Inom byggbranschen sker det som på många andra arbetsplatser fel och avvikelser, större fel som kostar organisationen mycket pengar men också mindre fel och missar som inte dokumenteras. Hur en organisation hanterar de avvikelser som sker, både stora och små är avgörande och har stor koppling till förbättringsarbetet samt hur man kan ta sig framåt och utvecklas till det bättre. Syftet med arbetet är att få en bild över hur arbetet med avvikelsehantering, förbättringsarbete och erfarenhetsåterföring kan se ut inom branschen. Detta för att sedan undersöka hur det förbättringar kan appliceras med fokus på de avvikelser som uppstår men inte rapporteras. För att uppfylla studiens syfte var undersökningsmetod en en kvalitativ fallstudie. Detta för att avsikten var att dels utföra en nulägesanalys samt söka möjliga förbättringsområden som är applicerbara för olika organisationers arbetssätt. För att skapa en helhetsbild av området som studerats, hölls till en början en ostrukturerad intervju, denna intervju kom sedan att stå till grund för de semistrukturerade intervjuerna som hölls därefter. Författarna har även fått ta del av en organisations verksamhetsledningssystem, för att komplettera intervjuerna som genomfördes och slutligen få en korrekt nulägesanalys. Svaret på rapportens frågeställningar visar att stora delar av förbättringsarbete inom byggbranschen bygger på att lära sig av sina misstag. Eftersom förbättringsarbete och erfarenhetsåterföring bygger på rapporterade avvikelser, finns det stora vinster att hämta genom att få upp antalet avvikelser som rapporteras. Antalet avvikelser som rapporteras kan ökas genom att antingen identifiera fler avvikelser eller se till så att de avvikelser som identifierats, faktiskt rapporteras. / Within construction, just like within many different industries, nonconformities and mistakes occur. Larger deviations that cost the company much money but also minor defects and deviations that risk getting forgotten. How a company handles these deviations, both large and small ones, have great impact on the outcome of the improvement and development of the company’s processes. The aim of this report was to get a sense of how the handling of nonconformities, improvements and knowledge management might look like within construction, and then investigate how it should be able to look like, with focus regarding the nonconformities that does not get reported. To fulfill the purpose of the study, the research method used was a qualitative case study. The intention was to partially carry out a current situation analysis as well as to search for possible improvements within different organisation’s working methods. To create an overall picture of the area being studied, an unstructured interview was initially held. This interview became the basis for the semi-structured interviews that were held afterwards. The authors of this report was also granted access to the organization's business management system to perform the current situation analysis and to complement the interviews. The answer to the questions asked in this report show that a big part of the improvements made in a construction company, build on lessons learned and mistakes made. Because of improvements and knowledge management building upon reported nonconformities, there are great gains to gather by increasing the amount of nonconformities getting reported. The amount of deviations getting reported, might increase by either identifying more nonconformities, or by securing that the nonconformities that are found, actually get reported.

The existence and viability of nuclear power have been at the center of debate for several decades due to the inherent safety risks. Disasters such as Three Mile Island (1979), Chernobyl (1986), and Fukushima Daichii (2011) have resulted in severe consequences but have also led to higher safety standards and precautionary measures within the nuclear industry. This process of learning from past accidents and incidents, commonly known as experience feedback, has played a significant role in improving nuclear power safety. This Master thesis aims to investigate how Forsmarks Kraftgrupp (FKA) utilizes experience feedback and how they could draw insights from other industries to achieve best practices. The research questions involve conducting a current analysis of FKA's experience feedback process, exploring how representatives from transportation-, defense-, and pharmaceutical industries handle experience feedback, and providing recommendations to FKA based on benchmarking with these external industries. Using the Functional Resonance Analysis Method (FRAM) model, the study identified best practices in experience feedback through a comparison with the other organizations involved. The results indicate that to foster a strong reporting culture, clear guidelines and support from top management are crucial. A digital tool for incident and case management is essential to support and streamline experience feedback. This tool should be user-friendly, accessible through mobile applications and web forms, and capable of generating statistics and reports to monitor performance. Promoting a culture of learning is beneficial through diverse methods such as workshops, seminars, web-based training, and informal approaches like knowledge portals. A reform leader and regular managerial meetings can anchor the implementation of lessons learned. External forums facilitate knowledge exchange and learning from other organizations. Proactivity and forward-thinking are fostered through collaborations with stakeholders to broaden perspectives. Mandatory improvement opportunities promote long-term sustainability, while training courses and study circles offer innovative future solutions. By comparing FKA's experience feedback process with organizations from various industries, this research provides recommendations for further development. A crucial conclusion is that FKA should prioritize all four dimensions addressed by the FRAM model: Respond, Monitor, Learn, and Anticipate. Implementing these recommendations will enhance nuclear power safety and contribute to a culture of continuous improvement within the organization.

Ett effektivt underhållsarbete kräver en effektiv informationshantering, något som BIM i flertalet studier och i förekommande litteratur påpekats vara ett utmärkt verktyg för. Det stora problemet vid ett nyttjande av BIM i underhållsarbetet är att det, för det första, finns väldigt få studier i området, och för det andra, det finns ett stort antal frågetecken som behöver redas ut.Denna studie, som genomförts under VT2015, syftar till att undersöka vilka möjligheter det finns att nyttja BIM för planering och uppföljning av underhåll genom att se vilka mervärden som BIM kan skapa i underhållsarbetet samt hur den så viktiga informationen hanteras.Rapporten bygger på litteraturstudier om underhåll, BIM samt tidigare studier där BIM nyttjats i förvaltningen och en kortare beskrivning av ett urval tangerande teknologier och hjälpmedel. Dessutom har intervjuer med fyra företag utförts i syfte att se hur deras underhållsarbete utförs idag, vilka eventuella förbättringar som skulle vara önskvärda och hur detta kan kopplas till BIM. Samt för att kunna reda ut vad företagen vill få ut av BIM-användningen i underhållsarbetet, hur olika typer av information värderas i de olika företagen och hur informationen skall kunna hållas uppdaterad.Intervjuerna visade på ett underutnyttjande av underhållshistoriken för erfarenhetsåterföring till framtida planering av underhållsarbetet. Dessutom upplevde ett par av företagen att hanteringen av instruktioner var undermålig och att dokumenthanteringen skedde i pappersform, ett av företagen kunde till och med ge exempel på inaktuell och felaktig information. Här kan BIM nyttjas för att bättre koppla informationen till förvaltningsobjekten, framför allt om handhållna enheter nyttjas och enkel navigering underlättas med hjälp av till exempel QR-koder.Den stora nyttan som företagen förväntade sig från BIM var informationsmängden från modellen de ville åt. I övrigt är företagen skeptiska mot användandet och verkar inte benägna att ge sig in på att använda BIM i underhållsarbetet innan nytta har påvisats av någon annan.Det företagen däremot är överens om är behovet av att hålla informationen och modellerna uppdaterade. Hur detta skall göras och av vem är oklart, men stor oro finns att större projekt inom ramen för underhåll gör modellen inaktuell på kort tid. / Efficient maintenance requires effective information management, a task that several studies have shown that BIM can facilitate and promote. The main obstacle for the usage of BIM in maintenance work is, first of all, that there are few studies in this area of studies, and secondly, there are a few chinks that need to be sorted out before the technology is ready.This study took place during the spring of 2015 and is based on a literature study and interviews. The aim was to examine the possibilities of using BIM in the planning and monitoring of maintenance. The interviews shown that little of the information gathered through monitoring and experience was used for further use in planning of the maintenance work. Furthermore the handling of maintenance instructions was subject to concern with most of the work being conducted on paper and one of the interviews showed that the information could be obsolete due to previous maintenance. The handling of information could be improved by the use of BIM in conjunction to the use of navigational aids for the model, e.g. QR-codes, and handheld devices.The companies interviewed agreed on that the amount of information gathered in a BIM-model would be of good use in the maintenance work, but they were also careful to approach the use of BIM before its use has been made clear through studies. The interviews also identified the need to keep the information and the model up to date. By whom and how often is still questionable, but the amount of projects undertaken in the maintenance work could obsolete the model in a short time span.

House construction today is largely project-based, where the buildings are tailored tounique conditions and locations that are rarely the same as another build on anotherbuilding site. In addition to the building itself and the building site, involved actorsusually also change from project to project. As a result of today's project-basedconstruction, there is a lack of a standardized and systematic work process forconstruction work. A systematic work process could contribute to all the players' pursuitof profit. To explore the possibilities of creating an improved work process, this study focusedon balconies of wooden houses. The purpose and objectives of the work were therefore designed to evaluate today'sconstruction work for the design of balconies in wooden houses, where possible areasof improvement were evaluated to create a systematic work process for constructorsin designing and dimensioning balconies in wooden houses.In order to achieve the purpose and objectives of the work, four questions have beendeveloped that focus on the production of systematic work processes, the current workprocess of the construction work, design methods and balconies in wooden houses.Existing research and published material were found through a literature and contextstudy to further develop the study’s work. Theory regarding systematisation and process development, balconies,dimensioning of supporting structures, etc. was the basis for how the work would becarried out. The systematized work process for balcony design was, however, createdusing information from the qualitative interview study with a total of eight (8)respondents in different roles I house building. The work process was then partiallytested in a quantitative verification. The work resulted in a systematic work process in the form of a checklist that includesgeneral tips as well as a chronological workflow that describes how, when, with whomand what should and can be done at the balcony design to get the best possible results.A description of the existing balcony types has also been developed to simplify workand to clarify important points and tasks in the design of a particular type of balcony. The workflow is divided into the activities of the design and dimensioning, such asstart-up, design and dimensioning of the balcony's main components, detail designand dimensioning of fastening components, drawing up drawings and assemblydescriptions, and follow-up and development of the work process. Based on the results of the study, the questions were answered with a description ofthe four (4) types of balcony, which were based on theory and were strengthened bymeans of empirical data from the respondents. Two (2) of the balcony types are viiiconsidered more common, balconies with pillars to land and rods above the balconyplate, where the latter is considered the most common in wooden houses at present.Today's construction work for designing and dimensioning balconies in woodenhouses is similar in large part, but due to the use of prefabrication and standardizationdegree the work differs from each other. The verification of a part of the work process resulted in a balcony solution with crosslaminated timber as a balcony slab and in a comparison between results from aproposed software and hand calculations. The comparison showed that the softwarecan be used for dimensioning balconies with cross laminated timber, with the exceptionthat the dimensioning for fire must be done by hand because of deficiencies in thesoftware's settings. The study has shown that systematisation is often based on LEAN Production, whichwas created by the Japanese automotive industry, which focuses on creating efficientwork processes by circularly examining, testing, evaluating and developing workprocesses. The conclusion of the work is that it is possible to systematise construction work, butunlike the manufacturing industry, the work process must have adjustment possibilitiesduring the work to meet the commonly occurring changes in house construction.However, in order for the systematisation work to be carried out, increasedunderstanding and involvement from and by other actors than constructors arerequired. A systematic work process together with type solutions and standardized calculationmethods can shorten the design time, improve and secure the solutions, and allowmore time for creative thinking to further improve the balcony solutions and the workprocess.

Med 1,4 miljoner elever är skolan Sveriges största arbetsplats. Varje år behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsäkerhetsperspektiv är det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse. Barnsäkerhetsrådet, en samverkansorganisation bestående av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullständig bild av i vilken omfattning och på vilket sätt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit åt Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanställts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. Kartläggning av arbetssätt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson & Andersson, 2012, bilaga 1). Rapporten utgör detta examensarbetes resultatdel. Undersökningen har genomförts som en webb-enkät vilken besvarades av drygt 900 lärare, som är medlemmar i Lärarförbundet. Resultaten visar att kvalitén på det skadeförebyggande arbetet varierar stort och att det finns behov av att stärka detta arbete på många sätt och nivåer inom skolorganisationen. Lärarna visar engagemang i att arbeta med skadeprevention och efterlyser stöd i arbetet med att hålla frågan och förmågan levande i ett långsiktigt perspektiv. Vidare bör eleverna inkluderas i större utsträckning och fler aktörer bör  involveras i skolornas skadeförbyggande arbete. Det finns behov av att inventera och eventuellt utveckla nya metoder/verktyg/utbildningar som ger skolans aktörer stöd i att hålla systematiskt skadeförebyggande arbete vid liv i ett långsiktigt perspektiv samt undersöka på vilket sätt resurser skulle kunna frigöras/tillskapas för att skolväsendet ska kunna få ta del av specifik kunskap om riskhantering och systematiskt barnsäkerhetsarbete.

Studier visar att god planering sänker omkostnader och kostnader för ÄTA-arbeten. Det innebär att genomtänkt planering blir en allt viktigare faktor för att kunna minska kostnader för slöseri samt uppnå en effektiv produktion och god kvalitet. Ett hjälpmedel för att uppfylla detta är verktyget arbetsberedning. Arbetsberedning är ett begrepp som genom planering underlättar genomförandet av en aktivitet. För att uppnå önskat resultat och kvalitet ska val av utförandemetod, arbetskraft, material, maskiner och hjälpmedel fastställas i god tid innan arbetsmomentet påbörjas. Syftet med detta examensarbete är att göra en nulägesanalys av hur Peabs arbetsberedningar fungerar i produktionen. Att kartlägga eventuella fel eller brister samt att undersöka möjligheten till effektivisering. Målet är att effektivisera arbetsberedningen och presentera förbättringar. Studien har genomförts på Peab region mellersta och aktuella byggprojekt i Karlstad under våren 2017. Den omfattar en fallstudie på Talldungen förskola samt en intervjustudie där platschefer, arbetsledare och yrkesarbetare har intervjuats. Resultatet visar att Peab har ett strukturerat arbetssätt gällande arbetsberedningar och att medarbetare anser att verktyget är ett bra hjälpmedel. Med hjälp av arbetsberedning klargörs krav och eventuella frågetecken kan redas ut innan aktivitetsstart. Vid beredningen deltar yrkesarbetarna aktivt och kan påverka val av arbetsmetod, maskiner och verktyg. Detta resulterar i en positiv inställning och upplevs även ge bättre sammanhållning mellan yrkesgrupperna. Ett återkommande problem är att arbetsberedning inte prioriteras tidsmässigt vilket gör att uppföljningen efter genomförd aktivitet blir bristfällig och saknar ofta dokumentation. Utifrån de slutsatser som tagits från analysen rekommenderas utbildning, erfarenhetsbank samt ritning- och anvisningsstation som åtgärder. Peab bör även bli bättre på att informera sina medarbetare om vilka verktyg som finns tillgängliga samt satsa på att utveckla BIM-användandet. / Studies show that good planning reduces operating coasts and costs for change and additional work. It means that thoughtful planning becomes a more important factor in reducing waste costs and achieving efficient production and good quality. A tool to achieve this is work preparation. Work preparation is a concept that, through planning, facilitates the performance of an activity. To achieve the desired result and quality, the choice of the performance method, workforce, materials, machines and other tools must be decided in good time before the work begins. The purpose of this graduate project is to make a status analysis of how Peab's work preparations are used in production. Identify errors or deficiencies and to investigate the possibility of streamlining. The objective is to get the work preparation more efficient and to suggest improvements. The study has been made in cooperation with Peab Region middle and the current building projects in Karlstad in spring 2017. It comprises a case study (on/at Talldungen preschool) and an interview study where site managers, supervisors and construction workers have been interviewed. The result shows that Peab has a structured work preparation and that the employees find the toolset useful. Working preparation clarifies requirements and any questions can be resolved before the start of the activity. During the preparation, the construction workers actively participate and can influence the choice of working methods, machines and tools. This results in a positive attitude and is perceived to provide better teamwork. One reoccurring problem is that time for work preparation is not prioritized, which means that the follow-up after a completed activity becomes insufficient and the documentation is often missing. Based on the conclusions drawn from the analysis, education, a bank of experience and also a drawing and instructional station are recommended as arrangements. Peab should be better at informing the employees about the available tools and should also be investing in developing the use of BIM.

Syfte: Traditionella byggföretag har normalt svårt att ställa om till ett industriellt byggande eftersom det kräver förändringar och ett industriellt tänkande genom hela processen. Industriellt byggande är ett komplext område som saknar tydlig definition. Jerker Lessing har därför tagit fram ett definitionsförslag till begreppet industriellt byggande som resulterat i IHB-modellen. Modellen innehåller åtta delområden som tillsammans karaktäriserar ett industriellt byggande och kan fungera som ett analysverktyg för att mäta ett företags grad av industrialisering. Målet med examensarbetet var att göra en kartläggning av dagens industriella byggande i ett småhusföretag. Kartläggningen gjordes utifrån IHB-modellen som gav oss underlag att ta reda på företagets olika styrkor och förbättringsområden. Metod: Undersökningen görs som en kvalitativ fallstudie för att göra en kartläggning av ett företag och undersöka deras arbetsprocesser. För datainsamling har fyra olika metoder använts. Först genomfördes en litteraturstudie för att skaffa kunskaper inom området, därefter gjordes ett antal semistrukturerade intervjuer med utvalda personer inom fallföretaget. En observation genomfördes i företagets produktion som komplement för att få en bild av det praktiska arbetet. Till sist hölls en fokusgrupp med intervjurespondenterna för att skapa en diskussion om det framtagna resultatet och för att kunna stärka dess trovärdighet. Resultat: Lessing har tagit fram graderingsnivåer för modellens delområden. Insamlad data analyseras utifrån graderingarna och varje område får därmed ett betyg. Fallföretagets mest kritiska område är logistik integrerat i byggprocessen men har en styrka i sitt tekniska byggsystem. Områdena samverkar inom företaget och en satsning inom ett område får ofta effekt på flera och tvärtom. Utifrån resultatet har förbättringsåtgärder tagits fram som företaget kan vidta för en nå en högre industrialiseringsgrad. En analys av undersökningens metoder och tillämning har också gjorts för att kunna ta fram ett generellt tillvägagångssätt. Konsekvenser: Undersökningen visar att företaget har alla verktyg som krävs för att bedriva ett framgångsrikt industriellt byggande enligt IHB-modellen. Vad som blir avgörande är företagets intresse och attityd i att vilja utvecklas. Begränsningar: Undersökningen har begränsats till ett husföretag inom småhusbranschen. Detta på grund av tidsramarna samt undersökningens omfattning då hela företagets byggprocess behövde analyseras. Nyckelord: Industriellt byggande, planering, styrning, erfarenhetsåterföring, tekniska byggsystem, prefabricering, ICT-verktyg, logistik, långsiktiga relationer, kundfokus, marknadsfokus, Lean Production.

No description available.

Byggbranschen står inför ett generationsskifte och en industrialisering. Produktivitetsutvecklingen har varit låg i jämförelse med tillverkningsindustrin vilket är ett tecken på att nya arbetssätt och metoder behöver utvecklas. VeidekkeMAX är ett koncept som riktar sig att bemöta detta problem. I och med ett mer industrialiserat arbetssätt öppnas möjligheten att utarbeta en struktur för en fungerande erfarenhetsåterföring. Målet med det här examensarbetet är att utvärdera arbetet med och hanteringen av den tekniska erfarenhetsåterföringen inom konceptet VeidekkeMAX. Analysen av insamlad data visade att det genomförs en erfarenhetsåterföring på de projekt som undersökts i detta arbete. Erfarenheterna skickas därefter in och behandlas centralt där de sammanställs och en lösning arbetas fram. Problematiken idag är att de dokumenterade erfarenheterna inte används. Vidare framkom flera problemområden som påverkar erfarenhetsåterföringen där avsaknaden av en tydlig struktur och tydliga rutiner anses som det mest avgörande. Ytterligare påverkande faktorer är den bristfälliga feedbacken tillbaka till projekten och avsaknaden av resurser i den centrala organisationen. Viktiga framgångsfaktorer för en fungerande erfarenhetsåterföring är att det finns en tydlig struktur och tydliga rutiner som samtliga är väl införstådda med. Det är även viktigt att inom företaget ha en kultur som uppmanar och uppmuntrar medarbetarna att prioritera erfarenhetsåterföringsarbetet. Veidekke bör prioritera arbetet med bland annat rutiner och struktur, ta fram personliga- och gruppincitament samt utarbeta en metod för spridning av positiva erfarenheter då erfarenhetsåterföring är starkt förknippat med problem och negativa upplevelser. / The construction industry is facing a change-of-generation and an industrialisation. At the same time the productiondevelopment has been very low compared to the manufacturing industry over the past years. This indicates that new methods of work is needed. This is something the concept VeidekkeMAX is trying to address. With a more industrialized method of work the possibility of a functional experiance feedback is created. The aim of this bachelor thesis is to evaluate how VeidekkeMAX is managing and working with the technical experiences. The analysis done by collected data shows that expericne feedback is being done by the reviewed projects. This is then being processed by the headquarter and a final solution is assessed. The major problem today is the fact that the collected experineces is not used in coming projects. The lack of a clear framework and rutines regarding the working method of experience feedback is a major problem area. Other factors affecting this matter is the low amount of feedback to the ongoing projects and the inadequate amount of resources  within the headquarter. It is important to have a clear framework and rutines to achieve a succussfull expericence feedback. The company needs to have an organizational culture that encourage the employees to practis and prioritate the work with experience feedback. Veidekke should create a clear framework and rutines, find personal- and groupincentives and develope a method to spread positive experiences since experiense feedback is strongly conected with negative experienes and problems.

Detta examensarbete har gjorts i samarbete med JM Entreprenad som är ett helägt dotterbolag till JM AB. JM AB är ett av Sveriges största byggföretag. Arbetet har gått ut på att hjälpa JM Entreprenad Region Hus med att undersöka hur erfarenhetsåterföringen mellan Kalkylavdelningen och produktion ser ut samt att komma med förslag till förbättringar. Erfarenhetsåterföring handlar om att samla in och återanvända de erfarenheter och kunskaper som kommer från olika delar av organisationen för att sedan ha dessa som utgångspunkt för förbättringar av det framtida arbetet. Det finns i nuläget inga fastslagna rutiner för hur denna erfarenhetsåterföring skall genomföras vilket är en stor brist i organisationen. För att förändra detta bör företaget sträva efter att bli en lärande organisation och skapa tydliga rutiner för hur detta arbete skall läggas upp. / This thesis has been done in collaboration with JM Entreprenad, a wholly owned subsidiary of JM AB. JM AB is one of Sweden's largest construction companies. The task has been to assist JM Entreprenad Region Hus with an investigation concerning how the experience feedback between Calculus Department and Production is working and to make suggestions for improvements. Experience feedback comprises collecting and reusing the experience and knowledge which comes from different parts of the organization and to use this knowledge as a basis for improvement of future work. There is currently no established procedures for how this experience feedback shall be carried out which is a shortcoming in the organization. To change this, the company should strive to become a learning organization and establish clear procedures for how this work shall be organized.