Syftet med studien är att belysa lärares och elevers syn på frågan om att delta i undervisningen iidrott och hälsa utan att vara ombytt. Då varken läroplan eller lärarutbildning ger något konkretstöd om hur man ska hantera de elever som inte är ombytta till lektionen så vill vi belysa dennafråga för följande studie. Rapporter från Skolverket och riksdagen visar en hög frånvaro inomämnet idrott och hälsa och en sjunkande delaktighet i idrottsföreningar hos eleverna. Skolan kansåledes bli elevernas enda eller den viktigaste källan till fysisk aktivitet. Genom att intervjua lärareoch ge ut enkäter hos deras elever tog vi del av båda parters resonemang kring att låta elever deltautan ombyte på lektionen i idrott och hälsa. Resultatet visar att lärare på gymnasiet i högreuträckning låter eleverna delta utan ombyte medan lärare på grundskolan av hygienska skäl intetillåter detta. Samtliga lärare anser att det är eleven som deltar utan ombyte som både gynnas ochmissgynnas. Vi fick också fram resultatet att elever med högre frånvaro, mindre intresse och lägrebetyg i ämnet idrott och hälsa samt har en mindre del av fysisk aktivitet i sin vardag i störreutsträckning tycker att det är positivt att läraren låter elever delta utan att vara ombytta.

Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och personligt är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e  klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid. Flickor var något mer fysiskt aktiva gällande antal dagar och timmar än pojkar. Samma tendens sågs gällande årskurs 9 jämfört med årskurs 7. De två främsta orsakerna till att ej vara mer fysiskt aktiv var brist på tid och bristande intresse. För pojkar var den vanligaste formen av fysisk aktivitet fotboll och för flickor promenader. Majoriteten av eleverna ansåg sig ha stöd från sina föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiv. Sammanfattningsvis, vetskapen om att fysisk aktivitet efter skoltid är viktig är väl känt för de allra flesta elever men de svenska rekommendationerna (60min måttligt/intensiv aktivitet per dag) levs ej upp till i praktiken. Positivt att se var att en klar majoritet av eleverna ansåg sig ha stöd av föräldrar och vänner till att vara fysiskt aktiv.

No description available.

Waste management is a major challenge for several countries around the world. Sweden and the Philippines have similar waste management legalization but different potentials to effectively achieve the goal of sustainable waste management. Education is the key to sustainable development and both countries promote the subject environment in the curriculum. Based on scientific articles, reports and personal meetings, a survey was conducted among 510 students from Gothenburg, Sweden and Iloilo City, Philippines. The survey aimed to investigate the knowledge, attitude and behavior regarding waste management and was analyzed to answer questions of possible reasons to differences and also, linkages to sustainable development. The level of knowledge was overall high and the attitude among the students positive in both countries. The differences among the students answers, in both countries, did not generally differ in terms of knowledge and behavior. However, the questions regarding attitude showed a statistical significance indicating that Filipino students had a more positive attitude to the subject environment in the curriculum, waste segregation and the importance of waste management for a sustainable development. Several links between the different questions showed that attitude can influence the behavior regarding waste segregation and that other factors are important. It also showed that further studies are of importance to find out what these possible factors are.

Different groups in the forestry sector were likely to have different views regarding the responsibility for an environmentally sustainable forestry and the benefits of certification and this study aimed to examine the attitudes that existed in the forestry sector to the certification schemes FSC and PEFC. In the study a survey and a questionnaire were sent out to different groups. The investigation was made with respect to three groups: forest owners, forest contractors and employees working with the certification schemes on a daily basis at the forest company Södra. The groups agreed that the owner of the forest had the main responsibility for an environmentally sustainable forestry. The study revealed that all three groups highly valued the environmental aspect of certification. Forest owners also identified financial gain as a benefit. The forest contractors felt that the certification gave orderliness to their work but also saw an economic cost from being certified. The forest company employees found certification as an access to a widermarket with certified products. Half of the forest owners estimated their knowledge of the certification schemes to be inadequate while forest contractors and the employees of Södra valued their knowledge as sufficient. The forest owners had less education about the certification schemes than the other groups. / Olika grupper i skogsbranschen riskerar att ha olika syn när det gäller ansvaret för ett miljömässigt hållbart skogsbruk och nyttan med certifiering och den här studien gjordes för att undersöka vilka inställningar som fanns i skogsbranschen till certifieringssystemen FSC och PEFC. Arbetet gjordes med avseende på tre grupper: skogsägare, skogsentreprenörer och anställda som arbetar på skogsföretaget Södra med certifiering i sitt dagliga arbete. I studien skickades en enkät och ett frågeformulär ut. Undersökningen visade att de tre grupperna värderade miljömässigt hållbart skogsbruk med certifiering högt. Som skogsägare fick man en certifieringspremie för det certifierade virke som man sålde. Skogsägarna såg också en ekonomisk vinning med certifiering. Skogsentreprenörerna ansåg att certifiering i högre grad gav ordning och reda i deras arbete men att det fanns en ekonomisk kostnad med att vara certifierad. Skogsföretagsgruppen menade att certifierade produkter gav tillgång till en större marknad för skogsföretaget. Grupperna var överens om att ansvaret för ett miljömässigt hållbart skogsbruk låg på de/den som ägde skogsmarken. Samtidigt uppskattade hälften av skogsägarna att deras kunskaper om certifieringarna var otillräckliga medan skogsentreprenörerna och skogsföretagsgruppen ansåg att deras kunskaper var tillräckliga. Detta kunde bero på att skogsägarna fick mindre utbildning av certifiering än de andra två grupperna. Det här arbetet har visat att grupperna inte har olika syn när det gäller vikten av att ett miljömässigt hållbart skogsbruk bedrivs.

Events are a growing channel for companies and organizations to reach out to their customers. The com-munication channel opens up to satisfy all human senses. Which are required for a message to go into the receiver and be memorized. The research gap we decided to contribute to we made a case study of an event that is not sport related and looking at both the transmitter perspective and receiver perspective. Thus, the purpose of our study is to increase the understanding of how the transmitter should be able to convey the purpose and goal of the event to the receiver. Using an event to create an experience that mediate the mes-sage from the transmitter to the receiver and creates a relationship with the company or organization. To carry out our study we have used mixed methods with a pragmatic approach. We conducted a qualitative semi-structured interview with a project manager for an event. Based on the informant's response, we creat-ed a quantitative, structured survey to find out how visitors was reached by the sender's message. We also did additional qualitative observations when we collected the above mentioned data. Our theoretical frame-work consists of five main areas. Event, message, experience, project planning and relationship building. The results of our study shows that the sender's message is to deliver a fun evening that will lead to new relationships created with the company. The message reaches the receiver but based on our theory, there is opportunity for improvement to reach better results. The event needs to have a clearer time perspective for the event which should be communicated in the agenda for the event. The event need a clearer connection to the company's main goals in the event to enhance relationships with the company. The event should have a defined project organization who together can shape the message and goal clearer and transmit it to the rest of the working group, which can lead to better transition of the message to the visitors. Based on our theoretical framework and our case study we created a developed communications model adapted for the communication channel event.

Sammanfattning Konsumtion och ekonomi är områden som på olika sätt påverkar människors liv. Forskning visar att värderingar, identiteter och idéer grundas på konsumtion. Syftet med denna studie var att undersöka elevernas attityder, kunskaper och beteenden inom konsumtion och ekonomi som är ett kunskapsområde inom ämnet hem- och konsumentkunskap. Författaren var även intresserad av att undersöka om det fanns skillnader mellan två skolor bland elever i årskurs nio som skiljer sig åt vad gäller upptagningsområde och skolans geografiska läge. 153 enkäter delades ut och resultatet analyserades med dataprogrammet IBM Statistics Version 20 (SPSS 2010). Två korta intervjuer genomfördes med lärare i hem- och konsumentkunskap för att få bakgrundsinformation om elevernas förutsättningar till att utveckla sina förmågor som handlar om konsumtion och ekonomi. Resultatet visade statistiskt signifikanta skillnader mellan skolorna vad gäller elevernas attityder som handlar om miljön i samband med konsumtion. Skillnader fanns även bland elevernas kunskaper och beteenden. Eleverna ansåg att skolan är den största informationskällan till kunskaper om rättigheter och skyldigheter som konsumenter. Eleverna ansåg även att varje enskild person samt staten är de som har störst ansvar för att spara på jordens resurser. Elevernas intresse för konsumtion och ekonomi var lågt även fast de ansåg att det är ett viktigt ämne att ha kunskaper om. Nyckelord: Undervisning, Elever, Enkät, Hem- och konsumentkunskap, Konsumtion och ekonomi. Abstract Consumption and economy are areas that affect people’s lives in various ways. Research show that values, identities and ideas are based on consumption. The purpose of this study was to examine students’ attitudes, knowledge and behavior in consumption and economy which are an area of knowledge in the subject of home economics. The author was also interested in examining whether there were differences between the two schools among students in ninth grade, differing in terms of catchment area and schools geographical location. 153 questionnaires were distributed and the result was analyzed with the software IBM Statistics Version 20 (SPSS 2010). Two short interviews with teachers of home economics were done to get background information on students’ opportunities to develop their abilities about consumption and economy. The results showed statistically significant differences between the schools in terms of students’ attitude about the environment in the context of consumption. Differences were also found among students’ knowledge and behavior. The students felt that school is the main source of information for understanding the rights and responsibilities as a consumer. Students also considered that any individual and the state are those with the greatest responsibility to conserve the earth´s resources. Students interests in consumption and economy was low, even though they felt it is an important subject to have knowledge of. Keywords: Teaching, Students, Survey, Home and consumer studies, Consumption and economy.

Studien behandlar lärares läromedelsanvändning i ämnet svenska. Syftet med studien är att utveckla kunskaper kring läromedelsanvändning samt faktorer som påverkar läraren i valet av läromedelsform i svenska för årskurs 1–3. I studien används två frågeställningar som är: ”vilken läromedelsform har lärare valt att använda i svenska och varför?” och ”vilka faktorer påverkar lärarens val av läromedelsform i svenska?”   Studien tog stöd i tidigare forskning om hur digitala läromedel samt hur tryckta läromedel påverkar elevers läsförståelse. Olika studier har fått olika resultat gällande läsförståelsens utveckling. Några studier visar att digitala texter gynnar läsförståelsen medan andra studier visar att tryckta texter gynnar läsförståelsen. Det finns även studier som visar att det inte är någon skillnad gällande de olika läromedelsformerna.    Empirin samlades in genom en digital enkät som spreds i två Facebookgrupper. För att analysera resultaten användes den teoretiska utgångspunkten ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärare i störst utsträckning använder sig av tryckta läromedel. Mindre än hälften av respondenterna använder digitala läromedel i ämnet svenska. Vid analysen av resultatet framkom det att ramfaktorerna lärare, form, budget, innehåll, tid samt elever är de vanligaste som påverkar valen kring de läromedelsformer som används. Den här studien visar att det främst beror på vad läraren själv känner sig trygg att använda i sin undervisning, samt vad läraren tycker passar för elevgruppen.   Slutsatserna i studien är att tryckta läromedel används i större utsträckning än digitala läromedel. Slutsatserna är även att många lärare är villiga att betala för material till sin undervisning med egna pengar.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om sambandet mellan relationsskapande, mellan lärare och elev, och klasstorleken. De frågor som undersöks är; Hur bedömer lärarna relationerna i klassen?; Vilka faktorer anser lärarna påverkar relationsskapande till eleverna i klassen?; Vilken inställning har lärarna till klasstorlek i allmänhet och den egna klasstorleken i synnerhet?; Hur ser relationen mellan relationsskapande och klasstorleken ut? Undersökningen är kvantitativ i form av en webbenkät med slutna frågor. Enkäten besvaras av 46 st lärare som undervisar i förskoleklass till årskurs 6. Studien utgår från det gruppsykologiska perspektivet och ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärarna har en bra uppfattning om relationen till sina elever, och att flera faktorer anses ha en inverkan på relationsskapande såsom; tid, social kompetens och individuella förväntningar. Klasstorlek anses vara ett stort hinder och även en viktig eller väldigt viktig faktor för relationsskapande. Resultatet visar dessutom att de som undervisar i stora klasser vill ha mindre klasser, medan de som har små klasser vill behålla eller förminska dem. Resultatet kan förklaras utifrån det gruppsykologiska perspektivet som hävdar att relationsskapande i grupper tar tid. Resultatet kan också förklaras utifrån ramfaktorteorin där olika ramar nämns som både möjligheter och begränsningar. I linjen med tidigare forskning visar även denna studie att klasstorleken har en betydelse för relationsskapande. Även tid är en av de faktorer som har störst betydelse för lärararna i sitt relationsskapande.

I denna studie var syftet att undersöka lärares uppfattningar om läxor och hur de använder dem i sin undervisning. De teoretiska utgångspunkterna för studien hämtades från Epstein och Van Voorhis (2001). För att svara på frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning, med kvalitativa drag, i april 2019. Enkäten mejlades ut till lärare som arbetar i årskurs 4–6. Enkätens 59 svar analyserades med tematisk analys och sammanställdes i fyra teman. De fyra teman som bildades var: metodiskt användande, läxors nytta, icke-användning av läxor och uppfattningar om läxor.   Resultatet visade att lärare oftast ger ut läxa i matematik, svenska och engelska. Vanligaste formen av läxa var problemlösning, läsning och engelska glosor. Antingen diskuteras läxan eller lämnas in och rättas. Lärarnas främsta anledningar att ge läxor var för att ge eleverna färdighetsträning och lära dem eget ansvar. Båda anledningarna stämmer överens med syftena från studiens teori. I resultatet framträdde det även att lärarna hade delade meningar om uppfattningen av läxa samt till vilken grad godkända kunskapskrav blir en följd av läxa. De flesta lärarna var dock överens om att det var deras eget val om de ville använda läxa i sin undervisning. De lärare vilka valde att inte använda läxa angav elevers olika förutsättningar som den främsta anledningen till detta val.