The purpose of this study was to examine individual reactions to environmental messages based on three message frames. The frames include shock or fear, humor, and emotional frames. The intent of the study was to document, through the use of pre- and post-questionnaires, individuals' reactions to the three types of messages by measuring attitude or perception change, credibility of the message, and importance of the issue. In this study, baseline knowledge levels and beliefs about environmental issues were examined using a pre-questionnaire. How variable treatments affect attitudes or create perception change with regard to the environmental messages were explored. This study was questionnaire based, with results based on one time pre- and post questionnaires of mass communications undergraduate students at the University of South Florida. Along with message framing, McGuire's Information Processing Theory is useful in determining an individual's psychological context, and the steps an individual will take after a message is presented. This theory gives a "good overview of the attitude change process, reminding us that it involves a number of components" (Severin & Tankard, 2001, p. 175). Using these two theories as underpinning, exploration of the effects of different types of Greenpeace messages is possible. Determining which types of frames promote a behavior change in individuals adds to environmental persuasion research, and ultimately assists the designers of environmental messages and the deliverers of environmental communication.

<p>Problem: Har arbetet för hållbar utveckling inletts och i vilken grad främjas den i kommunikationen mellan lärare och student på Handelshögskolan vid Umeå Universitet?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att övergripande avbilda hur implementeringen av hållbar utveckling i undervisningen på Handelshögskolan vid Umeå Universitet. För att avbilda studieobjektets verklighet så väl som möjligt kommer vi undersöka ett antal delsyften; om vad som kommunicerats, hur det kommunicerats och hur relevant kommunikationen uppfattas i undervisningen. Detta kommer undersökas genom att titta på lärares uppfattning för att jämföras med hur studenterna uppfattar implementeringen av vår problem formulering.</p><p>Teori: Teorikapitlet har sin grund från vetenskapliga arbeten och är baserad på tre teorier. En teori handlar om hur man strukturerar arbete för hållbar utveckling i en universitets kontext. Vi har även valt två teorier om kommunikation som huvudsak behandlar hur man förmedlar ett engagemang för hållbar utveckling.</p><p>Metod: Vi valde att använda oss av den kvantitativa metoden där två enkätundersökningar tillämpades, en för lärare och en för studenterna, för att på detta sätt kunna mäta faktisk implementering av hållbar utveckling i undervisningen. Undersökningarna genomfördes genom direkt besöksutskick då vi ansåg detta vara mest lämpligt eftersom övriga arbetsfokuseringar hos lärarna och studenter kunnat orsaka större bortfall. Detta med bakgrunden av vår urvalsram som var Handelshögskolans lärare och studenter.</p><p>Resultat: Vi kan i studien se ett samband mellan att belysa hållbar utveckling i undervisningen och en ökad medvetenhet hos studenten relativt än hos dem som inte haft det integrerat i undervisningen. Arbetet för hållbar utveckling på institutionen har inletts men resultatet är långt ifrån tillfredsställande då hållbarhetens tre dimensioner ska vara integrerat på alla nivåer.</p>

Problem: Har arbetet för hållbar utveckling inletts och i vilken grad främjas den i kommunikationen mellan lärare och student på Handelshögskolan vid Umeå Universitet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att övergripande avbilda hur implementeringen av hållbar utveckling i undervisningen på Handelshögskolan vid Umeå Universitet. För att avbilda studieobjektets verklighet så väl som möjligt kommer vi undersöka ett antal delsyften; om vad som kommunicerats, hur det kommunicerats och hur relevant kommunikationen uppfattas i undervisningen. Detta kommer undersökas genom att titta på lärares uppfattning för att jämföras med hur studenterna uppfattar implementeringen av vår problem formulering. Teori: Teorikapitlet har sin grund från vetenskapliga arbeten och är baserad på tre teorier. En teori handlar om hur man strukturerar arbete för hållbar utveckling i en universitets kontext. Vi har även valt två teorier om kommunikation som huvudsak behandlar hur man förmedlar ett engagemang för hållbar utveckling. Metod: Vi valde att använda oss av den kvantitativa metoden där två enkätundersökningar tillämpades, en för lärare och en för studenterna, för att på detta sätt kunna mäta faktisk implementering av hållbar utveckling i undervisningen. Undersökningarna genomfördes genom direkt besöksutskick då vi ansåg detta vara mest lämpligt eftersom övriga arbetsfokuseringar hos lärarna och studenter kunnat orsaka större bortfall. Detta med bakgrunden av vår urvalsram som var Handelshögskolans lärare och studenter. Resultat: Vi kan i studien se ett samband mellan att belysa hållbar utveckling i undervisningen och en ökad medvetenhet hos studenten relativt än hos dem som inte haft det integrerat i undervisningen. Arbetet för hållbar utveckling på institutionen har inletts men resultatet är långt ifrån tillfredsställande då hållbarhetens tre dimensioner ska vara integrerat på alla nivåer.

As the name suggests and according to the developers’ intention, Social Networking Sites (SNS) are designed as tools for users to make friends and express themselves. However, the usage of SNS apparently goes beyond these aspects with more plurality and possibilities unforeseen by their conceivers. Much evidence shows that communicating about the environment and nature on social networking sites is a prominent phenomenon. However, few researchers have shed light on the individual use of SNS for environmental communication. Individuals in both China and Sweden generate, seek, disseminate and discuss environmental news and information on SNS. This exploratory study employs qualitative methods to examine this practice and compares the differences and similarities between Chinese and Swedish individuals in terms of environmental communication. Focusing on motivation and engagement, the study explains and describes why and how individuals in these two countries are engaged in environmental communication. The study also examines the social and political implications of this phenomenon by discussing the relationship among new technology, communication and social changes.

Under de senaste åren har samhällets oro för världens miljötillstånd växt och gett upphov till en så kallad grön marknadsföring. Miljö är ett svårt ämne att kommunicera på grund av dess breda omfattning och svårigheterna som finns med att förenkla informationen utan att tappa helhetsförståelsen. Stora samhällsaktörer såsom företag och statliga organisationer har ett ansvar för förändringsarbetet i och med att de kan visa vägen för en grönare social norm och kollektivt agerande. En kvantitativ studie av miljökommunikationsteori som den beskrivs i litteraturen har utförts, dess praktiska tillämpning har sedan undersökts kvalitativt genom fallstudier av två organisationers miljökommunikation. Studien söker svar på vilka skillnader som finns mellan företags och kommuners miljökommunikationsprocess samt hur den kan förbättras för att åstadkomma positiva beteendeförändringar i samhället och därmed ta steg mot en hållbar utveckling. Resultatet och analysen visar att det finns betydande skillnader mellan företaget och kommunen rörande organisation och ansvarsfördelning, syfte och målsättning samt återkoppling. Organisationernas miljökommunikationsprocess kan förbättras genom att informationen riktas till en väl definierad målgrupp, utformas med hänsyn till målgruppens egenskaper, möjligheter och beredvillighet till förändring. Detta måste ske med utifrån i organisationens förutsättningar, mål och syfte med miljökommunikation. Under dessa förutsättningar kan kommunikation kring miljöfrågor främja en dialog för hållbar utveckling och driva förändring både internt i organisationerna och externt i samhället. / Society's concern for the world's environmental status have increased and created a need for a so called green marketing. Environmental issues are difficult subjects to communicate because of its large scale and complex character. Large social actors such as companies and government organizations have a responsibility in leading by example and showing the way for a greener collective norm and social behavior.  A quantitative study was conducted of environmental communication theory as it is described in the literature, and its practical implications were qualitatively examined through case studies of two organizations. The purpose of the study is to answer what differences that exist between the corporate and the municipal environmental communication process. It also investigates how the process can be improved in order to create positive behavioral changes in society and thus take steps towards a sustainable development. The results and analysis show that there are significant differences between the company and the municipality regarding organization and responsibility, purpose, goals, and feedback. The organizations' environmental communication process can be improved by better segmentation, designed with reference to the target group's characteristics, potential and readiness for change. When doing this it is necessary to take into account the situation of the organization and the goals and objectives regarding the environmental communication. With these conditions fulfilled, communication about environmental issues will promote dialogue about sustainable development and can drive change both internally within the organizations and externally in the community.

Contemporary activists in the United States find it increasingly difficult to negotiate socio-political constraints to build a social movement. Those looking for relatively safe and effective venues for participation in and communication of dissent face oppression by the hegemonic power of the political right and, in the case of climate activism, anti-climate-science discourse. I use the case study of the climate action movement to explore how contemporary activists use new communication media technologies (hereafter new media) to establish and strengthen a movement. Even though climate change affects the daily lives of ordinary Americans, no U.S. policy exists to mitigate carbon emissions. New media offer the potential for new, safer venues for participation in and communication about social movements. I used empirical qualitative and critical methods to analyze the communication of climate change activism in Texas, USA. I examined how Step It Up! 2007 (SIU) used new media to facilitate or constrain public participation in climate action. I used critical discourse analysis to examine information provided to citizens on the SIU website, and I attended the SIU event in San Antonio, Texas. I found SIU organizers successfully used new media to increase agitation and to shift power away from the federal government to the local grassroots level. I recommend activists use new media as a unifying tool, to provide a fragmented and apathetic citizenry with a message that can be used to affect change. I conducted a critical rhetorical analysis of Working Film’s 2007 documentary on global warming, Everything’s Cool, as a means to suggest how, and in what ways, activists use new media to build a movement. I also hosted an activist screening. I examined how new media facilitate or constrain communication of movement messages. I found activists used the documentary and open source activism as a rhetorical exercise in agitation to refigure public understanding of climate science and attitudes toward U.S. climate change policy. Everything’s Cool positioned climate activism, and participating in the movement broadly, as accessible and acceptable, helping to rhetorically constitute a new kind of citizen activist, shifting power roles to a grassroots network of local leaders.

No description available.

p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 12.0px Helvetica} For a long time there has been a problem with unwanted emissions to sanitary systems that causes problems in pipelines, pump stations and in wastewater treatment plants and also adversely affect the quality of the sludge. The wastewater contains for example: sanitary products, hair, grease, pharmaceutical residues etc. also the purification of the wastewater requires large investments. The aim of this study was to investigate the wastewater treatment plants (WWTP) communication methods to reduce the emissions from households to wastewater treatment plants. The study was made by a literature review and an interview survey involving four WWTP: Stockholm vatten och avfall AB, Kalmar vatten AB, Vatten &amp; Miljö i Väst AB and Laholmsbuktens VA. WWTP use several different communication methods such as websites, social media, study visits and campaigns. Because of limited time and lack of resources the WWTPs have difficulty in fulfilling the purposes of their interventions. It also depends on that the interventions are not evaluated or monitored enough. It shows in the interviews that the WWTP are not working actively with best practice and also that there is no legal requirement for WWTPs to inform households about sewage rules and requirements. WWTPs need to create better structures to their interventions and they also need to evaluate and follow up ALL interventions to make progress in the future. The study also consider that a plan for best practice need to be developed and stricter regulations which also households may be sanctioned if they violate. / Det har länge funnits ett problem med oönskade utsläpp i avlopp som orsakar problem i ledningsnät, pumpstationer och reningsverk samt påverkar slamkvaliteten negativt. Dagens sanitetssystem har begränsad kapacitet för att kunna hantera dessa föroreningar och samtidigt även bidra till att sluta kretsloppen. Det finns en del okända risker för miljön med innehållet i avloppsvattnet. Exempelvis på oönskade utsläpp i avloppsvatten är bl.a. tops, hår, hygienartiklar, fett, kemikalier, läkemedelsrester m.m. Reningsprocesserna för utsläppen kräver omfattande ekonomiska satsningar samt stora energi- och kemikaliekostnader. Vad gör egentligen VAbolagen idag för att minska på dessa utsläpp? Syftet med studien är att undersöka VA-bolags kommunikationsmetoder för att minska utsläppen från hushåll till avloppsreningsverken. Frågorna som ställs är följande: - Vilka kommunikationsvägar finns och används för att förmedla information från VAbolagen till anslutna hushåll? - Hur arbetar VA-bolag med kampanjer samt huruvida mäts effektiviteten av kampanjer? - Finns det best practice hos VA-bolagen? Studien bestod av en litteratursammanställning samt en intervjuundersökning där fyra VAbolag medverkade: Stockholms vatten och avfall AB, Kalmar vatten AB, Vatten &amp; Miljö i Väst AB samt Laholmsbuktens VA. Syftet var att ta reda på hur de arbetar med miljökommunikation samt vilka kommunikationsmetoder de använder för att nå ut med information till anslutna hushåll och privatpersoner. I resultatet framkommer att HUR- och VAD- frågorna ligger till grund för miljökommunikation, samt att kommunikation kräver att fem punkter används för att budskap ska nå fram: vad, var, vem, hur och varför. För att skapa ett logiskt upplägg och skapa en helhet för en process bör arbetet läggas upp m.h.a. tre punkter: nulägesbeskrivning, framtidsvision samt en handlingsplan. VA-bolagen använder sig av flera olika kommunikationsvägar som ex. webbaserad hemsida, broschyrer, sociala medier, studiebesök, utskick samt kampanjer. På grund av tidsbrist och bristen på resurser lyckas inte kampanjer fylla de syften de är menade att nå. Det beror även på att kampanjerna inte utvärderas eller följs upp i tillräckligt stor utsträckning. VA bolagen anser att riktade mindre kampanjer och utskick mot rätt målgrupp är av de bättre kommunikationsmetoderna. Däremot framkommer det även att VA-bolagen inte aktivt arbetar med best practice samt att det inte finns något lagligt krav på att VA-bolagen måste informera sina användare om de regler och krav som finns. De slutsatser som kan dras är att VA-bolagen behöver skapa bättre strukturer i sina kampanjer samt att de måste utvärdera och följa upp alla insatser för att kunna göra framsteg i kommande insatser. Ett upplägg för best practice behöver tas fram för att VA-bolagen ständigt ska kunna utvecklas och hela tiden kunna jobba utefter de bästa metoderna för tillfället, utefter de resurser som tillhandahålls. Studien förordar även skärpta regelverk där inte bara verksamheter utan även hushållen kan drabbas och sanktioneras vid upptäckt av regelbrott.

xii, 167 p. A print copy of this thesis is available through the UO Libraries. Search the library catalog for the location and call number. / Butte, Montana has served as the epicenter of hard rock mining and mineral processing in the Upper Clark Fork River Basin (UCFRB) for nearly 150 years. As a result, the UCFRB contains the largest contiguous complex of major environmental clean-up projects in the United States. Contemporary U.S. environmental problem- solving is characterized by an emphasis on meaningful public participation in environmental decision-making. The U.S. is committed to the realization of environmental justice, which requires that affected publics, especially the working classes who tend to bear a disproportionate share of the environmental burdens, influence environmental clean-up efforts. However, much of the critical literature on the subject suggests that in practice the public is rarely included as a significant force in decision-making. In hard-used places like Butte, Montana, the community's ecological problems are compounded by their democratic problems. This constitutes an integrated crisis in ecology and democracy, the problem at the heart of this inquiry. This dissertation presents a pragmatic interrogation of U.S. environmental problem-solving from an ethical and environmental communication research perspective. It is a work of pragmatic moral philosophy in the tradition of John Dewey. The overarching methodology is Systematic Moral Analysis (SMA), which unfolds in five phases: problem recognition, problem diagnosis, moral analysis, evaluation, and moral action. This research concludes by suggesting philosophically defensible principles to guide future U.S. environmental decision-making based on pragmatic criteria emphasizing the health and well-being of both democratic and environmental systems as the highest good in environmental problem-solving. / Committee in charge: Julianne Newton, Chairperson, Journalism and Communication; Stephen Ponder, Member, Journalism and Communication; Thomas Bivins, Member, Journalism and Communication; John Foster, Outside Member, Sociology

Stakeholder demands on corporations to take environmental responsibilities are increasing and an environmentally responsible image could add values such as competitive advantage and a better reputation. To create a favorable image the corporation needs to develop a strong and sincere environmental identity that involves the whole organization. The identity is the way that the organization perceives itself and its self-expression and an environmental identity is one of the multiple identities that an organization can have. Communication is important both internally for establishing the identity and externally to create an environmentally responsible image. The organizational members need to be informed and involved in the responsibilities that the corporation is taken to be able to communicate them further to important external stakeholder groups. This thesis connects theories on corporate and organizational identities with organizational communication, culture and image to explain how the environmental identity and image is constructed. A case study has been conducted on a large Swedish company in the building and property management industry, Riksbyggen. The empirical material has mainly been gathered from interviews and also from participant observations. Nineteen employees and one consultant involved in the environmental communication process were interviewed individually or in focus group. The results showed that the case study organization had created a strong corporate environmental identity with clear visions and symbolic representations. However, the organizational environmental identity where the organizational members identify with the environmental activities was not yet developed fully. One reason behind this is the lack of dialogue opportunities in the organization, which means that the corporate identity is communicated from a top-down perspective. An environmentally responsible image was not established at organizational level either, even if some local initiatives had been successful.