Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur man som vårdnadshavare med barn i åldrarna 6–9 använder högläsning i hemmet. Vi har med hjälp av enkäter och intervjuer tagit del av högläsningsvanor från 86 hem fördelade på åtta F–3-klasser. Svarsfrekvensen blev 38 procent. Resultatet visar att högläsning förekommer i alla hem utom ett. Resultatet visar också att högläsningens användningsområden skiljer sig åt i hemmen. I en del hem sker det endast på skolans initiativ men i majoriteten av hemmen sker det på hemmets initiativ. Slutsatsen som kan dras efter genomförd studie är att högläsning förekommer i stor uträckning av de som har deltagit i studien. Vårdnadshavares inställning till högläsning skiljer sig, där den är mer positiv om läsningen sker frivilligt. Sker högläsningen enbart på skolans initiativ märks inte samma positiva inställning hos vårdnadshavarna.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på relation mellan arbetsformer, ämnesområden och elevers matematiska kompetenser när det gäller matematikundervisningen, inom grundskolans tidigare år. Jag ville även ta reda på hur enkäter med öppna frågor fungerar som insamlingsmetod för tidspressade lärare som undervisar inom grundskolans tidigare år. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med en öppen enkät och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lärarna i liten eller ingen utsträckning anpassar arbetsformerna till de olika ämnesområdena. Lärarna gör inte heller någon koppling mellan vilka kompetenser de önskar att eleverna utvecklar till något speciellt ämnesområde. Lärarna tycker att det är svårt att hinna med att besvara enkäter med öppna frågor på ett bra sätt, om de ens anser att de har tid att besvara dem över huvudtaget.</p>

<p>Länge ansågs det både bland allmänhet och bland läkare, att då hjärtat slutar att slå, var döden oundviklig. Det faktum att hjärtat kan startas på nytt och att människor kan överleva har skapat etiska dilemman. Det optimala är om återupplivningsförsök endast påbörjas på patienter med potential för långt överlevande, vilket kan vara svårt att avgöra i ett tidigt stadium. Vid hjärtstillestånd krävs beslut inom sekunder. Den diskussion som förs av bland andra Svenska Rådet för hjärt-lungräddning handlar dels om hur man kan öka chanserna till överlevnad vid hjärtstillestånd men även om att försöka minimera omotiverade återupplivningsförsök. Syftet med studien var att bland ambulanspersonal i Sverige kartlägga uppfattningar i frågor som rör beslut om att påbörja återupplivningsförsök. Den empiriska studien byggde på en enkätundersökning med tvärsnittsdesign. Resultatet visade att ambulanspersonalen som helhet anser att vissa faktorer, vilka är förknippade med låg överlevnadschans, ska ha betydelse vid beslut om att påbörja återupplivningsförsök. Skillnader förelåg dock beroende på yrkeskategori (ambulanssjukvårdare/sjuksköterska) eller antal år inom yrket. Hur personalen faktisk agerade har inte kartlagts. I diskussionen konstaterades en tydlig variation i ambulanspersonalens uppfattningar. Om denna variation speglade det faktiska agerandet vid omhändertagande av patienter med hjärtstopp innebar detta ett betydande godtycke.</p>

<p>Examensarbetet syftar till att ge en bild av elevers attityder och uppfattningar om betyg. Efter en inledande genomgång av de svenska betygssystemens historia samt en litteraturstudie kring det nu rådande betygssystemet, presenteras resultatet av en enkätundersökning utförd bland 88 elever i årskurs 9. Studien innefattar betygens påverkan på elever i avseende på motivation, stress och press, självförtroende och identitet samt tävlan mellan elever. Vidare uttalar eleverna sig om kraven på godkänd i kärnämnena inför gymnaiset, en betygsfri skola, det nuvarande betygssystemets för- och nackdelar samt hur väl rättvisa och god information från lärarnas sida stämmer överens med deras erfarenheter. </p><p>Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare forskning och visar att flertalet elever upplever stress över betygen, att ett dålig betyg sänker självförtroendet och att det i viss mån förekommer tävlan mellan elever om betyg. Trots detta har en majoritet av eleverna en positiv grundinställning till betyg och få elever skulle föredra en betygsfri skola. Betygens informativa funktion betonas av många elever. Den största motiverande faktorn i grundskolan är inte betygen utan att förbereda sig inför gymnasiet.</p>

<p>Vi har utvecklat två fristående webbapplikationer till det webbaserade</p><p>hälsovårdsstödsystemet Asynja. Den ena är en designapplikation</p><p>för enkätundersökningar och den andra är en svarsapplikation där respondenterna</p><p>kan besvara enkäterna.</p><p>Utvecklingsprocessen har bestått av planering, design, implementation,</p><p>testning och dokumentation. Mycket av arbetet har skett parallellt</p><p>vilket vi har sett som en framgångsfaktor i examensarbetet.</p><p>Projektet har präglats av att applikationerna ska vara användarvänliga</p><p>och funktionella samtidigt som designen och koden ska göra att</p><p>applikationerna kan vidareutvecklas och underhållas effektivt.</p><p>Arbetet med att utveckla J2EE-applikationer och använda sig av ramverket</p><p>Struts har gett goda erfarenheter och det har även visat sig att</p><p>denna plattform är väl lämpad för denna typ av uppgifter.</p>

<p>Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur elever i år 5 förhåller sig till utomhusdidaktik. Vidare var ambitionen att bidra till en ökad förståelse och betydelse av undervisning utomhus. Eftersom tidigare forskning kring ämnet oftast visar pedagogernas syn har denna studie åskådliggjort elevperspektivet och därmed bidragit till ny forskning i utomhusdidaktik.</p><p> </p><p>Litteraturgenomgången speglade genomgående en positiv bild av utomhusdidaktik. Att lära in ute och använda sinnena uppmärksammades redan för 2400 år sedan men är fortfarande en aktuell fråga i dagens skola. Inlärning och motorik stärks när elever får upptäcka och utforska på egen hand. Genom att använda sig av utomhusmiljön i lärandeprocessen får pedagogerna in sambandet mellan teori och praktik i närmiljön.</p><p> </p><p>Metoden har bestått av en enkätundersökning till 59 elever i år 5 på tre kommunala grundskolor i Gävleborgslän. Enkäten var utformad med både strukturerade och öppna frågor. På detta sätt bygger undersökningen på dels mer strukturerade svar, dels elevernas egna tankar och erfarenheter.  </p><p> </p><p>Resultaten i undersökningen visar att majoriteten av eleverna var positiva till fler lektioner utomhus. Det visade även att eleverna kan uppfatta, när de är ute och har undervisning, att det är skola. Eleverna i undersökningen svarade att de mår bra, blir pigga och får mer energi under och efter lektioner utomhus. Samtliga elever har någon gång haft en lektion utomhus men med olika förkunskaper gällande utomhusdidaktik.</p><p> </p><p>Slutsatsen i undersökningen är att undervisning utomhus behövs som ett komplement till den stillasittande klassrumsundervisningen. Samtliga sinnen tilltalas utomhus vilket leder till att utomhusdidaktik kan fånga fler elevers intresse i undervisningen</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger på förskolan anser vara innehållet i ämnet matematik för små barn och jämföra detta med litteraturens beskrivning. En enkätundersökning gjordes för att få fram vilken inställning verksamma pedagoger i en medelstor tätort i Mellansverige har till ämnet matematik. De flesta tillfrågade pedagogerna anser att man ska lära barnen matematik tidigt i livet för att man ska lägga grunden för ett livslångt lärande, så står det även i läroplanen Lpfö 98 att förskolan ska göra.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska sju frågeformulär som använts för att mäta kvalitet ur ett brukarperspektiv. Den huvudsakliga fokuseringen har varit på enkäter där i första hand frågekonstruktionen har belysts. Analysen har utgått från åtta kvalitetsområden som SCB använt i en undersökning av brukares upplevelser av kvaliteten inom individ – och familjeomsorgen, dessa har även kritiskt granskat. Av studien framkommer att dessa områden kan ses som adekvata utifrån lagstiftning och Socialstyrelsens allmänna råd om kvalitetssystem inom individ – och familjeomsorgen. Dock har det framkommit att dessa områden bör kompletteras med frågor angående resultat och huruvida barnperspektivet beaktas. Angående frågekonstruktionen finns det vissa brister bland de undersökningar som granskats i denna studie, dessa kan kategoriseras till tre typer av frågekonstruktioner. Dels används frågor som ger information som är av mer beskrivande karaktär. Dessa frågor ger ingen information om åsikter eller uppfattningar och kan heller inte användas som underlag för förändringar. Den andra typen av frågor är frågor med jakande eller nekande svarsalternativ, vilket bör undvikas då de kan påverka undersökningsresultatet eftersom människor tenderar att lättare instämma än motsätta sig påståenden. Den tredje bristande frågekonstruktionen som förekommer är frågor som innehåller flera delaspekter, dvs. att en fråga syftar till att undersöka flera aspekter i samma fråga. Detta försvårar för den svarande och den som sammanställer resultatet. Utifrån analysen av dessa undersökningar har ett förslag till en enkät framställs. Även denna enkät utgår från SCB:s åtta kvalitetsområden, men dessa har kompletterats med områdena resultat och barnperspektiv. Frågorna utgörs av frågor från de granskade undersökningarna, dessa har i vissa fall omformulerats för att i så stor utsträckning som möjligt uppfylla, de av litteraturen framkomna, rekommendationerna angående frågekonstruktion.</p>

<p>I denna rapport beskrivs arbetet med att tillvarata och anpassa data från en enkätundersökning till digital hantering i GIS. Undersökningen är en besöksstudie utförd av Karlstads kommun och Skogsstyrelsen för att kartlägga människors rörelsemönster i I2-Skogen, ett gammalt militärt övningsfält som numera används som rekreationsområde. Enkäten består av ett antal frågor om exempelvis typ av aktivitet, ålder och åsikter om området, samt en karta på vilken besökaren ritat in var i området han eller hon rört sig. Utgångsmaterialet för arbetet har varit en databas innehållande enkätsvaren, samt originalkartorna med den ritade informationen. Arbetet omfattar dels att undersöka om kartinformationen kan digitaliseras automatiskt genom scanning och vektorisering i batch, och dels att normalisera och strukturera databasen med enkätsvaren.</p><p>En metod för digitalisering har utarbetats och testats på ett urval av kartorna. Metoden består av ett antal steg och innefattar bl a bearbetning av kartorna i bildbehandlingsprogram samt klassning och vektorisering i GIS-programvara. Eftersom batchfunktioner saknas i GIS-programvaran har makron skapats genom programmering i VBA. Metoden har visat sig fungera bra på urvalet och slutsatsen blir att det är fullt möjligt att digitalisera de ritade linjerna med automatik. Dock finns vissa brister avseende noggrannhet och användbarhet. Dessutom är urvalet relativt litet och viss justering av inställningarna för klassning och vektorisering kan vara nödvändig vid tillämpning på större delar av materialet.</p><p>Databasen har normaliserats så långt som ansetts rimligt med tanke på prestanda och användbarhet. För att tillförlitliga sökningar ska kunna utföras har flera attribut tolkats och modifierats genom indelning i kategorier och intervall.</p><p>Arbetet har resulterat i en geodatabas innehållande samtliga enkätsvar samt det utvalda materialet från digitaliseringstestet. För att visa hur databasen kan användas har två enkla analysexempel tagits fram.</p> / <p>This report describes the work with utilizing and adapting data from a visitor poll for use in a GIS. The poll was performed by the Municipality of Karlstad and the Swedish Forest Agency to survey peoples visit patterns in the I2-Forest, a former military training field which is now used as a recreation area. The poll consists of a number of questions about the visitor’s activities, age, opinions etc, and a map on which the visitor has drawn his or her path through the forest. Source data is a database containing poll answers, and the original maps with the drawn information. The task is partly to investigate if the maps can be batch-digitalized through scanning and vectorization, and partly to normalize the database.</p><p>A method for digitalizing has been developed and tested on a selection of the maps. The method consists of a number of steps, including image processing, classification and vectorization. According to lack of batch-possibilities in the used GIS software, macros have been created by programming in VBA. The method works well on the selected maps and the conclusion is that it is possible to digitalize the drawn lines automatically. However, there are some shortages regarding accuracy and usability. Furthermore, the selection is relatively small and some adjustments on the settings for classification and vectorization might be necessary when applying the method on a larger part of the data.</p><p>The database has been normalized as far as reasonable with consideration of performance and usability. To enable reliable searches, several attributes has been interpreted and modified through categorization and classification.</p><p>The result is a geodatabase consisting of all poll answers, and the selected data from the digitalization test. To show how the database can be used, two simple examples of analyses have been made.</p>

<p>Denna uppsats behandlar ämnet Försvarsmaktens Fysiska Standard. Uppsatsens syfte är att skapa ett underlag för att förbättra eller bibehålla möjligheterna för officerarna vid Artilleriregementet A9 att genomföra Försvarsmaktens Fysiska Standard (FM FysS). Detta för att uppfylla de krav som ställs avseende fysisk prestationsförmåga på en officer i Försvarsmakten. Den frågeställning som använts är <em>Hur uppfattar officerarna på A9 att de genomför FM FysS?</em></p><p>Den metod som använts är en enkätundersökning som genomförts bland officerarna på A9.</p><p>Resultatet från enkätundersökningen visar att det finns både positiva delar som bör bibehållas och förbättringspunkter för genomförandet av FM FysS. De huvuddrag som konstateras är att fördelningen mellan delarna kondition, styrka och rörlighet i träningen är god och skall bibehållas på regementet. Officerarna på A9 sätter i hög grad upp träningsmål för sin träning på arbetstid vilket är positivt. Förbättring bör ske inom uppföljning och utvärdering, samt genomförande av tester på tilläggskraven.</p>