Examensarbetet syftar till att ge en bild av elevers attityder och uppfattningar om betyg. Efter en inledande genomgång av de svenska betygssystemens historia samt en litteraturstudie kring det nu rådande betygssystemet, presenteras resultatet av en enkätundersökning utförd bland 88 elever i årskurs 9. Studien innefattar betygens påverkan på elever i avseende på motivation, stress och press, självförtroende och identitet samt tävlan mellan elever. Vidare uttalar eleverna sig om kraven på godkänd i kärnämnena inför gymnaiset, en betygsfri skola, det nuvarande betygssystemets för- och nackdelar samt hur väl rättvisa och god information från lärarnas sida stämmer överens med deras erfarenheter. Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare forskning och visar att flertalet elever upplever stress över betygen, att ett dålig betyg sänker självförtroendet och att det i viss mån förekommer tävlan mellan elever om betyg. Trots detta har en majoritet av eleverna en positiv grundinställning till betyg och få elever skulle föredra en betygsfri skola. Betygens informativa funktion betonas av många elever. Den största motiverande faktorn i grundskolan är inte betygen utan att förbereda sig inför gymnasiet.

Under 1970- och 1980-talet blev enkätundersökningar och andra typer av un-dersökningar allt vanligare och antalet undersökningsföretag ökade markant. På 1970-talet var det också dags för en ny metodteknik att göra intåg på markna-den, nämligen telefonintervjuer. Denna metod blev snabbt populär och är idag tillsammans med postenkät den vanligaste metoden vid enkätundersökningar. Genom den tekniska utvecklingen de senaste tio åren har vi fått ännu en ny och populär metod, nämligen Internetenkäter. Denna metod är dock relativt ny så det finns fortfarande mycket att lära om den och det finns många frågor man ställer sig. Huvudfrågorna i denna uppsats är om det finns några signifikanta skillnader mellan olika metoder i kvantitativa undersökningar, om det finns projekt där Internetenkäter passar bättre eller sämre än andra metoder samt vad man bör tänka på när Internetenkäter väljs som metod i en undersökning. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka skillnader det finns mellan Internetenkäter och andra typer av enkäter samt om det finns studier där Internetenkäter pas-sar/inte passar som val av metod. Undersökningen utfördes genom en litteraturstudie som kompletterades med intervjuer och telefonintervjuer med ett antal undersökningsföretag. Intervju-erna utfördes inte genom standardiserade frågor utan genom en frågemall för att på sådant sätt bli mer öppna och flexibla. Denna metod gav ett bra stöd till undersökningen och till uppsatsen som helhet. Bland de resultat som uppsatsen utvisar kan bland annat nämnas att det vid va-let av metod vid en undersökning är mycket viktigt att metoden speglar och stöder undersökningens syfte. Det är med andra ord viktigt att en metod inte används bara för att den är ny och aktuell. Andra viktiga faktorer vid valet av metod är tid och budget. Exempelvis så fungerar Internet och telefon bra som metod när man har ont om tid, eftersom man vid dessa metoder snabbt kan få ett resultat och slipper vänta på att tryckning av enkäter och missivbrev skall utföras eller att posten skall levereras. Vid postala enkäter, intervjuenkäter och i vissa fall även vid telefonenkäter måste också enkätens resultat kodas in i ett datasystem för att sedan kunna analyseras. Det finns många saker att tänka på vid valet av Internet som metod men vid rätt förutsättningar är det ett mycket bra val och jag tror att metoden kommer att öka i popularitet under den kommande tio års perioden.

Denna uppsats behandlar ämnet Försvarsmaktens Fysiska Standard. Uppsatsens syfte är att skapa ett underlag för att förbättra eller bibehålla möjligheterna för officerarna vid Artilleriregementet A9 att genomföra Försvarsmaktens Fysiska Standard (FM FysS). Detta för att uppfylla de krav som ställs avseende fysisk prestationsförmåga på en officer i Försvarsmakten. Den frågeställning som använts är Hur uppfattar officerarna på A9 att de genomför FM FysS? Den metod som använts är en enkätundersökning som genomförts bland officerarna på A9. Resultatet från enkätundersökningen visar att det finns både positiva delar som bör bibehållas och förbättringspunkter för genomförandet av FM FysS. De huvuddrag som konstateras är att fördelningen mellan delarna kondition, styrka och rörlighet i träningen är god och skall bibehållas på regementet. Officerarna på A9 sätter i hög grad upp träningsmål för sin träning på arbetstid vilket är positivt. Förbättring bör ske inom uppföljning och utvärdering, samt genomförande av tester på tilläggskraven.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger på förskolan anser vara innehållet i ämnet matematik för små barn och jämföra detta med litteraturens beskrivning. En enkätundersökning gjordes för att få fram vilken inställning verksamma pedagoger i en medelstor tätort i Mellansverige har till ämnet matematik. De flesta tillfrågade pedagogerna anser att man ska lära barnen matematik tidigt i livet för att man ska lägga grunden för ett livslångt lärande, så står det även i läroplanen Lpfö 98 att förskolan ska göra.

Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska sju frågeformulär som använts för att mäta kvalitet ur ett brukarperspektiv. Den huvudsakliga fokuseringen har varit på enkäter där i första hand frågekonstruktionen har belysts. Analysen har utgått från åtta kvalitetsområden som SCB använt i en undersökning av brukares upplevelser av kvaliteten inom individ – och familjeomsorgen, dessa har även kritiskt granskat. Av studien framkommer att dessa områden kan ses som adekvata utifrån lagstiftning och Socialstyrelsens allmänna råd om kvalitetssystem inom individ – och familjeomsorgen. Dock har det framkommit att dessa områden bör kompletteras med frågor angående resultat och huruvida barnperspektivet beaktas. Angående frågekonstruktionen finns det vissa brister bland de undersökningar som granskats i denna studie, dessa kan kategoriseras till tre typer av frågekonstruktioner. Dels används frågor som ger information som är av mer beskrivande karaktär. Dessa frågor ger ingen information om åsikter eller uppfattningar och kan heller inte användas som underlag för förändringar. Den andra typen av frågor är frågor med jakande eller nekande svarsalternativ, vilket bör undvikas då de kan påverka undersökningsresultatet eftersom människor tenderar att lättare instämma än motsätta sig påståenden. Den tredje bristande frågekonstruktionen som förekommer är frågor som innehåller flera delaspekter, dvs. att en fråga syftar till att undersöka flera aspekter i samma fråga. Detta försvårar för den svarande och den som sammanställer resultatet. Utifrån analysen av dessa undersökningar har ett förslag till en enkät framställs. Även denna enkät utgår från SCB:s åtta kvalitetsområden, men dessa har kompletterats med områdena resultat och barnperspektiv. Frågorna utgörs av frågor från de granskade undersökningarna, dessa har i vissa fall omformulerats för att i så stor utsträckning som möjligt uppfylla, de av litteraturen framkomna, rekommendationerna angående frågekonstruktion.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur elever i år 5 förhåller sig till utomhusdidaktik. Vidare var ambitionen att bidra till en ökad förståelse och betydelse av undervisning utomhus. Eftersom tidigare forskning kring ämnet oftast visar pedagogernas syn har denna studie åskådliggjort elevperspektivet och därmed bidragit till ny forskning i utomhusdidaktik.   Litteraturgenomgången speglade genomgående en positiv bild av utomhusdidaktik. Att lära in ute och använda sinnena uppmärksammades redan för 2400 år sedan men är fortfarande en aktuell fråga i dagens skola. Inlärning och motorik stärks när elever får upptäcka och utforska på egen hand. Genom att använda sig av utomhusmiljön i lärandeprocessen får pedagogerna in sambandet mellan teori och praktik i närmiljön.   Metoden har bestått av en enkätundersökning till 59 elever i år 5 på tre kommunala grundskolor i Gävleborgslän. Enkäten var utformad med både strukturerade och öppna frågor. På detta sätt bygger undersökningen på dels mer strukturerade svar, dels elevernas egna tankar och erfarenheter.     Resultaten i undersökningen visar att majoriteten av eleverna var positiva till fler lektioner utomhus. Det visade även att eleverna kan uppfatta, när de är ute och har undervisning, att det är skola. Eleverna i undersökningen svarade att de mår bra, blir pigga och får mer energi under och efter lektioner utomhus. Samtliga elever har någon gång haft en lektion utomhus men med olika förkunskaper gällande utomhusdidaktik.   Slutsatsen i undersökningen är att undervisning utomhus behövs som ett komplement till den stillasittande klassrumsundervisningen. Samtliga sinnen tilltalas utomhus vilket leder till att utomhusdidaktik kan fånga fler elevers intresse i undervisningen

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på relation mellan arbetsformer, ämnesområden och elevers matematiska kompetenser när det gäller matematikundervisningen, inom grundskolans tidigare år. Jag ville även ta reda på hur enkäter med öppna frågor fungerar som insamlingsmetod för tidspressade lärare som undervisar inom grundskolans tidigare år. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med en öppen enkät och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lärarna i liten eller ingen utsträckning anpassar arbetsformerna till de olika ämnesområdena. Lärarna gör inte heller någon koppling mellan vilka kompetenser de önskar att eleverna utvecklar till något speciellt ämnesområde. Lärarna tycker att det är svårt att hinna med att besvara enkäter med öppna frågor på ett bra sätt, om de ens anser att de har tid att besvara dem över huvudtaget.

No description available.

Syftet med denna deskriptiva och komparativa tvärsnittsstudie var att belysa vilka attityder till överviktiga patienter det fanns hos en grupp sjuksköterskor tjänstgörande på en operationsavdelning, detta då patientgruppen överviktiga blir allt vanligare inom sjukvården och patienter som genomgår överviktskirurgi opereras på den berörda avdelningen. Frågeställningarna var: Vilka attityder har sjuksköterskorna på operationsavdelningen till överviktiga patienter? Är det någon skillnad mellan åldersgrupperna hur de ser på patientgruppen, yngre än 36 år, 36-50 år samt 50 år och äldre. Är det någon skillnad mellan sjuksköterskor som arbetat längre eller kortare tid hur de ser på patientgruppen, från och med 10 år, 11-25 år samt från och med 26 år. För att få svar på frågeställningarna lämnades en enkät Attityder till överviktiga personer, ut till samtliga 85 sjuksköterskor anställda på operationsavdelningen. Resultatet visade att det var övervägande positiva attityder till överviktiga som framkom. En signifikant skillnad i sjuksköterskornas attityder till överviktiga i förhållande till ålder framkommer mellan åldersgrupperna 36-50 år och >50 år. En signifikant skillnad i sjuksköterskornas attityder till överviktiga i förhållande till hur länge de varit verksamma i yrket framkom mellan gruppen som arbetat kortast <10 år och gruppen som arbetat längst >26 år. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor i denna studie har en övervägande positiv attityd till överviktiga patienter. Skillnader i attityder varierar mellan åldersgrupper. Det finns även varierande attityder jämfört med hur länge sjuksköterskorna har varit yrkesverksamma. Nyckelord: övervikt, sjuksköterskor, attityder och enkät / The purpose of this study was to show which attitudes nurses working on an operating room unit have towards people with overweight. Patients with overweight are becoming more common and on this particular operating room unit patient undergoing overweight surgery are treated. The questions asked was: What are the nurse’s attitudes towards overweight patients. Are there a difference in attitudes regarding to the nurse’s age and how long they had been working in the occupation. The study contained of a questioner that was given out too all the 85 nurses on one operating room unit. The result shows that it was mainly positive attitudes towards people with overweigh. The study shows a significant difference in the nurse’s attitudes between age groups 36-50 and >50years old. A significant difference in attitudes towards overweight people also shows between the nurses that had been working <10years and >26years. The conclusion is that nurses mainly have a positive attitude towards overweight people. A variation in attitudes towards overweight people can be shown between age groups. There is also a variation in attitudes compared to how many years the nurses had in the occupation. Keywords: overweight, nurses, attitudes and questioner

Syftet med denna studie är att undersöka olika grundskolors resursfördelning till de praktiskt-estetiska ämnena i förhållande till NO-ämnena, samt diskutera vilka kunskapsvärderingar detta återspeglar. Studien jämför förutsättningar kopplade till ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler och utbildning/behörighet hos lärare mellan praktiskt-estetiska ämnen och NO-ämnen. Frågeställningarna som använts för att studera detta är följande: Vilka skillnader finns mellan praktiskt-estetiska ämnens och naturorienterade ämnens villkor vad gäller ramfaktorerna: ekonomi, tid, lokaler samt lärares utbildning och behörighet? samt Vilka kunskapsvärderingar återspeglas i ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler, och lärares utbildning och behörighet? Ambitionen har varit att identifiera eventuella skillnader mellan ämnesgrupperna inom ovan nämnda ramfaktorer för att kunna diskutera kunskapshierarki mellan de studerade ämnesgrupperna. I undersökningen har en enkätstudie med kvalitativa och kvantitativa frågor samt en kvalitativ intervjustudie genomförts. I enkätstudien deltog 59 lärare med sina erfarenheter och i intervjustudien, som bestod av två intervjuer med skolledare, belyses skolledarperspektivet.Resultatet visar att det går att diskutera kunskapshierarki mellan praktiskt-estetiska ämnen och NO-ämnen. Våra resultat pekar på att det är vanligare att det förekommer obehöriga lärare inom praktiskt-estetiska ämnen än inom NO-ämnen. Resultaten visar att det utifrån denna studie inte går att dra några generella slutsatser kring skillnader i ekonomiska resursfördelningen mellan ämnesgrupperna. Dock visar undersökningen att resurserna i hög grad verkar påverkas av lärarnas egna engagemang, något som i sin tur kan påverkas av rådande samhällsvärderingar där vissa lärare uppfattar vissa ämnen som viktigare än andra.