På Norra Ön i Umeå planeras det för en ny stadsdel. Umeå kommun satsar på utveckling av kollektivtrafikstråk samtidigt som detaljplanen för Norra Ön har rörelserikedom som utgångspunkt. Nya broar och vägar kommer att byggas med fokus på att uppmuntra hållbart resande. Detta arbete syftade till att undersöka möjligheten till användandet av markvärme på gång- och cykelbanor på Norra Ön. Arbetets målsättning var att ta reda på vad systemets årliga energianvändning och driftkostnad skulle kunna bli samt bedöma om markvärme bör anläggas. Information om planeringen kring utbyggnaden av Norra Ön inkluderades i arbetet för att ge en övergripande bild av situationen för en eventuell implementering av markvärme. I arbetet beskrivs markvärmesystemets uppbyggnad och även teori för beräkning av markvärme. Markvärmens energibehov är till stor del väderberoende. Observationsdata för åren 2018–2020 från väderstationer i Umeå har sammanställts och legat till grund för beräkningarna av energianvändning och driftkostnad.   Stora variationer i energianvändning och driftkostnad uppstod mellan åren på grund av det varierande vädret. Ett markvärmesystem på Norra Ön hade med utgångspunkt i åren 2018–2020 medfört en årlig energianvändning på 4,9–7,2 GWh med en årlig driftkostnad på 4,2–5,4 Mkr. Energisystemet skulle vara det största i Umeå och en stor del av systemet skulle vara anlagt på broar vilket medför hög energianvändning och kostnad. Den största energianvändningen och kostnaden uppstod dock för cykelstråken eftersom den markanlagda delen av markvärmesystemet tar upp en större yta än den broanlagda delen av systemet. Effekterna av ett markvärmesystem ligger i linje med de mål som finns för Norra Ön vilket talar för att en anläggning av ett markvärmesystem i någon form bör övervägas. / A new housing district is planned on Norra Ön in Umeå. The municipality of Umeå is investing in the development of public transport while the planning of Norra Ön is based on creating conditions which contributes to an active lifestyle. New bridges and roads will be built to encourage sustainable traveling.  The purpose of this work was to investigate the possibility of using a heated pavement system for pedestrian and bicycle lanes on Norra Ön. The aim of this work was to find out what the system’s annual energy usage and annual operating costs could be and also assess whether a heated pavement system should be installed or not. Information about the planning of Norra Ön is included in this thesis to provide an overall view of the situation for a possible implementation of a heated pavement system. In this thesis, the structure of the heated pavement system and also the theory for calculating heat fluxes are described. The systems required heat flux is largely weather dependant. Observation data for the years 2018–2020 from weather stations in Umeå has been compiled and has been the basis for calculation of energy usage and operating costs. There was a big difference in energy usage and operating costs between the years due to the varying weather. A heated pavement system on Norra Ön could, based on the years 2018–2020, result in an annual energy usage of 4,9–7,2 GWh with an annual operating cost of 4,2–5,4 MSEK. The energy system would be the largest in Umeå and a large part of the system would be placed on bridges which causes high energy usage and cost. However, the largest energy usage and cost was found to be for the cycle paths because the ground-based part of the heated pavement system occupies a larger area than the bridge-based part of the system. The effects of a heated pavement system are in line with the goals that exists for Norra Ön, which suggests that usage of a heated pavement system in some form should be considered.

No description available.

Energianvändningen i världen har ökat kraftigt de senaste åren och byggnadssektorn är bidragande faktor till den ökningen. Byggnadssektorn står idag för närmare 40% av den totala energianvändningen och för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser. För att minska energianvändningen och påverkan på klimatet finns stora vinster att hämta genom att energieffektivisera de befintliga byggnaderna.   De kulturhistoriska byggnaderna utgör en viktig del av det befintliga byggnadsbeståndet. Vid renovering av dessa byggnader måste hänsyn tas dels till energieffektivisering men även till det kulturhistoriska värdet hos byggnaden. Något som i dag kan vara ett komplext problem. Energiprestandan i en byggnad är väl förknippad med inomhusklimatet. Obehagligt inomhusklimat kan orsakas av flera anledningar. En anledning kan vara från kalla ytor i ett rum, då drag i form av kallras skapas. För att motverka drag i form av kallras krävs mer energi för att värma upp luften. Målet med studien är att kartlägga energianvändningen och dess förluster i en kulturhistoriskt värdefull byggnad belägen i Växjö. Samt att beräkna det kallras som uppstår i byggnadens djupa fönsternischer. Kartläggning av byggnaden görs i datorsimuleringsprogrammet VIP+ utifrån uppmätta värden från byggnadens ritningar. I programmet byggs även tvådimensionella konstruktionsdelar av fönsteranslutning i yttervägg upp som sedan används till beräkning av kallras. Kallraset beräknas med hjälp av ekvationer som Per Heiselberg har tagit fram tillsammans med de värden som kan avläsas i VIP+. Resultat av energisimuleringen visar att de största energiförlusterna sker genom transmission i klimatskalet, dvs 76 %. Resultatet visar även att kallraset som skapas i fönsterdörrarnas nisch inte uppfyller kraven från Folkhälsomyndigheten på luftrörelse under 0,15 m/s inom vistelsezonen när temperaturen understiger ca 0 oC.

Abstract The Building sector is today an important sector in our society, which means that more people move from the urban area to the big cities, which in turn increases building production. The building and service sector is the largest energy waste in Sweden and internationally, which is about 40% of Sweden's total energy use and 60% of that energy goes to heating. The EU Directive Energy Performance of Buildings Directive (EPBD), implemented the concept of near zero-energy houses, which comes into full force in 2020, which means that all newly-built buildings must be energy-efficient with better energy performance than todays buildings. This is in connection with the need of houses/buildings and rental costs continuing to increase. For this reason, Ljusbo Hyreshus AB has invented a solution that includes both climatesmart rental apartments and cheap rental costs, which has attracted more than 20 communes (kommuner in Sweden) to offer land for these apartments. The purpose of this thesis is to find out the energy performance of one of Ljusbo Hyreshus AB's prototype module houses. Furthermore, improvement proposals would be developed to make the module house more energy efficient. The prototype house consisted of a single-storey modularhouse that stay in Söderhamn, which has been chosen in this thesis for further investigations. The house had a total area of 45 m2 and consisted of 3 rooms and kitchen. In this case study, the energy performance has been developed using analysis methods in the form of hand calculations and the energy signature method. Subsequently, the result of the analysis would be validated and would form the basis for later identification of various energy efficiency measures that contributed to the reduction of energy performance in the house and thereby achieved the passive house standard. The result shows that the modularhouse does not fullfil BBR's requirements at present, because the house misses important components which is important for energy performance. For this reason, improvement proposals, specifically regarding the climate shell, on energy efficiency measures have been developed in this report. With the help of these energy efficiency measures, which mainly consist of additional insulation and energy-efficient windows and with an energy-efficient ventilation system with heat recovery (FTX) and an installed air-water heat pump, the passive house standard has been possible to achieve. Future measures, such as the installation of solar cells, have also been examined in the report. This is due to converting the building from a passive house to a plus energy house.

<p>Vägtrafiken står för en allt större del av energianvändning och luftföroreningar. Att kunna beskriva de effekter på energianvändning och miljö som vägtrafiken ger upphov till blir därför allt viktigare. Modeller för simulering av personbilstrafik, energianvändning och utsläpp kommer i detta sammanhang att få en central roll.</p><p>I detta examensarbete visar vi hur en modell för trafiksimulering kan användas tillsammans med en modell för beräkning av energianvändning och utsläpp vid analyser av infrastrukturförändringar i ett trafiknätverk. Vi tillämpar modellerna praktiskt på ett trafiknätverk över Norrköping och studerar vilken ytterligare information en beräkning av energiförbrukning och utsläpp kan tillföra planeringsprocessen.</p><p>Den beräkningsmetodik för energiförbrukning och utsläpp som används kommer att ge oss information om bränsleförbrukning samt utsläpp av koldioxid, kväveoxider och lättflyktiga organiska ämnen från personbilstrafik.</p><p>Resultat från tillämpningen på trafiknätverket över Norrköping visar att beräkning av utsläpp, när två planeringsalternativ jämförs, tillför information som kan få betydelse i planeringsprocessen, jämfört med om endast information om förändring i trafikarbete och upplevd reskostandsförändring varit tillgänglig. Utsläpp av kväveoxider och lättflyktiga organiska ämnen från fordon med inte fullt uppvärmd motor kommer påverka de totala utsläppen kraftigt.</p><p>Att uppskatta de totala effekterna av en förändring i energiförbrukning och utsläpp av koldioxid är svårt om endast biltrafiken studeras. Om vi även uppskattar effekten på tung trafik kan vi se att denna effekt inte är obetydlig. Under antagande om att den tunga trafiken är obenägen att förändra sitt val av resväg och avreserestid, kan vi med större säkerhet uttala oss om hur stora förändringar som kan förväntas.</p>

<p>Miljö och energianvändning blir ett mer aktuellt ämne. 40 % av landets totala energianvändning går idag till bostäder.[1] Om elpriserna stiger under den närmsta tiden kommer det med stor säkerhet leda till att människor blir mer kostnadsmedvetna och gärna hittar sätt för att minska sina energikostnader. Som ett led i detta har hustillverkare tagit fram ett energisnålt alternativ till det vanliga huset. Det benämns lågenergihus och använder mindre energi än de hus som är vanliga på marknaden idag. Det här är möjligt genom att lågenergihus byggs på ett annorlunda vis jämfört med ett ordinärt hus. Bland annat används mer isolering och bättre fönster och dörrar. Dessutom är täthet ett viktigt begrepp för att minska värmeförlusterna. Rapporten syftar till att redogöra för vad som karaktäriserar lågenergihus och ge vägledning vid byggande av dessa. Vidare ska rapporten ge svar på frågorna, vilka är problemen och vilka är fördelarna med lågenergihus? Hur ser byggprocessen ut och vad är viktigt att tänka på i de olika skedena i processen? samt, är det ekonomiskt rimligt att bygga lågenergihus? För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av litteratur, intervjuer samt informationssökning på nätet, dessutom har jag använt mig av de kunskaper som införskaffats under studietiden. I rapporten har jag valt att endast behandla energianvändning då miljöfrågan är alltför omfattande. Vidare ger rapporten en introduktion till vad som är utmärkande för lågenergihus rent byggnadstekniskt och lotsar läsaren genom byggprocessens olika skeden samt vilka aktörer som är inblandade och vilka deras respektive ansvarsområden är. Dessutom pekar rapporten ut vad som är viktigt för dig som byggherre att tänka på under de olika skedena i byggprocessen i form av planering, utformning, konstruktion, installationer, utgifter, försäkringar, kontroller och avtal, vare sig du väljer att uppföra byggnaden i egen regi eller anlita en entreprenör.</p><p>Rapporten ger exempel på lösningar gällande konstruktion, installationer och värmesystem som är lämpliga i ett lågenergihus. Dessutom görs en energiberäkning på ett lågenergihus ritat av författaren till rapporten. Beräkningen ger huset en energianvändning på 56 kWh/m², år, vilket är ca hälften av vad lagar och föreskrifter anger som maximalt värde ett hus får ha. Idéer och tankar som legat till grund för huset beskrivs. Då detta hus ritats har även andra idéer implementerats som inte är specifika för lågenergihus, utan syftar till att huset ska ha en beredskap vid tillexempel elavbrott. I slutet av rapporten ges även tips på hur du som husägare ytterligare kan spara energi och bidra till en hållbar utveckling.</p><p>[1]Gross, Holger (2008). <em>Energismarta småhus: vägledning och råd till byggherrar, arkitekter och ingenjörer</em>. Stockholm: Gross produktion i samarbete med Villaägarnas riksförbund</p><p> </p> / <p>The environment and the use of energy is becoming a more present subject. Today the real estate industry accounts for more than 40% of Sweden’s total energy consumption.[1]As energy prices rise, energy-saving in buildings is becoming increasingly important to homeowners. As result of this, house manufacturers have created a new type of energy-saving house called low-energy house. This house has a different construction in comparison to an ordinary house. The theses aims to give guidance when building a low-energy house and answer the following questions, what are the problems and what are the benefits, which are the different phases of the building process, what issues are important to consider in these phases and is it economically realistic to build a low-energy house. To be able to answer these questions I have collected material from litterateur, interviews, and web searching. In addition I also have used the knowledge I have obtained during my period of studies. The thesis only concern the energy consumption as the environmental part of it is too substantial. In addition the thesis gives a presentation of the building process, who are involved and what are their field of responsibility. Furthermore it points out what you as a future owner of a house/building proprietor should be attentive to during the building process so that no mistakes are made that causes the end results not turning out as expected. Different laws, rules, contracts, norms and authorities that occurs in the building process,  are accounted for and explained in the thesis in such a way that is easy to grasp for those not familiar to the subject.</p><p> </p><p>The report gives advice and example of solutions in terms of construction and installations e.g. heating distribution system that are appropriate in a low-energy house.</p><p>The thesis includes a calculation of the energy use of a low-energy house, which shows that the house uses about 56 kWh/m², year. In comparison, this is about half the maximum limit decided by the Swedish constitution BBR.</p><p> </p><p> A suggestion for a low-energy house is displayed in the paper, it is the same housed used for the calculation of energy use. Ideas and thoughts regarding the house are described. This suggestion also implements a few ideas’ that perhaps contributes additionally to energy-savings and a sustainable environment.</p><h2><em> </em></h2><p>[1] Gross, Holger (2008). <em>Energismarta småhus: vägledning och råd till byggherrar, arkitekter och ingenjörer</em>. Stockholm: Gross produktion i samarbete med Villaägarnas riksförbund</p>

European Union has made a new decision that all new built houses by 2020 shallbe near-zero energy houses. Boverket’s definition of near-zero energy housesintends buildings with good energy performance in which a proportion of theamount of energy that must be added to the building is made of renewable energy.Passive House is a set of requirements from FEBY designed to build energyefficient buildings. This is achieved by reducing loss of heat through the buildingenvelope and to take advantage of the passive heat from solar radiation,installation and heat sources like people living in the house.This project has been made with help of Anebyhus and one of their model houseshave been examined from the report’s issues, including Anebyhus’s energyperformance, requirements for the manufacturing and assembly, how theenvelope must be improved to fulfill the requirements for the Passive House andwhat energy calculation programs are available on the market.The report aims to provide solutions for energy efficient houses that are adaptedfor production of house building.Two visits to Anebyhus has been done to study their manufacture and assemblyof building elements. The Energy calculation programs that have beeninvestigated calculates the specific energy consumption of a building.Anebyhus manage today BBR’s requirement of 55 kWh/m2 and year, but has notbegun designing or building any Passive Houses. They have no specialrequirements for the design of their houses only that it should be possible to buildusing their present manufacturing and assembly process. The dimentions of thebuilding elements is mainly restricted by the ability to transport the items on thetruck to the construction sites.The important part of prefabricated construction is the assembly because it isimportant that the house is built tightly so that no moisture or air leakage gets into or out of the building. This is particularly important in Passive House buildingas the construction making demands higher accuracy.The focus of the report is on the building envelope to Anebyhus’s model house.To manage the stricter requirements that Passive House needs the whole buildingenvelope needs to be replaced with better insulated constructions. Also theheating and ventilation systems must be changed to handle the requirements.Energy calculations were made both by hand and by using the energy calculationprogram TMF. The results show that the Passive House we studied just manageFEBY’s demands for a Passive House, which is 50 kWh/m2 and year when solarpanels are installed on the roof to cover the needs for hot water in the summer.The conclusion is that Anebyhus doesn’t have a particularly long way to go in thePassiv House technique, as the house Sadelvägen, which we studied, basicallyfulfill the requirements for a low-energy house. To meet the requirement withoutthe solar panels, extra insulation would be needed, though the machines atAnebyhus aren’t capable of that today. / EU har tagit ett nytt beslut om att alla nyproducerade hus år 2020 ska vara näranollenergihus.Boverkets definition på nära-nollenergibyggnader avser byggnadermed god energiprestanda där en hög andel av den mängd energi som måstetillföras byggnaden utgörs av förnybar energi.Passivhus är en uppsättning krav från FEBY som syftar till att bygga energisnålahus. Detta uppfylls genom att minska förlusterna av värme genom klimatskaletsamt att ta tillvara den passiva värmen från solinstrålning, installationer ochmänniskor i huset.Detta examensarbete har gjorts i samarbete med Anebyhus. Ett av deras typhushar undersökts utifrån rapportens frågeställningar som bland annat tar uppAnebyhus energiprestanda, krav från tillverkning och montering, hur klimatskaletska kunna förbättras för att uppfylla kraven för ett Passivhus samt vilkaenergiberäkningsprogram som finns att tillgå på marknaden.Syftet med rapporten är att ta fram lösningar för energieffektiva hus som ärproduktionsanpassade för småhusindustrin.Två besök på Anebyhus har gjorts för att ta reda på hur deras tillverkning ochmontering av byggnadselement fungerar. Energiberäkningsprogrammen som harundersökts räknar ut den specifika energianvändningen för en byggnad.Anebyhus typhus klarar idag BBR:s krav på 55 kWh/m2 och år, men har intebörjat utforma eller bygga några Passivhus. De har inga speciella krav påutformningen på sina hus bara det går att bygga. Byggnadselementens måttpåverkas främst av möjligheten att kunna frakta elementen på lastbil tillbyggarbetsplatserna.Den viktigaste delen vid prefabricerade byggen är själva monteringen då det ärviktigt att huset blir tätt så inte fukt kommer in i byggnaden samt att det inteuppstår luftläckage. Detta är särskilt viktigt vid Passivhusbyggen eftersomkonstruktionen ställer högre krav på noggrannheten.Fokus i rapporten ligger på förbättringen av klimatskalet till Anebyhus typhus. Föratt klara de strängare Passivhuskraven behöver hela klimatskalet bytas ut motbättre isolerade konstruktioner. Även värme- och ventilationssystem måste bytasut för att klara kraven.Energiberäkningar gjordes både för hand och med energiberäkningsprogrammetTMF. Resultatet visar att Passivhuset vi studerat precis klarar FEBY:s krav för ettPassivhus som ligger på 50 kWh/m2 och år då solfångare installeras på taket föratt täcka varmvattenbehovet på sommarhalvåret.Slutsatsen är Anebyhus inte har speciellt lång väg att gå tills de nårPassivhuskraven, eftersom typhuset Sadelvägen, som vi studerat, i stort sett klararkraven för ett Minienergihus. För att klara kravet utan solfångare skulle dock extraisolering behövas, vilket maskinerna på Anebyhus inte klarar av idag.

The building industry consumes approximately 40 % of the total energy consumption in Sweden, where the using stage is dominating with 80 %. There is a lot of work in progress to reduce energy use in the building industry, and the demands from authorities regarding energy use increases. As a part of this work Building and planning department of Sweden has established a requirement that has been applied since 2006, and restricts a maximum energy use for buildings.The requirement includes that an energy simulation must be done in advance to demonstrate that it is possible to meet the demands. Reality is however more complex than an energy simulation program, that frequently underestimates the energy use of buildings. The purpose of this thesisis to study and analyse deviations between estimated and actual energy use in modern apartment buildings. The study includes four apartment buildings in Stockholm, Gothenburg and Jönköping that were built in 2007-2009. The thesis is done in collaboration with Riksbyggen. Riksbyggen have built and manage the buildings. The energy simulations have been executed in Enorm 2004 and VIP+ 5.2. All the buildings show a higher energy use than were simulated. The deviations are small for the overall use, between 1 and 8,6 %, except for one of the building with a deviation of 20 % higher energy use than simulated. For individual measurements however, there are large differences. The larges deviation is for heating, which were underestimated, up to 50 %. The main reasons of deviation are an underestimation of indoor temperature and no consideration of manual ventilation and culvert losses. Hot tap water on the other hand has been overestimated up to 57 %. One reason is high standard values when calculating.The whole difference does not necessarily depend on miscalculations. Errors can also occur when separate measurement of hot water is not available and an assessment must be made by hot water proportion of total water consumption. The result is the basis for following conclusions and recommendations: A higher indoor temperature than the current recommendation of 21 °C should be considered when calculating. Use of standard values for tap water should be made with caution, as these tend to be exaggerated. A manual ventilation supplement of 4 kWh/m², year has been proven to reduce deviations in heating requirements. Comparison between calculated and declared energy use should be made by individual measurement instead of total energy use. IMD (individual measurement and billing) provides, in addition to energy savings, a more reliable follow-up. / Av hela Sveriges energikonsumtion står byggsektorn för cirka 40 %, där bruksskedet är dominerande med cirka 80 % av den totala energiförbrukningen under byggnadens livscykel. Arbetet kring att minska sektorns energibehov pågår,och kravet på minskad energianvändning i byggnader ökar. Som ett led i arbetet har Boverket sedan 2006 ställt krav på högsta tillåten energianvändning förbyggnader. Vid projektering ska därför en energiberäkning göras för att säkerställa att byggnaden uppfyller gällande krav. Verkligheten är mer komplex än vad som kan simuleras i ett energiberäkningsprogram, och dessa tenderar ofta att underskatta byggnaders energianvändning. Examensarbetet syftar därför till att studera och analysera avvikelser mellan beräknad och faktiskt energianvändning för nybyggda flerbostadshus. Totalt har fyra fastigheter, färdigställda mellan 2007 och 2009, i Stockholm, Göteborg och Jönköping studerats. Examensarbetet är gjort i samarbete med Riksbyggen, som har byggt och förvaltar de studerade fastigheterna. Fastigheterna har beräknats i programmen Enorm 2004 och VIP+ 5.2, och församtliga redovisas en högre energianvändning än beräknat. Avvikelser är dock små, mellan 1 % och 8,6 %, för den totala energianvändningen med undantag för en fastighet som har 22 % högre användning än beräknat. Däremot finns stora skillnader för enskilda mät värden. Störst är avvikelserna för uppvärmning, där beräkningarna underskattade denna med upp till 50 %. Anledningar till avvikelse är underskattad rumstemperatur och att ingen hänsyn till vädring och kulvertförluster tagits vid beräkning. För tappvarmvatten gäller däremot det omvända då detta överskattades i beräkningar med upp till 57 %. En anledning är höga schablonvärden vid beräkning. Hela avvikelsen behöver dock inte bero på missbedömning och felberäkning i projektering, utan fel kan dock också uppstå när separat mätning av tappvarmvatten saknas och en bedömning måste göras av varmvattenandel av total vattenförbrukning. Resultatet ligger till grund förföljande slutsatser och rekommendationer: En högre innetemperatur än dagens rekommendation om 21 °C bör övervägas vid dimensionering. Användning av schablonvärden för tappvarmvatten bör göras med försiktighet, då dessa tenderar att vara för stora. Ett vädringstillägg på 4 kWh/m², år har visat sig minska avvikelser i uppvärmningsbehov. Jämförelse mellan beräknad och deklarerad energianvändning bör göras per mätslag istället för total energianvändning. IMD (individuell mätning med debitering) ger, förutom energibesparing, en mer tillförlitlig uppföljning.

En genomsnittlig villa på 149 m² i Sverige med direktverkande el för uppvärmning använder ungefär 23980 kWh el per år. Av detta så står uppvärmningen för ungefär 13480 kWh, eller 90,5 kWh/m². Att minska denna energianvändning är gynnsamt både för miljönoch ekonomin.Genom att utrusta ett hus på ungefär 161 m² med energisnål utrustning, luftvärmepumpar, bra isolering, ett effektivt ventilationssystem och solfångare så kan elanvändningenminskas med ungefär 20170 kWh per år, till en användning på ungefär 4900 kWh per år.Vad uppvärmningen beträffar så är detta en minskning från 14570 kWh (90,5kWh/m²) till ungefär 1400 kWh (9,4 kWh/m²). Skulle huset användas som ett fritidshus under åtta månader per år, så skulle elanvändningen bara hamna på ungefär 2500 kWh, vilket iförhållande till den uppskattade energianvändningen på 10035 kWh för motsvarande tidsperiod innebär en minskning på ungefär 7535 kWh. För värmens del så innebär detta en minskning från 3035 kWh (18,85 kWh/m²) till ungefär 256 kWh (1,6 kWh/m²).Varmvatten kan fås från solfångare. Om huset används under de åtta soligaste månaderna så skulle varmvattenbehovet nästan helt täckas med fyra solfångare av typ DAC-H 150L. Det som inte täcks av solfångarna kan en elektrisk varmvattenberedare täcka.För att ta tillvara på näringsämnena i toalettavfallet så kan en separationstoalett användas.En bonde som tar hand om toalettavfallet och använder det som gödning skulle tjäna ungefär 330 kr för varje person vars närsalter bonden omhändertar. Om skörden är god så motsvarar detta 9900 kr/ha. Det är mer än vad själva skörden ger.För att rena vattnet från bad, dusch och tvätt (BDT-vatten) så kan en IN-DRÄN infiltrationsbädd användas. Denna kommer att rena BDT-vattnet från närsalter, i de flesta avseenden bättre än ett kommunalt reningsverk. Om träd planteras runt biobädden så kande även rena vattnet från de närsalter som inte renas av biobädden, som annars skulle kunna orsaka övergödning.En stor del av elbehovet skulle kunna täckas med ett solcellssystem. Med ett system med 36 st solpaneler av typ PPAM Paladium, och en växelriktare av typ Sunny Tripower 8000 TL så skulle det produceras ungefär 7600 kWh/år. Det finns även möjlighet att få statligt solcellsstöd på upp till 45% av investeringskostnaden. Det innebär att bara 55% av priset behöver betalas med egna pengar. Dessutom så kan överskottet som solpanelerna producerar säljas.Den totala kostnaden för att energianpassa huset skulle uppskattningsvis hamna på ungefär 439100 kr utan solcellsstöd, samt 368100 kr med solcellsstöd. Då antas det att ingen mängdrabatt fås och att priserna inte är nedprutade. Det kan alltså potentiellt bliännu billigare än beräknat.Om solcellsstöd kan fås så är det fördelaktigt att ingå avtal om mikroproduktion med Vallentuna Energi, som tillämpar nettodebitering. Om huset är bebott året om så blir den uppskattade payback-tiden 6 år, och NPV-värdet blir 654966 kr. Om huset bara är bebott under åtta månader så blir motsvarande siffror 9,9 år respektive 231383 kr. Notera att dessa siffror gäller då det energianpassade huset jämförs med ett vanligt hus meddirektverkande el.Om solcellsstöd inte kan fås så är det bättre att ingå avtal om mikroproduktion med Telge Energi. De tillämpar inte nettodebitering, men de köper överskottselen för ett mycket fördelaktigt pris på 2,5 kr/kWh om solcellsstöd inte har erhållits. Om huset är bebott året om så blir den uppskattade payback-tiden 6,4 år och NPV-värdet blir 642716 kr. Om huset är bebott under åtta månader så blir siffrorna istället 10,2 år och 179914 kr.

Detta examensarbete har genomförts på Volvo Aero i Trollhättan och består av tre delar: en kartläggning av processventilationens uppbyggnad på ett antal utvalda maskiner och beräkning av dess energiåtgång, en jämförelse ur energieffektivitetssynpunkt mellan ett nyutvecklat maskinkoncept som kallas MultiTask-Cell och traditionell tillverkning, sist har en tomgångsanalys gjorts i verkstaden för att identifiera vad som använder elenergi då ingen produktion sker. För att kunna genomföra uppgifterna har mätningar av elanvändningen gjorts på både maskinnivå och transformatorer, detta för att kunna beräkna energianvändning på utvalda maskiner och även få en helhetssyn över verkstadens energianvändning. Det har även gjorts datainsamling och intervjuer för att få grepp över processventilationens funktion och uppbyggnad. Det finns två varianter på processluften, ett där konstant relativt högt luftflöde används och ett när man genom varvtalsreglering av fläkten använder ett lägre grundflöde som forceras en viss tid vid spindelstopp. Ur energisynpunkt är metoden med grundflöde och forcering att föredra då det leder till både mindre energiförluster genom processluften och en stor minskning av fläktens elbehov. Det har även räknats ut en teoretisk energibesparing vid införande av värmeåtervinning för två maskingrupperingar. Jämförelsen mellan MultiTask-cellen och traditionella maskiner har gjorts genom att mäta den energi det krävs för att tillverka en detalj för respektive tillverkningssätt. MultiTask-cellen visade sig använda cirka 25 % mindre energi än de traditionella maskinerna för tillverkning av samma typ av detalj. Tomgångsanalysen visar på ett högt effektuttag även då det ej sker någon produktion på Volvo Aero. Detta beror till stor del på att maskinerna har en relativt hög tomgångsförbrukning. Denna krävs för att hålla maskinen varm vilket ger en så problemfri uppstart som möjligt. Att byta ut allmänbelysningens armatur till nyare och modernare skulle årligen ge en betydande energibesparing.