennerstedt Handledare: Agneta Sundström Datum: 2012 – maj Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera hur potentiella kunder efterfrågar miljö- och klimatåtgärder i samband med köp av nyproducerade bostäder. Detta studeras genom att undersöka kundens kunskap och intresse av miljö- och klimatåtgärder och inställning till att göra en kapitalinsats i samband med detta samt hur kunder vill att miljöförmedlingen ska se ut. Studiens forskningsfrågor är: 1. Hur betydelsefullt är miljö- och klimatåtgärder i samband med köp av en nyproducerad bostad för kunden? 2. Finns det ett intresse av att betala en kapitalinsats för utökade miljö- och klimatåtgärder i samband med nyproducerade bostäder? Metod: En induktiv kunskapsansats har använts. Undersökningen bygger på empiri från verkligheten i form av en enkätundersökning och intervjuer som gjorts för att nå en djupare förståelse. Analysen bygger på statistik och på sambandet mellan denna information. Resultat &amp; slutsats: Studien visar att kunderna främst är intresserade av miljö- och klimatåtgärder som av egoistiska skäl är fördelaktiga för dem. De åtgärder som berör deras hälsa eller ekonomisk vinning, är mest intressant. De egoistiska skälen, egennyttan, är det som styr om kunderna väljer miljömärkta alternativ. Förslag till fortsatt forskning: Studien har inte visat vad åtgärderna som tagits fram i denna studie ger för effekt om de genomförs. En ytterligare rapport som följer upp resultatet är av intresse för företag inom bostadsbranschen samt för kommande forskning. Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till att ge kunskap om hur kunden, den tilltänkta köparen, vid köp av en nyproducerad bostad ser på miljö- och klimatåtgärder. Resultatet är användbart då det visar hur efterfrågat detta är och om det finns en marknad, en ekonomisk vinning, i att satsa på dessa åtgärder. Nyckelord: Hållbar utveckling, miljöåtgärder, klimatåtgärder, miljömärkta bostäder, alternativ energianvändning, miljömärkta produkter.

This diploma work has been carried out in collaboration with the building contractor Sh Bygg Fastighetsutveckling AB in Uppsala with the intention to investigate how the height of a building affects various energy aspects such as transmission losses, infiltration, and the specific energy usage. Three different reference objects have been studied. The reference objects have been simulated for four different heights in the calculation program VIP-Energy. The results show that an increase in floor number can lead to both advantages and disadvantages. As the number of floors increases, transmission losses per square meter floor area decreases. However, as the height of the building increases, the reduction rate decreases. The infiltration on the other hand shows signs of reduction in the beginning only to increase later on as the building gains height. At the same time, the differences in the specific energy usage are very marginal. In a building with a lot of internal heat production along with an active cooling system, this value can increase in accordance to the height of the building, while it can instead decrease in a residential building with no active cooling system. The greatest energy savings due to the increased number of floors can be achieved on the lower levels. The higher the building, the lower the observed differences become. However, this may vary for different buildings. From an energy perspective; there are no golden rules as to what are the ideal numbers of floors. Multiple parameters determine the most optimal height for a building. Therefore, every construction should be studied individually to establish its most energy efficient design. / I Sverige går cirka en tredjedel av all värmeenergi till uppvärmning av byggnader. Detta gör att bostadssektorn är ett område som har stor betydelse för vår klimatpåverkan. Detta examensarbete har gjorts i samarbete med Sh Bygg Fastighetsutveckling AB och har haft som mål att undersöka hur en byggnads höjd påverkar olika energiaspekter som transmissionsförluster, luftläckage och specifik energianvändning. Med hjälp av Sh Bygg har ett referensobjekt valts utifrån ett arkitektförslag. Byggnadens komponenter har sedan valts ut för att motsvara en modern energieffektiv byggnad. För att kunna se om verksamhetstypen har någon betydelse i frågan, har förslaget även simulerats som en kontorsbyggnad. Ytterligare ett tredje fiktivt objekt har simulerats för att se vad en enklare geometri samt mindre glasandel ger för resultat. De tre objekten har sedan simulerats i fyra olika våningshöjder i beräkningsprogrammet VIP-Energy. Resultaten visar att ett ökat antal våningar kan innebära både för och nackdelar. Transmissionsförlusterna per kvadratmeter Atemp minskar i samband med att våningsantalet ökar. Minskningen avtar sedan i takt med att byggnaden blir högre. Luftläckaget däremot visar på en minskning i början för att sedan öka då byggnaden blir högre. Samtidigt är skillnaderna i den specifika energianvändningen väldigt marginella. I en byggnad med hög internvärme och ett aktivt kylsystem kan detta värde öka då byggnaden blir högre medan det kan minska i en vanlig bostad. De största energibesparingarna på grund av ökat antal våningar görs på de lägre våningarna, då byggnaden blir högre minskar de observerade skillnaderna. Dock kan detta skilja sig mellan olika byggnader. Det finns således inget ”recept” för vad som är rätt våningsantal ur energisynpunkt. Det är en rad olika parametrar som avgör den optimala höjden för en byggnad. Varje konstruktion bör därför studeras som ett enskilt fall för att ta reda på vilken som är den mest energieffektiva lösningen.

Today the human being see energy as a matter of course but the resources that is used for extract energy is today not enough for the world demand. Of all the energy that is used in Sweden today approximately 40 % goes to the building stock. This number will most likely increase if not necessary actions will be made on the already existing building stock since new houses constantly are built which will be added up on the already existing energy supply. This takes cause of action on the already existing building stocks, to fulfill the demands of the future use of energy that has been set by the authority. At the same time the thermal conditions cannot be influenced by the necessary changes that must be made. The study highlights the possibility to improve the thermal conditions and the use of energy by a built- in system with wall heating instead of traditional radiators. The authors of this rapport have focused on residences which are a part of the so called millionprogram. Today 25 % of the total amount of residences in Sweden belongs to the program and all of them are in great need of a renovation. A study was practically made in the laboratory and to confirm the data a second measurement was made in the simulation software IDA Indoor Climate and Energy.  In the laboratory two different room heaters was mounted to a wall which lied next to a cool chamber and measurements were made on the basis of the perceived comfort and power requirements. Three different effects were used for each room heater to allow the graph to indicate a possible straight line. The result was as expected a straight line for the radiator while for wall heating system did not created a clear link between the different effects. It could be seen that the power requirements were lower for wall heating than radiator since more people experienced a better climate at lower effects than 600-650 W which was the optimum effect for the radiator. It requires more measurements than what was made in this work to give a clear-cut answer on which system provides the best comfort and minimum use of energy. Even though the amount of measurements were few it is still possible to see some improvement in both instances for wall heating system. Hopefully this report arouses an interest in continued research in the field. / Energi är idag något människan ser som en självklarhet, men de resurser som används för energiutvinning klarar i nuläget inte efterfrågan. Av all energi som används i Sverige används cirka 40 % till byggnadsbeståndet, denna siffra kommer troligtvis öka om inte åtgärder görs på det befintliga byggnadsbeståndet. Dessutom byggs nya hus som ger ett påslag på den nuvarande energianvändningen.  Detta gör att energiförbättringar krävs på det befintliga beståndet för att uppnå de krav som ställs från myndigheter om framtida energianvändning. Samtidigt får inte den termiska komforten påverkas av ingreppen som krävs. Denna studie belyser om det är möjligt att förbättra den termiska komforten och sänka energianvändningen med ett värmesystem inbyggt i vägg istället för traditionella radiatorer. Studien berör bostäder som ingår i det så kallade miljonprogrammet som uppgår till 25 % av det totala svenska bostadsbeståndet och som dessutom är i stort behov av renovering.    En studie utfördes praktiskt i laboratorium samt med simulering i mjukvaran IDA Indoor Climate and Energy. I laboratoriet monterades två olika rumsvärmare på en vägg som angränsade till en kylkammare, och mätningar gjordes för att få fram den upplevda komforten samt effektbehov.  Tre olika effekter användes för varje rumsvärmare för att möjliggöra en graf för att kunna tyda en eventuell rät linje. I IDA-ICE gjordes simuleringar utifrån laboratorieförsöken. Resultatet gav som förväntat en rät linje för radiatorn, medan det för väggvärmesystemet inte skapades ett tydligt samband mellan de olika effekterna. Resultatet gav att effektbehovet var lägre för väggvärme än radiator då fler människor upplevde ett bättre klimat vid lägre effekter än 600-650 W som var den optimala effekten för radiatorn. Det krävs fler mätningar än vad som gjordes i detta arbete för att ge ett entydigt svar på vilket system som ger bäst komfort och minst energianvändning. Det går att utläsa en viss förbättring i de båda avseendena för väggvärmesystemet och förhoppningsvis väcker denna rapport ett intresse för fortsatt forskning inom området.