Byggbranschen har blivit kritiserad för att vara en bransch där tidspress och underprioriterad syn på lärande varit ett hinder för erfarenhetsåterföring. Rapportens syfte är att objektivt studera erfarenhetsåterföring inom Midroc Entreprenad för att om möjligt utläsa huruvida önskad, kontra faktisk erfarenhetsåterföring sker idag samt ge förbättringsförlag. För att göra detta har en teoretisk grund lagts med utgångspunkt i litterära studier inom kunskapsöverföring, lärande och erfarenhetsåterföring. Analys är underbyggd i intervjuer och enkätundersökning utförda på Midroc Entreprenad. Det finns få direktiv för hur erfarenhetsåterföring bör genomföras bara att det ska göras efter avslutat projekt, vilket efterföljs. De lärdomar som diskuteras vid avslut förmedlas till stor del muntligt, därav har förslag till dokumentation och annan distribuering lagts fram. Eftersom byggprojekt fortlöper under långa tidsperioder bör mindre utvärderingar äga rum under entreprenaden för att tillvarata lärdomar som annars glöms bort. Denna feedback bör ges när den är aktuell, därav orimligt att ge korrekt sådan i senare skede. En vilja att påverka erfarenhetsåterföringen finns, men hinns inte riktigt med. Merparten av de anställda upplever en öppenhet inom organisationen och känner samhörighet med sina medarbetare. Detta stämmer väl överens med det som organisationen eftersträvar och är en förutsättning för lyckad erfarenhetsåterföring. / The construction industry has been criticised of being a trade where time pressure and a deprioritised view of learning is an obstacle for experience feedback. The purpose of this thesis is to present an objective survey of the experience feedback within Midroc Entreprenad to verify whether the experience feedback wanted is equal to the actual and to provide suggestion for improvement. To enable this, a theoretical study has been done on knowledge forwarding, learning and experience feedback. Interviews and questionnaire on Midroc Entreprenad have been used for the analysis of this thesis. There are few directives for the process of experience feedback on the company, only that it is to be done at the end of a project, which is fulfilled. The lessons learned that are discussed are mainly orally transferred, therefore a proposition for documenting and distributing these has been presented. There should be several evaluations during a building project due to its severe duration in time, to reduce the risk of lessons learned being forgotten. This feedback should be given instantaneously and proper feedback is therefore unreasonable to give at a later stage. There is a will to influence to the experience feedback, but time is not enough. A majority of the employees experience openness and belonging within the organisation. This concurs with what the organisation aims at and is a prerequisite to sustain successful experience feedback.

Ett flertal studier har under åren gjorts kopplade till ämnet erfarenhetsåterföring vilket belyserbetydelsen för ett sådan arbete i branschen. Företag besitter en mängd kunskaper ocherfarenheter som är viktiga att utnyttja för att förebygga återkommande kvalitetsbrister ochmisstag. Problemet är att bygg- och anläggningsarbeten är levande arbetsplatser därförutsättningar hela tiden förändras. Detta medför en problematik vad gäller tillvaratagande ochanvändning av erfarenheter i ett projekt som sedan kan användas i ett annat. Om etttillfredställande erfarenhetsåterföringsarbete tillämpas medför det kostnadsbesparingar ochföretaget ökar sin konkurrenskraft.Rapporten syftar till att undersöka hur ett anläggningsföretag arbetar med erfarenhetsåterföring.För att kunna frambringa förbättringsförslag krävs en uppfattning för vad som fungerar brarespektive mindre bra. Genom intervjuer med tjänstepersoner på företaget möjliggjordes enförståelse kring arbetet i dagsläget. Utöver det skickades en enkätundersökning ut för attkomplettera med ytterligare information. Vidare fortlöpte litteraturstudier under hela arbetetsgång.Undersökningen visar att erfarenhetsåterföring är något som företaget prioriterar högt, menfrämst av ledande roller. Vetskapen om outnyttjade erfarenheter som kan tas tillvara på finnsoch det är ett arbete vars betydelse behöver få större spridning. Arbetet är komplicerat ochtidskrävande men medarbetare visar intresse för ett sådant arbete så länge förutsättningar ges.För att erfarenhetsåterföring ska fungera krävs ett rutinmässigt arbete. Erfarenheter behöverdokumenteras oftare än vad som görs i dagsläget. Förutsättningar i form av tid är en nyckelfaktorför ett väl fungerande erfarenhetsåterföringssystem. Därutöver behöver alla erfarenheter lagrasi någon form av databas. Erfarenheterna i databasen behöver vara tydligt kategoriserad, ensökfunktion bör med fördel finnas som gör det enkelt att hitta information och databasen skavara tillgänglig för alla. / Over the years, several studies have been related to the subject of experience feedback, whichhighlights how important such work is in the industry. Companies possess a wealth ofknowledge and experience that is important to utilize which prevent recurring qualitydeficiencies and mistakes. The problem is that construction sites are workplaces whereconditions are constantly changing. This entails a problem in terms of utilization and use ofexperience in one project which can then be used in another. If satisfactory work with experiencefeedback is applied, it leads to cost savings and the company increases its competitiveness.This essay aims to study how a construction company works with experience feedback. Toproduce improvements, an idea of what works and what doesn't, is required. Through interviewswith employees at the company, an understanding of the current situation was made possible.In addition, a survey was sent to supplement with additional information. Furthermore, literaturestudies continued throughout the project.The survey shows that experience feedback is something that the company gives high priorityto, but mainly by the senior management. The knowledge of unused experience that can beutilized exists and its significance needs to be more widely disseminated. The work iscomplicated and time-consuming, but if the right conditions are provided to the organization'semployees chances are they will show interest in such work.For experience feedback to operate, routine work is required. Experiences need to bedocumented more frequently than in the current situation. Conditions in the form of time are akey factor for a well-functioning experience feedback system. In addition, all experiences needto be stored in some form of database. The experiences in the database need to be clearlycategorized, there should be a search function that makes it easy to find information and thedatabase should be accessible to everyone.

Arbetet har gjorts i samarbete med Vattenfall Vattenkraft AB under våren 2019. Vattenfall äger och driver anläggningar för produktion av el, däribland genom vattenkraft. Syftet har varit att få inblick i arbetsprocessen vid projektarbete på dammar. Detta har i huvudsak skett genom uppföljning av projekt utförda på dammarna Damm A och Damm B. Uppföljningen har gjorts genom intervjuer med personer ansvariga för projekten. De två dammarna har valts som objekt för denna undersökning eftersom skadorna varit likartade men lösts på olika sätt. Rapporten har som mål att bidra till Vattenfall Vattenkrafts arbete med att förbättra sin projektstyrning och erfarenhetsåterföring inom projekt för att i förlängningen skapa bättre förutsättningar för att effektivt genomföra dammsäkerhetsrelaterade projekt med hög kvalitét. Efter samtal och intervjuer i samband med uppföljning på de två anläggningarna kan det konstateras att arbetet med underhållsarbeten på aktuella anläggningar fungerat väl trots att projekten varit brådskande, men att det finns utrymme för förbättring av erfarenhetsåterföring. / This project has been carried out together with Vattenfall Vattenkraft during the spring of 2019. Vattenfall owns and runs plants for production of electricity, one of which is hydro power plants. The main purpose of this report has been to understand the working process for projects on dams. Two projects on the dams A and B have been followed up by conducting interviews with people involved with the projects. The two dams has been chosen for this follow up because their respective damage has been of a similar nature, but the methods used to solve them differ. The report aims to contribute to Vattenfall Vattenkraft ́s work towards improving its experience feedback and by extension achieve the highest possible quality on projects connected to dam safety. After interviews and conversations in conjunction with the site visits on the dams it can be stated that both projects worked well although the damages was urgent, however the report shows that the experience feedback could be improved.

Syftet med denna studie är att utreda hur ett stort byggföretag i norra Sverige hanterar eventuella fel som upptäcks på byggplatsen i produktionsskedet, och hur denna erfarenhetsåterföringsprocess kan effektiviseras. För att besvara studiens syfte ställdes följande frågeställningar upp:  Hur går en stor aktör i byggbranschen till väga när de upptäcker ett fel på byggplatsen som kräver en revidering av ritning/modell?  Hur kan en stor aktör i byggbranschen effektivisera sin erfarenhetsåterföringsprocess vid produktionsskedet för att förebygga att eventuella fel återkommer? Studien tar även upp tidigare forskning kring BIM, vad det är och hur det används, andra digitala hjälpmedel samt vad som innebär med erfarenhetsåterföring och ändrings-PM. Rapporten ger även en inblick i vad som menas med kvalitet och olika typer av kvalitetsarbete. För att besvara studiens frågeställningar och syfte så har en intervjustudie genomförts på ett stort byggföretag där samtliga respondenter har varit placerade på projekt som är geografiskt belägna i norra Sverige. I rapportens resultatdel presenteras en sammanställd version av intervjustudien som sedan diskuteras i studiens diskussionskapitel. Resultatet visar att företagets arbete med erfarenhetsåterföring kan förbättras samt att arbetsprocessen inte ser likadan ut på samtliga byggarbetsplatser. I rapportens diskussionsdel presenteras ett flertal förslag på åtgärder och förbättringar som kan nyttjas av företaget för att effektivisera sin erfarenhetsåterföringsprocess samt för att motverka att specifika fel återkommer. Ett utdrag av de lösningar som presenteras är att företaget kan arbeta mer med ständiga förbättringar, vara mer noggranna med uppföljningsmöten och slutmöten, tillämpa mer kontakt mellan projektansvariga samt utföra ett mer grundligt arbete med 3D-modellen. / The purpose of this study is to investigate how a big construction company in the north region of Sweden manage possible errors that occurs during the production, and how the process of experience transfer can improve. To answer the purpose of this study, the following research questions was asked:  How does a large perator in the construction sector, located in the north region of Sweden, act when an error is discovered and requires a revision of blueprint/model?  How can a large perator in the construction sector, located in the north region of Sweden, increase their experience transfer during the production to prevent recurring errors? The study also includes previous research regarding BIM, what it is and how it is used, other digital assistive technologies and what experience transfer and modification-PM means. The report also consists of an explanation of quality and different quality methods. To answer the studies research questions and purpose, an interview survey has been carried out on a big construction company where all of responders have been in projects in the specific region. In the result, a summary of the interview study is presented and discussed in the analyze and discussion part. The work with experience transfer in the company can be improved according to the result, it also shows that standard processes can be different between various workplaces. In the discussion part, a few possible actions and improvements are presented to help the company with transfer of experience and reoccurring errors. Long-term improvement work, more focus on follow-up meetings and final meetings, better contact between project managers and more thorough work on the 3D-model are a couple of suggestions from the writers.

Kunskap- och erfarenhetsdelning är ett brett och viktigt koncept för företagens ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. För konsultfirmor är det av extra vikt då deras kärnverksamhet grundar sig i att sälja kunskap i form av tjänster, men där problematiken är att de projektledande konsulterna kan uppleva att hjulet kontinuerligt återuppfinns i projekten. Under de senaste årtionden har en trend i sammanslagningar och förvärv noterats inom samhällsbyggnadsbranschen. De organisatoriska förändringarna som förvärv medför ökar behovet av en lämplig kunskapshantering för att skapa synergi inom bolaget, så att kunskap och erfarenheter blir en kollektiv resurs. Utmaningen för konsultorganisationer är att företagen består av individer från olika företagskulturer med olika preferenser, att organisation är i ständig förändring samt konkurrensen medarbetare emellan. Syftet med denna studie är därmed att öka kunskaps- och erfarenhetsdelning medarbetare emellan genom att identifiera lämpliga metoder och medel, för att långsiktigt tillvarata den befintliga kompetensen inom organisationen. Genom att tillvarata på kunskaper och lärdomar från varandra och från tidigare uppdrag kan innovativa och hållbara lösningar delas, vilket medför att kunskapsluckorna och risker i nya uppdrag minskar samt att de undviker att återuppfinna hjulet. Syftet uppnås genom att besvara följande frågeställning; “Hur kan organisationer ständigt förbättra kunskaps- och erfarenhetsdelningen internt genom god förståelse för de olika kunskapsformerna?”. Arbetet resulterar i en tabell med lämpliga och förbättrade metoder för kunskaps- och erfarenhetsdelning, samt för hur dokumenteringen av kunskap kan gå till. Framtagandet av dessa metoder har gjorts genom analys av intervjumaterial som insamlats från respondenter som tillhör ett konsultbolag som växt genom förvärv. Analysen har kontinuerligt följt teoretiska ramverken om ständiga förbättringar av McLean och Anthony (2019) där de vanligaste fallgroparna är sammanställda, samt SECI-modellen för förståelse av kunskapsflödet inom organisationen. Slutligen resoneras det att, för att nå en ökad kunskaps- och erfarenhetsdelning inom ett konsultbolag som växt genom förvärv, krävs det att ledningen arbetar för en ökad teamanda, gemenskap och samhörighet. Eftersom detta skapar en stimulerande miljö som underlättar att motivera kunskaps- och erfarenhetsdelning genom att inkludera formella och informella möten, både fysiskt som digitalt. Något som behöver inkluderas är tydliggörandet av nyttan som förbättrande initiativ medför genom att visa mätbara resultat som ett incitament för konsulterna. / Knowledge- and experience sharing is a broad and important concept for companies' economic growth and competitiveness. For consulting firms, it is of extra importance as their core business is based on selling knowledge in the form of services, but the problem is that the project-leading consultants may experience that the wheel is continuously being reinvented in the projects. In recent decades, a trend in mergers and acquisitions has been noted in the public construction industry. The organizational changes that acquisition entail increase the need for appropriate knowledge management to create synergy within the company, so that knowledge and experience become a collective resource. The challenge for consulting organizations is that the companies consist of individuals from different corporate cultures with different preferences, that the organization is constantly changing and that there is a competition between employees. The purpose of this study is thus to increase the sharing of knowledge and experiences between employees by identifying appropriate methods and means, in order to utilize the existing competence within the organization in the long term. By utilizing knowledge and lessons from each other and from previous assignments, innovative and sustainable solutions can be shared, which means that the knowledge gaps and risks in new assignments are reduced and that they avoid reinventing the wheel. The purpose is achieved by answering the following question: "How can organizations constantly improve the sharing of knowledge and experiences internally through a good understanding of the various forms of knowledge?". This paper results in a table with suitable and improved methods for knowledge and experience sharing, as well as how the documentation of knowledge can be done. The development of these methods has been done through analysis of interview material collected from respondents belonging to a consulting company that has grown through acquisitions. The analysis has continuously followed the theoretical frameworks, continuous improvement of McLean and Anthony (2019) where the most common pitfalls are compiled, as well as the SECI model for understanding the flow of knowledge within the organization. Finally, it is reasoned that, to achieve an increased sharing of knowledge and experience within a consulting company that has grown through acquisitions, it is required that the management works for an increased team spirit, community and togetherness. As this creates a stimulating environment that facilitates the justification of knowledge and experience sharing by including formal and informal meetings, both physical and digital. Something that needs to be included is the clarification of the benefits that improving initiatives bring by showing measurable results as an incentive for consultants.

This study was initiated to examine whether processes of the construction company JM ABare followed and how they can be streamlined, if the targeted goals are reached, and whenand why prescribed routines are abandoned. The study was carried out through onlinequalitative interviews with supervisors at nine examined construction projects, and withofficials within the JM AB organization.The correspondence with employees emphasized the importance of communication,experience feedback, and quality- and process control. Continuous improvement is central atJM AB, and the study shows that proactive work against errors and flaws in production andwarranty assurance can be further strengthened through enhanced communication andexperience feedback.The results suggest that resource- and cost inefficiencies can be reduced through preventiveefforts, emphasis on comprehensibility in the internal quality goals, and a thoroughconsequence analysis in case of late administrative changes in the construction process.Furthermore, the results show the importance of clear communication towards the endcustomer, as well as the value in proactive declaration of expected deviations; this will leadtowards higher CSI, Customer-Service-Index The study is limited to processes and methodsused within JM AB and is primarily focused on the production phase and warrantyassurance.This study resulted in several suggestions for improvement related to customercommunication, centralized internal quality controls, and more efficient internalcommunication and experience feedback. The results also stress the importance of clearlycommunicating JM’s desired quality level to both subcontractors and during procurement. / Studien ämnade att undersöka hur JMs framtagna arbetsprocesser efterföljs och kaneffektiviseras, om uppsatta mål uppnås samt när och varför beskrivna rutiner frångås.Studien genomfördes på distans genom kvalitativa intervjuer med arbetsledare i utvaldaprojekt, samt tjänstemän inom företagets organisation. Vid intervjuer och samtal medanställda betonades vikten av kommunikation, erfarenhetsåterföring, kvalitets- ochprocesstyrning.Ständig förbättring är centralt på JM och i resultaten framgår att det proaktiva arbetet för attmotverka fel och brister i produktion och garantiskedet kan stärkas genom förbättradkommunikation och erfarenhetsåterföring. Genom preventiva insatser och stor vikt påtydlighet kring företagets interna kvalitetskrav samt konsekvensanalys vid ändringar avunderlag i tidiga byggskeden kan resurs- och kostnadskrävande moment minimeras.Resultaten påvisade vikten av god kommunikation gentemot slutkund samt värdet i attproaktivt kommunicera förväntade avvikelser för att på sikt höja NKI, Nöjd-Kund-Index.Studien är avgränsad till JMs processer och arbetsmetoder samt fokuserar främst påprocesser relaterade till produktion och garanti.Studien resulterade i ett flertal förbättringsförslag relaterade till kundkommunikation,centraliserad försyn, samt effektiviserad intern kommunikation och erfarenhetsåterföring,men främst redovisas vikten att i upphandling och till underentreprenörer tydliggöra denhöga kvalitetsnivå JM eftersträvar.

Syftet med detta examensarbete var att, med hjälp av kunskap och färdigheter som förvärvats under utbildningens gång samt nyförvärvad kunskap, utveckla och förbättra två tidigare identifierade förbättringsområden hos LKAB. För att säkerställa att syftet uppfylldes användes frågeställningar gällande hur organisationens erfarenhetsåterföring skulle kunna förbättras samt hur deras kommunikation till medarbetare som påverkats, eller kommer att påverkas, av förändringar till följd av projekt kan förbättras. När arbetet påbörjades saknades ett strukturerat arbetssätt för erfarenhetsåterföring i organisationen samt riktlinjer för hur kommunikationen till medarbetare berörda av förändringar skulle gå till. Detta ledde till att båda delarna var bristfälliga och hade stor förbättringspotential. Litteraturstudier utfördes med hjälp av redan erhållen kurslitteratur, bibliotek och databassökningar. För insamling av data användes semistrukturerade intervjuer med sex stycken subjektivt utvalda medarbetare inom organisationen. Insamlad data kartlades och kategoriserade sedan med hjälp av en matris. Resultatet visade att majoriteten av medarbetarna såg flera brister inom de två valda områdena och önskade förbättring. Den lilla erfarenhetsåterföring som var styrd, i form av slutrapporter, var mycket mager och sällan hjälpsam för andra samt mycket svår att hitta då det inte gick att söka efter slutrapporter med nyckelord. Medarbetarna hade många förslag på förbättringar, däribland en sökfunktion, mer struktur och speciella träffar endast för erfarenhetsåterföring. Gällande kommunikationen vid förändringar framkom att den varierar och medarbetarna veterligen fanns ingen kommunikationspolicy eller andra riktlinjer att följa vid denna typ av kommunikation. Samtliga medarbetare föredrog muntlig kommunikation vid förändringar som skulle komma att påverka deras dagliga arbete men vittnade om att det ofta kom information via intranätet Arena eller mail. Slutsatserna som drogs från detta var att, för att kunna förbättra dessa två områden behövdes strukturella förbättringar, ökad förankring hos medarbetarna och förståelse för de vinster som är möjliga att göra i och med att de införs. För att förbättra erfarenhetsåterföringen vid projektarbete måste slutrapporterna bli sökbara, erfarenhetsåterföringen måste ske löpande underprojektarbetet, slutrapporter måste överföras vid byte av arkiveringsstruktur, erfarenhetsåterföringens innehåll bör specificeras och innehålla såväl hårda som mjuka delar samt att värdet och nyttan av erfarenhetsåterföring måste förankras hos såväl medarbetare som ledning i organisationen och ses som en naturlig del av projektets leverans. För att förbättra kommunikationen vid förändringar uppkomna till följd av projekt måste en kommunikationspolicy upprättas och förankras hos medarbetarna, kommunikationsplanen i projekt skall grundas på en ordentlig intressentanalys, kommunikationen bör vara muntlig förökad förståelse hos mottagaren samt att kunskap om hur kommunikation blir ett kraftfullt verktyg måste erhållas. / The purpose of this degree project was to develop and improve two earlier identified areas within LKAB in which there was potential for improvement. Thiswas done by the use of earlier acquired and newly obtained knowledge. To ensure that the purpose of this degree project was fulfilled two questions was designed: “How can the organization’s knowledge management improve?” and “How can the organization’s communication to employees affected by changes resulting from projects improve”. When the degree project was initiated there was no structured way of work for knowledge management nor was there any guidelines concerning how this type of communication was to be executed. Literature studies were accomplished by the use of already obtained course literature, libraries and databases. Data was collected through semi-structured interviews with six subjectively selected employees within the organization. The collected data was mapped out and categorized with the use of a template. The results showed thatthe majority of the employees saw multiple flaws within the identified areas and wished for improvement. The tiny part of the knowledge management that was structured was the one within the final project reports. The shared knowledge within the project reports was very thin and not always helpful for others as well as hard to find due to the reports not being searchable by the use of key words. The employees had many suggestions regarding how the knowledge managementcould improve. These included adding a search function, more structure andspecial gatherings for sharing knowledge only. Regarding the communication surrounding changes resulting from projects it was said that it varies and as far asthe employees knew there was no policy or guidelines to follow. All employees preferred verbal communication when being informed about changes that would affect their daily work but also shared that information often came to them through their intranet Arena or e-mail. The conclusions drawn from this was that structural improvements was needed in both areas, improvements must be established amongst the employees and a better understanding for the profits made possibleby the implementation of these improvements must be acquired. To improve the knowledge management the final project reports must be searchable, knowledge must be documented continuously throughout the project, project reports must be transferred in the event of a change of archive structure, the contents mustspecified and include both hard and soft topics and lastly the avail of knowledge management must be established amongst the management as well as theemployees and seen as a natural part of the project delivery. To improve the communication to employees affected by changes resulting from projects a communication policy must be established, the communication plan within projects must be based on a thorough stakeholder analysis, the communication should be verbal and a deeper understanding regarding how communication becomes a powerful tool must be obtained.

I vår tid växer nya generationer upp i ett samhälle med hög förändringstakt. Ur ett personsäkerhetsperspektiv innebär förändringsintensiteten en osäkerhet gällande vilka potentiella risker vi utsätts för. Risker kan identifieras och hanteras genom ett systematiskt säkerhetsarbete. Det kräver en god säkerhetskultur som bland annat innebär att samtliga individer inom en organisation vet hur det ska påtala risker för sin arbetsgivare och känner sig trygga att göra det (Reason, 1997; Power, 2007). Arbetsmiljölagen (1977:1166) föreskriver att risker ska identifieras och hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Samtidigt rapporteras att ca trettio procent av tusen grundskollärare upplever någon form av risk i samband med att föra fram kritik till eller om sin arbetsgivare (Helte, 2011). Hur påverkar den situationen förekomsten av internrapportering, förmåga att hantera risker och att dra lärdom av händelser? Är skolan en lärande organisation? Syftet med studien är att få en inblick i hur riskbilden kan se ut på en skola och, belysa hur fyra pedagoger upplever kulturen på sin arbetsplats, generellt och i förhållande till det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt arbetsmiljölagens (1977:1166) intentioner. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie. Studiens resultat visar att i samtliga fall var avsaknaden av en god säkerhetskultur med systematisk och strukturell approach anmärkningsvärd, även på de skolor som hade en trygg och öppen kultur. Den riskbild som framkom i intervjuerna omfattade risker i den psykiska och fysiska arbetsmiljön. Riskerna var tätt sammanlänkade med den pedagogiska verksamheten. Informanterna förmedlade behov av ökat systematiskt säkerhetsarbete och nämnde flera önskvärda effekter inom hela verksamheten som detta skulle kunna medföra. / In our time, new generations grow up into a society of rapid change. From a personal security point of view, the high rate of change implies an uncertainty regarding which potential dangers we will face. Risks can be identified, addressed and managed through Systematic Safety Work. It requires a good safety culture which among other things means that everyone knows how they are supposed to report risks to their employers and that they are comfortable doing so. (Reason; 1997; Power, 2007). The Work Environment Act (1977:1166) stipulates that risks are to be identified and managed in a Systematic Safety Work. At the same time it is reported that about thirty percent of one thousand teachers experience some kind of risk expressing criticism to or about their employers. (Helte, 2011). How does this affect internal reporting, ability to manage risks and to learn from incidents? Is school a Learning Organization? The purpose of this study is to gain insight into what kind of risks there are in school and to illustrate how four teachers experience the culture in their workplaces, generally and in relation to Systematic Safety Work according to the intentions of the Work Environment Act (1977:1166). The study was conducted as a qualitative case study. Our results demonstrate that in all cases there was a notable lack of good safety culture including systematic and structural approach. This also applied even to the schools with a confident and open culture. The risks which were expressed in the interviews concerned both mental and physical work environment. The risks were closely interconnected with the educational activities. Informants conveyed the need for increased Systematic Safety Work and mentioned several desirable effects in the whole school organization as a result.

I varje projekt finns det brister i kommunikation som kan leda till att kostnad, tid och kvalitét påverkas. Varje projekt är en tillfällig organisation med olika företag och olika personer med varierande erfarenheter inom projektering. Detta medför att varje projekt är i sig unikt och hur alla ska kommunicera med varandra kan vara stora frågetecken under projekteringens förlopp. Denna rapport tittar närmare på vilka brister och svårigheter som kan uppkomma i projekteringskedet.

Syfte: Platsbyggd byggnadsproduktion är en komplicerad process. En tillfällig fabrik, med nya materialupplag och nytt arbetsplatsområde upprättas vid varje enskilt projekt, vilket komplicerar processen ytterligare. Materialhanteringen utgör en stor besparingsmöjlighet i byggnadsprojekt och 40 % av tiden som förloras på en byggarbetsplats kan tillskrivas materialhantering. För att få bukt med slöseri kopplat till materialhantering krävs en väl bearbetad logistikplanering, fungerande kommunikation samt kunskapsbeaktning från tidigare genomförda projekt. Studiens mål är därför att identifiera förbättringsåtgärder gällande användning av materialrutor och gångstråk, samt skapa en kommunikationsmodell för arbetsplatsdispositionsplanen (APD-planen) som stödjer erfarenhetsåterföring. Metod: Studien har utfört fallstudier på två projekt inom NCC:s organisation. Kvalitativ datainsamling i form av litteraturstudie, intervjuer, dokumentanalys och observation har använts. Semistrukturerade intervjuer har utförts och innefattar sju respondenter med olika befattningar inom byggbranschen. Resultat: Studien har tagit fram faktorer som bör beaktas vid planeringen av materialrutor och gångstråk. Vidare visar resultatet att det krävs resurser och strukturerade processer för att erfarenhetsåterföring i byggnadsprojekt skall fungera. För att lyckas med användningen av materialrutor och gångstråk krävs god kommunikation av APD-planen. I studien har även en kommunikationsmodell av APDplanen som stödjer erfarenhetsåterföring tagits fram. Konsekvenser: Det är under inköps- och leveransplaneringen som förutsättningarna för materialrutor och gångstråk sätts, därför bör APD-planen vara mer i fokus under detta skede. En förutsättning för att användningen av materialrutor och gångstråk skall fungera är att det finns resurser som stödjer platsledningen vid planering och utförandet. Genom att använda sig av logistikresurser inom organisationen underlättas planering och hantering av material på byggarbetsplatsen och insamlade erfarenheter kan förmedlas mellan projekt. Ute i produktionen bör det finnas en ansvarig godsmottagare som är extra insatt i APD-planen och materialrutor, genom kontinuerlig kommunikation med platsledning och logistikresurs. Begränsningar: Eftersom arbetet endast omfattar studie av två byggnadsprojekt finns det en begränsning i vilka faktorer och resonemang som lyfts fram. Även om resultatet grundas från två byggnadsprojekt är de grundläggande processerna och händelseförloppen vid uppförande av byggnader likartade och resultatet kan därför tillämpas på liknande byggnadsprojekt. / Purpose: On-site construction is a complicated process. A temporary factory, with new zones for materials and workplace area must be established for each new project, which complicates the process further. Material management stands for a big saving opportunity in building projects and 40 % of the time lost on a construction site can be attributed to material management.  To overcome this waste connected to material management a well-processed logistics planning, god communication as well as experience feedback from previous projects is required. The aim for this thesis is therefore to identify improvement measure regarding the use of material-dedicated buffer zones and walking paths, and as well as create a model of communication that supports experience feedback. Method The thesis is a case study on two projects within the organization of NCC.  A qualitative data collection with literature review, interviews, document analysis and observation has been conducted. Semi-structured interviews have been conducted and includes seven respondents with different position within the construction industry. Findings: The thesis has produced factors that should be taken into consideration when material zones and walking paths are planned. The result shows that resources and structured processes are required if experience feedback should work during the construction project. To succeed with the use of material-dedicated buffer zones and walking paths, good communication of the construction site plan is needed. Furthermore, the thesis has resulted in a model of communication that supports experience feedback.   Implications: It’s during the purchase and delivery planning that the conditions for the material-dedicated buffer zones and walking paths are set, therefore the construction site planning should be involved more in this phase. A prerequisite for using dedicated material zones and walking paths are resources which supports the construction management with planning and performance. By using logistic resources within the organization facilitates planning and management of material at the construction site, enables that collected experience can be conveyed between projects. In the production there should be a responsible receiver of material deliveries, who is extra briefed in the constructions site plan and the material-dedicated buffer zones through continuous communication with the construction management and logistic resource. Limitations: Since the thesis only includes two building projects, there is a limitation of the factors and arguments that are treated. Although the result is based on two building projects the fundamental processes and course of events are similar and can therefore be applied on other building projects.