Detta examensarbete har utförts i samarbete med företaget Erfator Projektledning AB och syftar till att belysa och undersöka hur erfarenhetsåterföringen mellan olika aktörer fungerar inom byggbranschen idag. Arbetet bygger främst på ett dussintal kvalitativa intervjuer och faktainsamling som har inhämtats via facklitteratur i form av böcker och från internet. Respondenterna har representerat sju olika arbetsroller för att författarna ska få en god informationsgrund. Arbetet har visat att många företag har tydliga och fungerande system för den interna erfarenhetsåterföringen. Men att den externa erfarenhetsåterföringen är bristfällig och det är något som saknas av de flesta aktörerna inom byggbranschen. Att belysa hur erfarenhetsåterföringen fungerar idag har varit i förgrunden och lösningar till problemet har legat i bakgrunden av arbetet med denna rapport.  Som avslutning i rapporten har författarna rekommenderat olika förslag på hur man skulle kunna arbeta för en förbättring på problemet. / The degree project report has been carried out in cooperation with the company Erfator and aims to highlight and examine how the experience feedback between the different actors working in the construction industry looks today. The degree project is mainly based on dozen qualitative interviews. Other facts have been obtained through the literature in the form of books and from the Internet. To get a good information base the respondents represented six different job roles. The studies have showed that many companies have clear and effective system of internal experience feedback. But the external experience feedback is deficient and is lacking from a lot of actors in the construction industry. To illustrate how the experience feedback work today has been the main focus of the report. In conclusion, the report authors recommended a number of different suggestions how to work for the improvement of the problem.

Då litteraturen och forskningen är begränsad inom ämnet kundnytta i partneringprojekt, väcktes intresset att genomföra en empirisk studie om ämnet. Det har inte visat sig vara lämpligt att genomföra detta mot en specifik fråga eller ett problem då den befintliga informationen behandlar teori och tillämpningar av partnering, inte kundnytta. Med hänsyn till ovanstående problematik syftar denna uppsats till att beskriva hur olika parter, kopplade till partneringverksamhet i Sverige, upplever vilka arbetssätt och faktorer som maximerar kundnyttan i ett partneringprojekt. En kvalitativ metod där sex personer intervjuades, kopplade till partneringverksamhet i Sverige. Intervjuerna är semistrukturerade och anpassade till varje enskilt intervjuobjekt. De viktigaste slutsatserna som besvarar syftet är:  Förstå kundens affär  Välj ersättningsform baserat på grundlagt tillit och projekttyp  Alla parters samlade kunskaper ger rätt förutsättningar för beställaren att fatta rätt beslut  Avsaknad av gemensamma välutvecklade digitala hjälpmedel  Ta beslut i rätt tid  Referensytor och egenslutkontroller istället för besiktningsman / The literature and research is limited in the subject costumer value in partnering projects. This contributed to the interest to perform an empirical study on the topic. It has not been shown to be appropriate to implement this on a specific issue or problem, when the available information deals with the theory and applications of partnering, not customer value. Given the above problem this papers purpose is to describe how the various contractors and clients, associated with partnering activities in Sweden, experiencing the work and factors that maximize customer value in a partnering project. A qualitative method where six people were interviewed, related to partnering activities in Sweden. The interviews are semi-structured and adapted to each interviewee. The most important conclusions that answer the purpose are:  Understand the customers business  Choose a form of compensation based on founded trust and project type  All parties combined knowledge provides the right conditions for the customer to make the right decision  Lack of common well-developed digital tools  Make decisions at the right time  Reference Surfaces and own final checks instead third party inspector

Kommunikationen har en viktig roll i en allt mer konkurrerande värld. Den är grunden för funktionella organisationer och nöjda medarbetare och därmed generar kommunikationen värde. Idag ses effektiv kommunikation som en tillgång inom organisationer som framgångsrikt har implementerat kommunikationsstrategier. Den här studien berör Peab, ett svenskt byggnadsföretag som har en stark marknadsposition som ett av de tre största i Sverige. Studien behandlar kommunikationen mellan tillvalshanterare och arbetsledare vid tillvalsprocessen i samband nyproduktion av bostäder. Problemet har bestått i att kartlägga hur kommunikationen ser ut mellan dessa och med syftet att ge förslag på vad som kan förbättras. För att åstadkomma syftet har intervjuer och observationer genomförts för att identifiera problem och möjligheter. En lista med förbättringsförslag presenteras i slutet av studien. Byggbranschen är konservativ och ovillig att förändras. När kommunikationen inte värdesätts som en viktig tillgång uppstår förseningar och fel vilket leder till stora onödiga kostnader. Kostnaderna hamnar i slutändan hos konsumenterna. Förbättrad kommunikation är till nytta för hela branschen och möjliggör högre kundnöjdhet. Studien visar att när svårigheter uppstår använder sig de flesta informanterna av informell och spontan kommunikation för att diskutera problemen och finna lösningar. Vidare har behovet av fler möten och tydlig arbetsstruktur nämnts av de svarande. Därför är det viktigt att skapa en miljö som tillåter och främjar den informella kommunikationen. Kommunikation gör att personer kan dela information och förstå varandra under både formella och informella förhållanden. Resultaten rekommenderar Peab att se över sina strategier och rutiner för kommunikation i tillvalsprocessen mellan tillvalshanteraren och arbetsledaren. Strategier och rutiner rör oftast formell kommunikation men det rekommenderas att även uppmärksamma riktlinjer for informell kommunikation. Kommunikation spelar en nyckelroll vid kunskapsutbyte, hantering av osäkerhet och vid förändringar där Peab kan göra stora vinster genom förbättringar. Förbättrad kommunikation skulle även möjliggöra erfarenhetsåterföring samt implementering av ”Lean Construction” på Peab.

This examination has been made in cooperation with Jernhusen which is an estate company owned by the government, with estates along the railways in Sweden. This assignment is to help Jernhusens business area Projektfastigheter with their experience feedback, which is to-day almost absent. Business area Projektfastigheter has the task of supporting Jernhusens three other business areas with skills and resources for the estate projects that Jernhusen runs. Jernhusen must become stronger with the collecting of experiences and as a business because of the liberalization of the railways, which leads to a more competitive market. A tool for this is successful experience feedback.The concept of experience feedback is to gain experience across a variety of cases, where individuals and/or groups can chose situations with relevant similarities and differences with current case. Systematically work with experience feedback in the construction business is neglected, and the companies that have successful experience feedback have been working with the collection of experiences since the company was founded. The employees sees the experience feedback as something obvious in their daily work, and agrees that the collecting of experience gains time, produces less errors, gives better quality and a better product. The reference companies have clearly shown that emotional rewards, such as appreciation or con-sideration, gives better results than economic rewards.There are procedures and templates for the exchange of experience feedback on Jernhusen, however, there are not known in the company. Another problem is that Jernhusens employees do not have time to work with experience feedback, due to lack of time, and that the manage-ment is not asking for this, which leads to that the subject is not a priority. This causes unne-cessary repeat of Jernhusens errors. To hear about co-workers experiences, however, is seen as something appreciated and fun, but above all very useful in their own work.Jernhusens first common basic project management is Jernboken. Jernboken includes a first version of templates, checklists, job classification, job tracking, project codes and internal time system. Jernboken describes the different phases of the project and the decisions to be taken in each phase. Jernboken is perceived as something positive by the people at Jernhusen, therefore Jernhusen should exploit Jernboken for creating a successful experience feedback by adding templates and procedures to it.The recommendations to Jernhusen, is therefore that it is important they get the templates for the experience feedback in to Jernboken, to capture a so-called fire soul and assign a specific person to be responsible for the experience feedback-system. Management must show clearly that experience feedback is something that is considered of the utmost importance and make sure that the employees sees the benefits of successful experience feedback. Experience feed-back should also be included in Jernhusens job descriptions, as a point on the minutes of meetings, as well as a requirement for project to be completed. Because of the employees pos-itive attitude to experience feedback is the assessment that they can become successful.

The purpose of this study has been to generate an understanding of experience feedback in organizations in the construction industry and examine what motivates and inhibits this. The study was conducted as an inductive qualitative interview study. In-depth interviews were consequently conducted with nine project managers in the construction industry and the data were then analyzed thematically. The data analysis resulted in three different themes: (1) Experience - organizational but person-dependent, (2) Personal drive or an imposed requirement and (3) The desire to move forward. The results showed that the structure of organizations' feedback on experience differs. It is more organized in some organizations and not even a requirement in others. The time perspective, the prevailing pandemic linked to the fact that much of the knowledge is person-dependent and that it is not a requirement from management are challenges that the study identifies linked to experience feedback in organizations in the construction industry. The driving force to share their experiences with colleagues that has been distinguished as the most prominent is the desire to make it easier for colleagues in the future and that the process will not have to be reinvented.

Produktionsfasen i byggbranschen består av tillfälliga projektorganisationer, vilket innebär attgrupper integrerats i projektets början för att i slutet splittras och övergå till nya projekt mednya grupper. Lärdomar upptas under projektets gång, men att dokumentera dessa lärdomar ochsprida dessa mellan projekt har varit bristfällig i byggbranschen. Detta har gett upphov till attman har behövt ”uppfinna hjulet på nytt” för projekt som omfattar en projektorganisation sominte stött på samma problem, eller utför liknande momentet tidigare som ett annat projekt har.Ett möjligt tillvägagångssätt för att lagra kunskap är via tekniska hjälpmedel somtillämpningsprogram. Intern kunskapsbank som samlas arbetsmoment ochmonteringsanvisningar som också är tillgänglig för alla medarbetare på företaget är ett exempelför hur man kan gå tillväga. Däremot har utmaningar som att navigera sig i systemet för atthitta önskad information och föra bort utdaterad information förekommit.Syftet med rapporten är att undersöka hur arbetsberedningar lagras under produktionen idagoch hur de sprids mellan projekt. Ett fokus sätts på hur man använder tillämpningsprogramsom stöd för detta. Vidare ges förbättringsförslag av författarna från tolkning av resultatet ochgenom en utförd observationsstudie av tillämpningsprogram som används underbyggproduktionen. En fallstudie har genomförd på Skanska Hus Stockholm där intervju- ochenkätundersökning har utfört på produktionschefer och arbetsledare. Denna fallstudiekompletteras med litteraturstudie och observationsstudie på företagets intranät. Litteraturstudiebehandlar kunskapsåterföring, arbetsberedning, strategier och förbättringsarbete förkunskapsåterföring.Resultatet visar på att det aktivt används tillämpningsprogram för dokumenthantering ibyggproduktionen, och att stöd för hur man ska utföra en arbetsberedning finns tillgängliginternt. Vidare visas att en gemensam kunskapsbank finns för att samla standardiseradelösningar under byggproduktionen, men upplevs ha utrymme för vidareutveckling enligtmedarbetare. Intervjustudien visar på att medarbetare ser värdet av en gemensamkunskapsbank som specifikt samlar arbetsberedningar och upptagna lärdomar. Det finnstillämpningsprogram som har potential att bygga upp en kunskapsbank, men i dagsläget finnsingen kunskapsbank som samlar specifikt arbetsberedningar. Spridning av kunskap sker iställetmycket verbalt genom att exempelvis kontakta projekt med liknande förutsättningar elleranvända kunskapen som medarbetare på projektet redan har från tidigare erfarenheter. / The construction industry contains of project-based organizations, which means that groupsare integrated in the beginning of the project to later be separated at the finishing and sent offto a new project with a new group of people. Lessons are learned throughout the project, but todocument and distribute these lessons between projects have been inadequate in the industry.This have led to the need for” inventing the wheel over again” for projects with differentorganization groups that have not encountered similar problems or haven’t carried out a similaroperation before. A potential approach for this is to document and store these lessons in anapplication program that all coworkers have access to. An internal knowledge bank that storesworksheets are one example for this.The aim of this study is to investigate how worksheets are stored during construction and howthese documents are spread between projects. A case study has been done on the constructionfirm Skanska, where interviews has been done aside with sending out surveys to productionmanagers and construction supervisors in the company. The case study has been completedwith a literature study and an observation of the application programs used by coworkers duringconstruction.The results show that the company actively uses application programs for managing documentsduring construction and provides relevant information in their intranet, as a support for carryingout worksheets. Furthermore the case study shows that the company provides a knowledgedatabase that stores standardized construction solutions, but there are coworkers that expressthe need for a complementary database. It shows that there are application programs that havethe potential to build out this knowledge bank, but as of today there are no database that storesspecifically worksheets. The distribution of the knowledge and lessons learned occur insteadverbally.

Purpose: By actively working with experience feedback, construction companies can reduce unnecessary errors and gain a competitive advantage. As the cost of correcting errors is lower at the beginning of the construction process, experience feedback is important for consultancies. Experience feedback is a term that describes the process of recording experiences then utilizing that recorded data in future projects to inform decisions and processes. The report studies the routines linked to experience feedback in a well-established consultancy in Sweden, identifies obstacles and propose possible improvement measures. Method: The research strategy underlying the study is a case study of a qualitative nature. In order to collect data, interviews were conducted with employees from different sections of the case company. Document analysis of the case company's routines and literature studies on the research area were conducted. Findings: The study finds that the company has experience feedback procedures in place, but they are used to different degrees depending on the type of project. The company meets certain objectives that contribute to good experience feedback, including the collection and documentation of experiences and the sharing of knowledge between employees. Emphasis needs to be placed on making knowledge more readily available so that it can be better used, while documentation of experiences needs to take place in all types of projects. Implications: Employees believe that time constraints in construction projects contribute to the fact that experience feedback is not done to the extent it should be. Projects are more or less complex and therefore the company works in different ways with experience feedback. This can be seen as an obstacle to better implementing experience feedback in the work process. If the case company places emphasis on documenting knowledge more continuously, including experience feedback in smaller projects, while making the information more searchable and easily accessible, there is a good chance for the organization to develop further. Limitations: The study has attempted to give a general picture of the experience feedback process in the Jönköping office. By interviewing employees from different sections of the company, the authors have managed to answer this question. As the number of respondents is six, it is not possible to guarantee that the results correspond to the image of the case company. The respondents who have contributed to the study possess knowledge of the chosen topic, which strengthens the result.

Examensarbetet har utforskat erfarenhetsåterföringen roll i ett av Sveriges största byggföretag som valt att vara anonyma. Studiens fokus riktades främst på hanteringen av erfarenhet för att förbättra projekteringsprocessen och organisationens prestanda. Målet var att identifiera och analysera befintliga metoder, utmaningar och förbättringspotentialer, utifrån både litteraturstudier och intervjuer med fallföretag. Undersökningen grundades på en litteraturundersökning, som lyfte fram vikten av att lära av tidigare projekt som ett sätt att förbättra framtida projekt. Teorin betonade att erfarenhetsåterföringen är avgörande för att korrigera fel och förbättra åtgärder genom kunskap. Examensarbetet undersöker också de metoderna i ett effektivt erfarenhetsåterföringssystem, inklusive identifiering, dokumentation, analys, lagring och återanvändning av erfarenheter. För att öka förståelsen genomfördes intervjuerna inom fallföretaget  för att klargöra tillämpningen av erfarenhetsåterföring inom projekteringsprocessen. Studien avslöjade att även om det finns processer på plats för att fånga och använda erfarenhet, kvarstår utmaningarna. Specifikt kämpar företaget med den begränsade effektiviteten i vissa delar av erfarenhetsåterföringen. Vidare fanns även hinder för det optimala utnyttjandet av systemet för erfarenhetsåterföring. Anledningen var systemets upplevda komplexitet och bristande utbildning inom fallföretaget. Företaget visar också bra metoder, såsom användningen av ett förbättringsprogram och tekniska konsultationer efter varje avslutat projekt. Baserat på dessa resultat föreslogs en förbättrad återföringsmetodik som inkluderar teorins femstegsmetod och tar itu med de utmaningar som upptäckts. Detta inkluderar att utforma ett mer användarvänligt erfarenhetsåterföringssystem, erbjuda lämplig utbildning till anställda om hur man använder dessa system och att förbättra smidigheten  av systemet.  Dessutom öppnar denna studie vägar för framtida forskning. Framtida studier skulle kunna fördjupa sig i effekten av föreslagna arbetssätt och utvärdera sätt att ytterligare förbättra erfarenhetsåterföringen. Studien visar potentialen hos effektivt hanterad erfarenhetsåterföring för att förbättra byggbranschens prestanda. Genom att ta emot nuvarande svårigheter och utnyttja de fördelarna med erfarenhet, kan byggföretag främja en kultur av kontinuerligt lärande och förbättringar, vilket leder till förbättrade projektresultat och kundnöjdhet / The thesis has explored the role of experience feedback in one of Sweden's largest construction companies, which has chosen to remain anonymous. The study's focus was primarily on the management of experience to improve planning phase and organizational performance. The goal was to identify and analyze existing methods, challenges and potential for improvement, based on both literature studies and interviews with case companies. The survey was based on a literature survey, which highlighted the importance of learning from previous projects as a way to improve future projects. The theory emphasized that the feedback of experience is crucial for correcting errors and improving actions through knowledge. The thesis also examines the methods of an effective experience feedback system, including identification, documentation, analysis, storage and reuse of experiences. To increase understanding, the interviews were conducted within the case company to clarify the application of experience feedback. The study revealed that while there are processes in place to capture and use experience, challenges remain. Specifically, the company struggles with the limited effectiveness of some parts of the experience feedback. Furthermore, there were also obstacles to the optimal utilization of the experience feedback system. The reason was the perceived complexity of the system and lack of training within the case company. The company also demonstrates good practices, such as the use of an improvement program and technical consultations after each completed project. Based on these results, an improved feedback methodology was proposed that incorporates the theory's five-step approach and addresses the challenges identified. This includes designing a more user-friendly experience feedback system, providing appropriate training to employees on how to use these systems, and improving the agility of the system. The study demonstrates the potential of effectively managed feedback to improve construction industry performance. By embracing current challenges and leveraging the benefits of systematic experience, construction companies can foster a culture of continuous learning and improvement, leading to improved project outcomes and customer satisfaction.

Bygg- och anläggningssektorn har tidigare hjälpt Sverige ur ekonomiska kriser. Sjukhus, äldreboenden, skolor, cykel- och gångvägar samt infrastruktur är offentliga investeringar som det satsats på vid ekonomiska kriser. Att vinna projekt och gå med vinst är viktigt för byggföretag om de ska överleva en lågkonjunktur. Syftet med examenarbetet är att studera byggentreprenörers ekonomiska framgångsfaktorer på byggdelsnivå vid nyproduktion av skolor och förskolor. Höga kostnader är den störstaorsaken till låga vinstmarginaler i byggbranschen. För att uppnå en förbättrad lönsamhet är det viktigt att ha en väl planerad produktion där den rätta kompetensen finns på rätt plats. Att se förbättringspotential i produkter, metoder och processer är betydande för en bättre effektivitet och produktivitet i byggbranschen. Genom att skapa mer produktionsanpassade anbudskalkyler kan kalkyler bli mer genomarbetadeoch ha större träffsäkerhet.Examensarbetet genomfördes med ett byggföretag i Sverige. En enkätundersökning, kalkylgranskning och intervjustudie var metoderna som ligger till grund för resultatet.Enkäten skickades ut till 600 personer, både tjänstemän och yrkesmedarbetare. Kalkyler från sex avslutade projekt granskades där fokus var på de största procentuellaavvikelserna, både positiva och negativa. Kalkylgranskningen låg till grund för intervjustudien som behandlade orsaker till avvikelser samt hur kunskapen om avvikelser kan föras vidare. Totalt genomfördes tio intervjuer där både tjänstemän och yrkesmedarbetare deltog.Resultatet av studien visar att de mest avvikande kalkylresurserna är varierande.Resursen lön yrkesmedarbetare slutar som negativt avvikande vid fem av sex projekt.Kalkyldelen maskiner/utrustning har störst negativ avvikelse vid tre av sex projekt. Kalkyldelen konsulter/projektering har störst positiv avvikelse vid fyra av sex projekt.Resultatet av intervjustudien visar att faktorer som felkalkylering och dålig planeringbidrar mest till negativt avvikande delar i kalkyler. Faktorer som placering av kostnader, metodförändringar och bra planering bidrar mest till positivt avvikande delar i kalkyler. För att föra kunskapen om avvikelser vidare krävs det mer avsatt tid för uppföljning och avstämning med både yrkesmedarbetare och kalkylavdelning.Slutsatsen av studien visar att kalkyldelarna konsulter/projektering och maskiner/utrustning är mest avvikande. Sambandet mellan kalkyldelarna är att den ena är positiv när den andra är negativ. Byggentreprenörer upplever att de mest avvikande delarna i kalkyler är yrkesmedarbetartimmar, materialkostnader och konsulter/projektering där den sistnämnda överensstämmer med verkligt utfall.Orsaker till avvikelser i kalkyler är planering, placering av kostnader, metodförändring och kalkylering. För att implementera kunskaper om avvikelser till kommande projekt anser byggentreprenörer att uppföljning och återkoppling är viktigt. Det ska finnas tid avsatt för avstämning och uppföljning med yrkesmedarbetare och kalkylavdelning. Det är fördelaktigt att ha ett system för att samla och överföra kunskap.

No description available.