Syftet med denna studie är att ge en bredare bild av hur lärare, verksamma i årskurserna Fk - 3, ser på och använder sig av boksamtal vid högläsning av skönlitterära böcker i klassrummen. För att få fram resultatet gjordes en enkät med 14 frågor som var av både strukturerad och icke strukturerad karaktär. Lärarna fick svara på enkäterna via internet och de sammanställdes via enkätverktyget på hemsidan Easyquest.com/se. Enkäten besvarades av 58 lärare. Utifrån grundad teori identifierades tre kategorier: arbetssätt, motiv och viktiga faktorer. Dessa kategorier resulterade i studiens tre frågeställningar. Resultatet i studien visar att alla lärare använder sig av högläsning medan fyra av dessa aldrig har boksamtal med sina elever. Lärarna använder sig varierande av öppna och innehållsbaserade frågor vid boksamtalen och vissa låter sina elever samtala fritt kring boken, anledningen till detta beror på syftet med boksamtalen. Att eleverna lär sig nya ord och begrepp är ett motiv till att lärarna väljer detta arbetssätt, men även att eleverna får reflektera och diskutera med varandra och ta del av varandras perspektiv och erfarenheter. Lärarna skriver att eleverna får en djupare förståelse för innehållet i boken samt utveckla läs- och skrivförmågan. Lärarna anser att valet av bok är viktigt att tänka på. Böckerna bör behandla olika genrer, variera huvudkaraktärer med olika kön och innehållet kan anpassas efter olika situationer som uppstår i klassen. En annan sak som lärarna anser är viktigt är att alla elever skall få komma till tals och att det inte finns något rätt eller fel. Slutsatsen visar att lärarna har olika tolkningar av vad ett boksamtal är, däremot anser majoriteten att det är viktigt att samtala om böckerna som de läser högt.

Denna undersökning handlar om temperaturmätningar, vilket är en form av frekventa medarbetarundersökningar, och hur dessa tillämpas i en organisation. Syftet är att få en djupare förståelse för hur medarbetare upplever kontinuerliga temperaturmätningar och hur chefer tillämpar ett sådant verktyg. Vi har valt att genomföra undersökningen i en specifik organisation, närmare bestämt Västra Götalandsregionen. Vi har valt att genomföra undersökningen i en och samma organisation för att kunna studera skillnader mellan chefer och medarbetare. Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem chefer och fem medarbetare.  De teorier som ligger till grund för vår undersökning berör till stor del ledarskap. Vi redogör för ledningens roll i en organisation, ledarskap ur ett historiskt perspektiv i form av Scientific Management och Human Relations följt av en redogörelse för ledarskap i modern tid. Vidare berör våra teoretiska utgångspunkter psykosocial arbetsmiljö och krav-kontroll-stöd-modellen. Vår teoretiska referensram ligger till grund för tolkningen av det empiriska materialet som samlats in. Resultatet tyder på att temperaturmätningar har en positiv påverkan på medarbetarna och att verktyget har en viktig funktion för cheferna gällande att få en mer kontinuerlig uppfattning om hur deras medarbetare mår och upplever sina arbeten.

Abstract Background Children have an open mind to learn what to eat and the preschool has unique opportunities to influence food habits and attitudes in a positive direction, in a fun and natural way that promotes a healthy lifestyle with good eating habits. There are nutritional benefits to a well-planned vegetarian diet that can lead to lifelong positive habits and health effects if you start eating at a young age. Objective The purpose of the study is to investigate the occurrences of vegetarian meals at preschools to see if it differs depending on whether the preschool has cooking kitchen or reception kitchens and where the preschools is geographically located. Method A quantitative study using a web-based survey. The inclusion criterion was that you worked within the preschool. The material was analyzed by percentage comparison and chi-two tests. Significant level was set at p value <0.05. Results A total of 104 people participated. The largest proportion was represented by preschool teachers (n=71), preschool chefs (n=18), principals (n=5) and other staff (n=10). The majority (62 %) of the respondents stated that the preschool had cooking kitchens, 38 % stated they had reception kitchens. Most common was that vegetarian food was served to those who had ordered, but at least once a week, vegetarian meals were served to everyone, but more often at preschools that had cooking kitchens. Conclusion The majority of preschools in the survey served vegetarian food regularly. Geographically, there was no difference, but preschools with cooking kitchens more often offered vegetarian than reception kitchens. We look forward to introducing cooking kitchens at all preschools, but more studies are needed, preferably with only preschool chefs.

Bakgrund Frukost anses vara den viktigaste måltiden på dagen och behövs för att fylla på med energi efter en natts sömn. Frukost gynnar elevernas inlärningsförmåga och hjälper dem med koncentrationen fram till lunch. Syfte Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning ungdomar i årskurs 8 äter frukost, om det fanns någon skillnad mellan könen och ungdomars inställning till frukost. Metod Studien genomfördes med en webbaserad enkät med 16 frågor i två skolor i södra Sverige under våren 2020. Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Enkätsvaren lades in i Excel och SPSS och analyserades med hjälp av Chi-två test, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitney U-test. Signifikansnivån bestämdes till p<0,05. Resultat I studien deltog 142 respondenter. Studien visade att nästan hälften (49,3%) åt frukost varje vardag innan de gick till skolan och 6,3% svarade att de aldrig åt frukost. Av killarna var det 54,3% som alltid åt frukost och motsvarande siffra hos tjejerna var 42,6%. Totalt svarade 42,3% av respondenterna att de ansåg att frukost var viktigt för att orka med skoldagen. Av respondenterna svarade 39,4% att de inte tycker att frukost tar onödigt med tid, signifikant fler tjejer än killar tyckte att frukost tar onödigt med tid (p=0,030). Slutsats Endast hälften av ungdomarna äter frukost varje vardag och fler tjejer än killar uppgav att frukost tar onödigt med tid på morgonen. Mindre än hälften av ungdomarna ansåg att frukost är viktigt för att orka med skoldagen. Hem- och konsumentkunskap är ett viktigt ämne och behöver mer undervisningstid för att få möjlighet att ge eleverna den kunskap de behöver för att bygga upp hälsosamma matvanor.

Denna pilotundersökningen har haft för avsikt att ge en beskrivande och översiktlig bild av polisens upplevda nivå av trygghet inom polisområdet Malmö. Studien bygger på en webbenkätundersökning där resultatet presenteras deskriptivt. Resultaten är uppseendeväckande, polisernas utsatthet omfattar både fysiska och verbala angrepp i form av hot och trakasserier. 76 procent av poliserna uppgav att de utsatts för olika spektrum av våld och trakasserier under de senaste 24 månaderna. Dock uppger endast en liten del av poliserna att de anmäler händelsen till arbetsgivaren och förhållandevis stor andel uppger att de inte får de stöd de behöver. Studien är ett tydligt exempel på hur svårt det är att få tillgång till forskningsfältet rörande polisers yrkesgrupp, upplevda nivå av trygghet och utsatthet. Trots att pilotstudien bidrar till en inblick i en särskilt utsatt yrkesgrupp har studien sina begränsningar som är viktiga att notera inför framtida studier. / The pilot study has intended to provide a descriptive and comprehensive picture of the police's perceived level of security in the police area of Malmö. The study is based on a web survey that describes the results in a descriptive way. The results are startling, the vulnerability of the police involves both physical and verbal attacks in the form of threats and harassment. 76 procent of the police reported that they had been exposed to a variety of violence and harassment in the last 24 months. However, only a small percentage of the policemen reported that they reported the incident to the employer. The study is a clear example of how difficult it is to capture the occupational level of safety and despite the fact that the pilot study contributes to an insight into a particularly exposed occupational group, the study has its limitations that are important to note for future studies

Med anledning av Skolverkets beslut att 2017 uppdatera Gymnasieskolans kursplaner med målet att stärka elevers digitala kompetens och de tilläggen som med detta kom i matematikämnets kursplaner har denna studie gjorts för att undersöka den digitala kompetensen hos svenska gymnasielärare i matematik. Via webbenkät undersöktes den digitala kompetensen hos 99 lärare med Technological Pedagogical and Content Knowledge (TPACK) som utgångspunkt. Resultatet visar bland annat att lärarna upplevde sig själva som relativt kompetenta inom användning av digitala verktyg, men att förbereda lektioner med digitala verktyg för problemlösning upplevdes som svårare än att kombinera digitala verktyg med andra områden. Det gick även att påvisa en koppling mellan lärares digitala kompetens och antal elever på skolan läraren undervisade, där lärare på större skolor upplevde sig mer kompetenta än lärare på mindre skolor. Det gick även att se en trend att lärare som upplever sig mer kompetenta använder digitala verktyg oftare i undervisningen.

Syftet med denna studie var att få en djupare insikt i hur användbara ett urval bedömningsmatriser är i ämnet engelska för årskurserna 1–3 och undersöka om användandet av bedömningsmatriser påverkar en likvärdig utbildning. För att besvara syftet med studien användes en kvalitativ metod för den textanalys av bedömningsmatriser som utfördes, samt en enkät som lärare till respektive matris fick besvara. Resultatet av studien visade på att bedömningsmatriser kan vara användbara om de är utformade på ett korrekt sätt. Nio av elva lärare var positivt inställda till respektive matris varar fem matriser ansågs vara tydliga och användbara i ett bedömningssyfte gentemot studiens tolkning av tydlighet och användbarhet. Resultatet har gett en fördjupad insikt i hur en användbar bedömningsmatris bör se ut för att vara giltig i ett bedömningssyfte. Dock kan inte användningen av matriser garantera en likvärdig utbildning för elever då styrdokumenten är tolkningsbara och lärare har möjlighet att själv tolka vad de anser vara viktigt att ha med i en matris.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare planerar, genomför och reflekterar över undervisning utifrån didaktiska val gällande elever som har problematik kring koncentrationen. Samt hur deras tidsmässiga, organisatoriska förutsättningar ser ut för att möta behovet hos elever med koncentrationssvårigheter.   Skoldidaktisk teori och pedagogisk planering låg som grund för analysen av den insamlade empirin. Datan samlades in genom en enkätundersökning, där verksamma lärare i förskoleklass samt årskurs 1-3 fick besvara frågor om deras åsikter kring arbetet med och för elever med koncentrationssvårigheter samt deras organisatoriska förutsättningar för planering och efterarbete.   Resultatet av studien visar att lärarna anser att elevers koncentrationsförmåga ofta påverkas av ljud men även av för långa genomgångar och lektioner. Anpassningar gällande akustik, ljus, möblering och placering har som oftast en positiv inverkan på elevens koncentration. Lärarna i denna studie anser att de, generellt sett, inte har tillräckligt med tid för planering och efterarbete gentemot elever med koncentrationssvårigheter. Ett särskilt intressant resultat i denna studie är att lärarna inte förvarade material i klassrummet som tidigare forskning påstår att man ska göra för att främja koncentrationen hos eleverna.

Syftet med den här studien är att se hur de deltagande lärarna använder varierad undervisning inom engelskämnet i årskurs 4–6 och hur eleverna uppfattar undervisningen. Metoderna som användes i studien var observationer, intervjuer och enkäter. Studiens resultat visar att lärarna använde sig av varierad undervisning olika mycket. Resultatet visar även att eleverna uppfattar varierad undervisning positivt och att de vill arbeta på olika sätt.

Studien syftade till att belysa och diskutera hur förskollärare utformar samlingen i relation till barngruppens behov och förutsättningar. Studien undersökte vilka mönster och tendenser som finns i förskollärares förhållningssätt till att skapa en inkluderande miljö i relation till att anpassa samlingen för barns olika behov. Empirin för studien som helhet var inhämtad genom en digital webbenkät och genomförd i två olika städer i Sverige, Stockholm och Ystad. Insamlade data analyserades och diskuterades i relation till studiens forskningsfrågor samt de tre grundläggande teoretiska perspektiven som Nilholm (2020) anför, det kompensatoriska-, kritiska- och dilemmaperspektivet.  Studien tog avstamp i samlingens historiska inramning, som genom årtionden genomsyrat samlingens kultur och dess utformning. Samlingen är en daglig återkommande aktivitet som förekommer i de flesta av landets förskolor, den sker i syfte att samla barnen inför dagen och vid olika undervisningstillfällen med mening till att bidra till en grupptillhörighet och stärka individen i sitt lärande och utveckling. Huvudresultat visade likt den historiska inramningen att förskollärare har ett fortsatt tydligt syfte för samlingen och dess utformning. Vidare visade resultatet att en betydande procent av studiens tillfrågade förskollärare i hög grad inte använde sig av det kompensatoriska uppdraget som verktyg för att anpassa för barns olika behov i samlingen.