Inledning Reformen generiskt utbyte genomfördes i Sverige år 2002. Enligt svensk lag är apoteken skyldiga att byta ut originalläkemedlet mot det likvärdiga läkemedel som är det billigaste under den perioden. Originalläkemedel och generiska läkemedel ska vara identiska och bestå av samma aktiva substans med samma mängd, dock kan hjälpämnena variera. Reformen innebär ekonomiska besparingar för både samhället och individer. Kritik riktad mot utbytet på grund av patientsäkerheten relaterat till risker med biverkningar, felmedicinering och följsamhet. Information finns som staten tagit fram om generisk förskrivning och hur vårdpersonal förhåller sig till det.Både förskrivare och farmaceut har en positiv inställning till utbytet vilket rapporter visat. Det har gjorts studier i andra länder där de undersökt hur kunder ser på generiskt utbyte. Denna studie lyfter fram en särskilt målgrupp som inte har studerats tidigare för att uppskatta deras åsikter och attityder om generiskt utbyte. Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka gruppen som deras generella uppfattning om generikautbytet. Mer specifikt undersöks vilka faktorer som är viktiga och som kan påverka deras uppfattning och acceptans till generikautbyte. Metod En webbenkät tilldelades i Facebookgruppen ”Svenska akademiker med utländsk bakgrund”. Totalt var det 4298 medlemmar i gruppen varav 141 som deltog i studien vilket visar en låg svarsfrekvens. Enkäten utformades via Googleforms och datainsamlingen samlades via programmet. Tidsperioden för enkäten var mellan den 9-24/2- 2016 med en påminnelse efter 1,5 vecka i Facebookgruppen. Efter två veckor avslutades enkäten och datainsamlingen påbörjades. Resultat och diskussion Majoriteten (70%) av deltagarna angav att de hade accepterat bytet. Framförallt var det ekonomiska orsaker och tillräcklig information från farmaceuten uppgavs som viktiga anledningar till acceptans av utbytet. De som inte accepterade utbytet angav att de inte kände sig bekväma med att göra det, inte fått tillräckligt med information om utbytet av förskrivare och var oroliga för sämre effekt. Farmaceuter har en nyckelroll vad gäller information om generiskt utbyte. Andelen som fick information om utbytet från läkare tyckte inte denna vara tillräcklig. På grund av detta bör mer satsningar göras för att förbättra information mellan förskrivare och patient. Slutsats Studien hittade inga signifikanta skillnader mellan under grupper såsom svenskfödda och utländskfödda inom gruppen ”Svenska akademiker med utländsk bakgrund”. Acceptansen har varit lika hög bland deltagarna vilket kan förklaras av deras akademiska bakgrund. I framtiden bör statliga myndigheter göra satsningar på att även utbilda och följa upp att förskrivare är med och informerar sina patienter i tidig skede för att minimera ytterligare risker för osäkerhet kring generika och generiskt utbyte.

Studien som vi har utfört är till för att belysa skillnader i definitionen av begreppet mobbning. Studien har utförts genom en enkätundersökning som gjorts på 179 elever där 10 av de 179 eleverna har blivit intervjuade. Intervjuerna blev en metodstudie då de hade som syfte att fördjupa förståelsen av hur eleverna uppfattade enkäten. Ganska omgående in i arbetsprocessen märkte vi att tidigare forskning inom detta specifika område har varit begränsad. Det har tidigare mestadels fokuserats på anledningar och nya motarbetande strategier istället för begreppets definition. Av den tidigare forskning som dock kan anses vara relevant för vår studie finns en antydan till skillnader i uppfattningen av definitionen beroende på ålder. Den tidigare forskningen (se avsnitt tidigare forskning) belyser också vikten av att definiera begreppet mobbning. I den tidigare forskningen(se avsnitt tidigare forskning) urskiljer vi till största del skillnader från de resultat denna studie visar. Vår studies resultat tyder på att faktorer som återupprepning, intentioner och språkliga kunskaper är de parametrar som är mest avgörande för de olika åldersgruppernas definition av mobbning.       Nyckelbegreppet som huvudsakligen har använts i skapandet av studien är mobbning. Både i den definition som den tidigare forskningen(Olewus, 1999)(Monks & Smith, 2006)(Naylor, Cowie, Cossin & Fabiennes, 2006)(se tidigare forskning) statliga verksamheter och organisationer (Friends, skolor och Skolverket) har tagit fram, är mobbning det begrepp som är mest naturligt för kontexten. Mobbning är även det begrepp som används flitigast i studien. När begreppet mobbning diskuterats har även begreppets definition använts, som då syftar framförallt till det elever tycker beskriver begreppet mobbning. I definitionerna av mobbning används begrepp som kränkningar, kränkande behandling och exkludering. Det är begrepp som är oundvikliga när ämnet diskuteras.

No description available.

The purpose of this bachelor thesis is to examine the user experience of Narhalsan.se, the website of the regional public primary healthcare organisation, as well as forward suggestions on how different aspects on the website can be developed to improve the user experience. To evaluate the user experience on Närhälsans website we’re using both quantitative and qualitative methods, such as a survey as well as Contextual Inquiry in combination with think-aloud. The methods used are followed out from a usability perspective, and are focused on the needs, preferences and user experience of the target group. The suggestions for development of the website include simplifying the structure, reducing information on the contact page and further development of the searchresults.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011) belyser vikten av att skolan ska arbeta ämnesövergripande för att ge eleverna en helhetssyn av deras lärande. Ämnesövergripande undervisning kan leda till en bättre förståelse av alla ämnena inom skolverksamheten. Studiens syfte är att undersöka hur lärare förhåller sig till att arbeta ämnesövergripande inom bildämnet och matematikämnet i åtta svenska kommunala grundskolor. Metoden som används i den här studien är en kvantitativ enkätundersökning. Kvantitativ enkätundersökning valdes för att samla in material till undersökningen eftersom studiens syfte riktar sig mot hur lärare förhåller sig till ämnesövergripande undervisning i bildämnet och matematikämnet. Studiens resultat visar att lärare, som undervisar i bildämnet och matematikämnet, använde sig av ämnesövergripande undervisning till en viss del, men att brister i avsatt planeringstid påverkar deras möjligheter att genomföra arbetet fullt ut.

The aim of this study was to find aspects for improvement of the user experience on the website of the company Derome Mark & Bostad, a company that builds and sells houses and apartments. Before this study no such evaluation had been done on the website, and the company did not know their customer very well. For the evaluation the methods Contextual Inquiry (CI) and survey were used. For the CI:s the participants performed a number of tasks on the website, while giving feedback on the website. The survey was designed to involve the aspects that came up in the CI:s, and it was sent out to former customers. The most important aspect on the website for the participants was the information. This included information on price and size, and pictures. Overall the participants wanted a bit more information and more complete information. The second most important aspect was the information architecture. The menu was an important feature here, one that needed to be improved. Long pages with text were also a problem. Third came the design of the website. This was important both for the feel of the site, which in this case was nice and modern, and to help make important information clearer. What the website lacked a bit in this aspect was a more consistent and neat layout. Last in the study, suggestions were made on how these aspects on the website can be improved, based on the results of the CI:s and survey.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om extra anpassningar i årskurs 1–3 utifrån lärares beskrivningar och erfarenheter. För att besvara syftet användes tre forskningsfrågor. Dessa var; ”vilka skillnader finns det i användandet av extra anpassningar mellan årskurs 1–3 enligt lärarna?”, ”hur anser lärarna att olika extra anpassningar fungerar?” och ”vilka faktorer påverkar valet av extra anpassningar enligt lärarna?”  Denna studie tog stöd i tidigare forskning och använde två teoretiska perspektiv, sociokulturellt perspektiv och ramfaktorteorin. Metoden som undersökningen använde var en digital enkät som spreds genom tre Facebookgrupper och en Instagramsida. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av de teoretiska perspektiven och den tidigare forskningen. De två första forskningsfrågorna analyserades med hjälp av det sociokulturella perspektivet och den tredje forskningsfrågan analyserades med hjälp av ramfaktorteorin. Resultatet blev att användningen av de olika extra anpassningarna var relativt jämna mellan årskurserna men att inlästa läromedel och talsyntes användes i lägre grad i årskurs 1 för att sedan öka i användandet i årskurs 3. Resultatet blev också att de anpassningar som fungerade bäst var extra tydliga instruktioner, stöd vid start av arbete, bildstöd, lathundar, extra färdighetsträning och enstaka specialpedagogiska insatser. Däremot fungerade stressboll/klämmis sämst och inlästa läromedel och talsyntes var de som minst andel av respondenterna hade provat. Slutligen blev resultatet att ramfaktorerna tidsbrist, personalbrist och ekonomiska begränsningar samt arbetsmallar, det vill säga en plan över arbetets utförande, var de faktorer som påverkade valet av extra anpassningar.  Slutsatsen som drogs från denna studie var att det inte var någon större skillnad mellan årskurser vid valet av extra anpassning och att alla de extra anpassningarna som togs upp i denna studie fungerade bra. Slutsatsen var också att ramfaktorer så som ekonomiska begränsningar, personalbrist, tidsbrist och arbetsmallar påverkar valet av de extra anpassningar som ges till eleverna.

Denna studie handlar om elevers och lärares upplevelse av att arbeta med datorer i undervisningen inom ramen för ett nyligen infört en-till-en-projekt i en genomsnittlig svensk gymnasieskola år 2012. Syftet med undersökningen är att analysera och diskutera vilka för- och nackdelar lärare och elever upplevde i relation till det införda en-till-en-projektet år 2012. Studien avser vidare att diskutera vilka bakomliggande faktorer som bidrog till de problem som upplevdes, och hur detta kan relateras till den tidigare forskning på området som fanns att tillgå vid tidpunkten för studiens genomförande samt till dagens forskning. Det empiriska materialet för undersökningen består av en enkätundersökning bland fyra klasser och två lärare, samt uppföljande intervjuer med nämnda lärare samt med datoransvarig på skolan. Resultaten visar att eleverna är relativt nöjda med en-till-en-projektet. Lärarna håller i stort sett med eleverna om vilka positiva aspekter som finns av en-till-en, men är sammantaget relativt missnöjda då de har vidare ambitioner som omöjliggörs av bland annat brister i tekniken, brister i organisationen inom skolan vad gäller datorerna, samt brister i deras egen kompetens. Elevernas relativt nöjdhet kan då förklaras med att de saknar lärarnas insikt, vilket visar att elevers självutvärdering av deras egen situation inte nödvändigtvis speglar kvaliteten på det som utvärderas. Resultaten från undersökningen är i stort i linje med den forskning som fanns att tillgå 2012, men denna forskning behöver kompletteras av oberoende aktörer då den utfördes på uppdrag av initiativtagarna till två stycken en-till-en-projekt med relativt hög mediaprofil.

No description available.

No description available.