Varje år vårdas ett stort antal patienter inom svensk intensivvård vilket medför att intensivvårdssjuksköterskan också möter ett stort antal familjer och familjemedlemmar vilket ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskan. Här åligger det intensivvårdssjuksköterskan att främja familjens psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Det finns olika förutsättningar och utmaningar som intensivvårdssjuksköterskan ställs inför i mötet med familjen. Forskning visar på att det är gynnsamt både för patienten och för familjen att inkluderas i vården. Intensivvårdssjuksköterskan kan se familjen som en resurs, som en samtalspartner eller som en utmaning. Det är mötet med familjen som är komplext och måste beaktas utifrån var familjen befinner sig. Begränsad forskning finns som visar på intensivvårdssjuksköterskans inställning till familjens betydelse i omvårdnaden av patienten. Syftet med denna studie var därför att undersöka intensivvårdssjuksköterskans inställning till familjens betydelse i omvårdnaden. En kvantitativ ansats i form av en postenkäts undersökning valdes och urvalet gjordes med ett bekvämlighetsurval. Fyra intensivvårdsavdelningar med sex till tio vårdplatser, på fyra olika sjukhus inom Västra Götaland och Region Halland valdes ut. Totalt delades 88 enkäter ut, 22 enkäter per avdelning och svarsfrekvensen uppgick till 82%. Studiens resultat visar på en genomgående positiv inställning hos intensivvårdssjuksköterskan till familjens betydelse i omvårdnaden undantag av att inbjuda familjen i patientens personliga omvårdnad som inte skattades fullt lika positivt. Signifikanta skillnader mellan intensivvårdssjuksköterskans inställning till familjens betydelse i omvårdnaden av patienten sågs mellan de olika intensivvårdsavdelningar som undersöktes. Här skulle det finnas utrymme för att forska vidare med utökade eller andra metoder, för att studera vilka faktorer som påverkar till att det skiljer mellan intensivvårdssjuksköterskornas inställning till familjens betydelse i omvårdnaden av patienten.

Detta är en undersökning som behandlar ämneslärares tankar om att undervisa elever som inte har svenska som förstaspråk. För att genomföra studien har enkätundersökning och fokusgruppssamtal använts som metoder vilka sedan har kommit att analyseras med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av studien visar att lärarna befinner sig i och står inför en utmaning i frågan om undervisning av andraspråkselever. Såväl planering som undervisning påverkas och lärarna lyfter fram en frustration över att de inte får de resurser de behöver för att klara detta uppdrag på bästa sätt. Studiens resultat sätts sedan i relation till forskning och teorier om ämnet där det bland annat diskuteras att skolan måste ta ett större ansvar för att få en fungerande organisation.

Denna studie syftar till att studera likheterna och skillnaderna när det gäller pedagogernas inställning till svenska språkets utveckling hos barn som inte har svenska som sitt modersmål. I studien har vi gjort en jämförelse mellan språkbadsförskolegrupper i Finland och flerspråkiga förskolebarngrupper i Sverige. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Enkäten skickades till båda länderna och bestod mest av öppna frågor vilket gav pedagogerna större frihet att formulera sina svar. Trots att vi fick få svar från Finland kunde vi hitta flera likheter men också skillnader mellan de olika länderna. Därmed kunde vi skapa en förståelse av situationen med olika språk i förskolorna, hur pedagogerna arbetar samt vilka metoder pedagogerna använder sig av. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av relativt liknande metoder och har samma åsikter när det gäller barns språkutveckling. Flerspråkigheten och mångkulturalitet i verksamheten betraktas som viktiga begrepp i båda länderna, men i Sverige har man lyckats integrera det i verksamheten. I Finland anser pedagogerna att det inte är lika aktuellt att arbeta med flerspråkigheten då barngrupperna består mest av enspråkiga barn.

The aim of this thesis is to investigate how the indexing of fiction for adults looks like in the public libraries that don’t buy indexed records for fiction from Bibliotekstjänst (BTJ). The questions that I want these libraries to answer is: - Public libraries that index fiction for adults themselves: 1. What tools do they use when indexing?, 2. How do they proceed when indexing?, 3. How do they experience that indexing works in practice?, 4. How large knowledge of Svensk Biblioteksförening’s subject headings list for adults do they have? - Public libraries that don’t index fiction for adults: 1. What factors lie behind the decision not to index?, 2. Do they have plans to either start indexing themselves or to start buying indexed records?, 3. How large knowledge of Svensk Biblioteksförening’s subject headings list for adults do they have?The study showed that in libraries that index themselves, many use Svensk Biblioteksförening’s subject headings list. They use the binding lists from BTJ and the text on the back cover of the book when choosing index terms and they think that indexing is interesting, useful but that it takes time. The libraries that don’t index say that it is lack of time or staff that has made them take that decision. Half of these libraries say that they will start buying indexed records or do the indexing by themselves. In both types of libraries the knowledge of Svensk Biblioteksförening’s subject headings list is basic or good. / Uppsatsnivå: D

This essay aims to investigate how Swedish Public Libraries market their activities in video games for youths. It also highlights how the library, on the basis of the unique opportunities of the video game medium, can develop this marketing to build a relationship with youths. The empiric evidence is based on a survey of answers given by 30 librarians responsible for video game collections, and qualitative telephone interviews with three of them. The essay’s theoretical framework is based on Philip Kotler and his co-authors’ marketing theory which consists of five stages: Marketing research, segmentation, marketing mix, implementation and development. Youths were the central target group for the video games activities in two thirds of the libraries. However, there were no differences in marketing between the libraries who had youths as a central target group and those who didn’t. The result showed shortcomings in the library’s long term marketing strategies – for example in goals and development. Many libraries had a marketing strategy characterized by one-way communication and therefore lost out on opportunities to get a response from the youths and involve them in their activities. The main plans for development concerned game events and the possibility of playing games in the building. On the basis of the data collected and from earlier research, it was shown that libraries can use the video game events to their advantage. Through gaming events the libraries can also make use of the mediums’ interactive opportunities and increase its accessibility.

The purpose of our research was to examine whether the acceptance and diffusion of RFID technology among the employees at public libraries in Sweden, follow the classic diffusion of innovation model. RFID or Radio Frequency Identification, is a technology that uses radio frequency and microchip technology to track items, in our case, library books and other library materials. Diffusion is the process by which, in our case, the RFID technology is adopted by the library staff. The purpose of this study was to examine what factors influenced the acceptance and adoption of RFID among the library staff. We used Everett Rogers' Diffusion of innovation theory as our framework. According to this theory, there are a multitude of keyfactors, such as relative advantages, compatability, trialability, and observability which interact and influence the acceptance of new technology. For the purpose of this study we formulated a set of hypotheses, and to test them we conducted a nationwide quantitative survey. We used a questionnaire as our data collection instrument. The questionnaire was sent to the top-level employees (head librarian or equivalent) at all the Swedish public libraries. We used x^2 statistic test to analyze the data from our questionnaire survey. The findings show that the adoption of the RFID technology in Swedish Public libraries is in accordance with Rogers' theory of diffusion, and that the attributes which determined the rate of adoption of RFID were: relative advantage (RFID will cause perceived improvements for employees as well as for patrons), compatibility (RFID is consistent with needs), complexity (level of difficulty to use RFID), trialability (RFID may be tried and used), observability (the results of RFID is visible to others). The findings also show that RFID technology was adopted faster when they have financial resources, time and interest in RFID in general, if the library was located in regions with at least 25.000 inhabitants, and in public libraries with at least 10 employees. / Program: Bibliotekarie

BAKGRUND: En förutsättning för att barnet skall få ut så mycket som möjligt av sinförskoletid är att det finns ett fungerande samarbete mellan hem ochförskola. I vår bakgrund redogörs det för litteratur som till största delhandlar om samarbete mellan hem och förskola. I läroplanen står detatt föräldrar skall ges möjlighet att bli insatta i förskolans verksamhet.Vad har förskolan för roll i föräldrars liv och vad tycker de att den ärtill för? Ges det möjlighet för föräldrarna att bli insatta i läroplanen?Vet föräldrar att det handlar om så mycket mer än bara barnpassning?SYFTE: Hur ser föräldrar på förskolans roll och dess uppdrag både för sigsjälva och i samhället?METOD: Undersökningen baseras på enkäter som lämnades ut till föräldrarnapå tre olika förskoleavdelningar. Vi lämnade ut 100 stycken enkäteroch fick tillbaka 57 stycken besvarade. Enkäten vände sig till varjeenskild förälder, alltså inte föräldrapar.RESULTAT: Vårt Resultat belyses genom tre olika rubriker: Förskolans roll isamhället och i förälderns liv, De viktigaste begreppen att arbeta medpå förskolan och Kunskap om och tillgång till läroplanen. Föräldrarnaanser främst att förskolans uppdrag är barnpassning samt att detbegrepp som föräldrar ansåg vara viktigast att arbeta med var3demokrati. Dessutom fann vi att det går som pedagog att nå ut medläroplanen (Lpfö98) till föräldrar men att detta inte är givet på de treavdelningar vi undersökt. Resultatet redovisas utifrån föräldrars olikaerfarenheter av förskola samt utefter förskoleavdelningarna.

In this paper we have chosen to work with both the background to the Library Act § 7a and followed the process of creating the library plan of Helsingborg City Library. We have tried to follow the process through the public text documents that are available. We start by giving a background to the library act and its additional § 7a. Then we give a recap of the emergence of the modern public libraries in Sweden during the last century until today. When the working group at the City Library in Helsingborg was working with the library plan, they had to take in count the strategic goals set up by Region Skåne, since Helsingborg is place in that area. We then present the contents in the library plan of Helsingborg City Library. The next step in this paper covers the survey where we review the answers given by the team behind the library plan of Helsingborg City Library. The next step in this paper covers the survey where we review the answers given by the team behind the library plan of Helsingborg City Library. In our thesis, we assume that the knowledge is based on the pre-understanding we gain in the subject. We chose to see this process as a hermeneutic circle and we are trying to see whether we can recover Audun’s overall points in the answers given in the survey. The thesis ends with a concluding discussion of our results and our problem, and makes proposals for future research.

Dagens anestesisjuksköterskeutbildning är en specialistsjuksköteskeutbildning på avancerad nivå och ska ge en fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor för att klara ett självständigt arbete. Anestesisjuksköterskor skall kunna hantera komplexa situationer och kunna identifiera patientens unika vårdbehov samt kunna utvärdera dessa genom omvårdnadsåtgärder. Utbildningens mål utmynnar i en god och säker vård för patienten vilket innefattar väl utbildad personal. Lärandet beskrivs som en process, en utveckling av förståelse. Det talas om lärprocessen som antingen yt- eller djupinriktad. Vid ytinriktning finns en intention att enbart klara uppgiftens krav medan vid djupinriktning finns en intention att förstå, vilket ger en ökad förståelse. Syftet med denna studie är att undersöka om anestesisjuksköterskeutbildningen idag motsvarar de krav som ställs på nyutexaminerade anestesisjuksköterskor. Dagens anestesiutbildning vid lärosätena Borås, Göteborg och Halmstad som belyses i studien är på ett år och där är kursplanerna likartade inom de teoretiska kurserna. Utbildningen innehåller både teori, praktik och en uppsats del vilken är obligatorisk i Borås och Göteborg men inte i Halmstad. Datainsamlingen skedde via en enkätundersökning av de studenter som påbörjade sin vidareutbildning under 2009. Det var 39 respondenter från de tre olika lärosäterna som svarade. Flertalet av enkätfrågorna besvarades med hjälp av likertskala och svaren analyserades kvantitativt vilket presenteras i stapeldiagram. Resultatet visade att oavsett ålder och tidigare yrkeserfarenhet så framkommer önskemål om förlängd utbildning för att få en fördjupad förståelse som ger ett helhetsperspektiv. Resultatet av studien kan leda till ökad medvetenhet när det gäller utbildningslängd samt vikten av att integrera teori och praktik under utbildningen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Sammanfattning Denna studie syftade till att undersöka pedagogers och föräldrars uppfattningar om musik som ett stöd för barns språkutveckling i förskolans verksamhet. Då vårat syfte med studien var att undersöka uppfattningar bestämde vi oss för att använda det fenomenografiska perspektivet som utgår från människors erfarenheter och uppfattningar. Studien genomfördes genom två delstudier, där Viktoria Nygren ansvarade för den ena innehållande kvalitativa intervjuer av fem förskollärare bosatta i olika delar av Sverige. Den andra delstudien, som Elida Berglin ansvarade för, består av en kvalitativ samt en kvantitativ webbaserad enkät där föräldrars uppfattningar om ämnet undersöktes. Genom dessa studier framkom respondenternas uppfattningar om att det finns ett samband mellan musik och språk samt att det finns en medvetenhet hos respondenterna om att musik kan påverka barns språkutveckling. Även om inte respondenterna säger det ordagrant tolkar vi det mellan raderna i deras svar på undersökningarna. Dessa resultat analyserades sedan utifrån den fenomenografiska analysmodell bestående av sju steg som beskriver hur analysen ska genomföras, detta går då i linje med vår teoretiska utgångspunkt. Genom denna studie kan det, som ovan nämnts, utläsas att det råder ett samband mellan musik och barns språkutveckling. Det kan även utläsas att både pedagoger och föräldrar ser musik som en viktig pedagogisk resurs och den forskning vi tagit del av visar att musik kan vara betydelsefull för barns språkutveckling. Enligt den nya läroplanen som börjar gälla i juli 2019 kan det utläsas att ett mer medvetet arbetssätt kring undervisning krävs, och att pedagogerna ska ge barnen möjlighet att utvecklas. I forskningen och hos respondenternas svar syns en medvetenhet kring musik som ett stöd för barns språkutveckling, dock krävs det nya metoder för ett undervisande arbetssätt i enlighet med nya läroplanen.