31 |
Erfarenhetsåterföring i projektbaserad verksamhet : En fallstudie inom Gatuavdelningen, Borås Stad / Experience feedback in a project-based organisation : A case study of the Borås city, Street departmentKlica, Amil, Mustafa, Matin, Raisi, Joakim January 2022 (has links)
Flera aktörer inom byggbranschen påtalar vikten av en väl fungerande erfarenhetsåterföring som skapar förutsättningar till effektivisering och förbättring av metoder och arbetsprocesser. Erfarenhetsåterföring skapar utrymme för tillvaratagande av erfarenheter som vidare kan användas och nyttiggöras i nästkommande projekt. Även dåliga erfarenheter bör identifieras och granskas i syfte att undvika upprepning av misstag och ineffektiva metoder för att vidareutveckla och förbättra arbetstillvägagångssätt samt processer. Utöver att uppfinna goda metoder, arbetsprocesser och arbetssätt möjliggör även erfarenhetsåterföring att nyttiga erfarenheter tas tillvara. Trots att många påtalar vikten av erfarenhetsåterföring så är det fortfarande något som utförs bristfälligt i många organisationer. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur erfarenhetsåterföring hanteras i investeringsprojekt inom Gatuavdelningen inom den tekniska förvaltningen i Borås Stad. Arbetet önskar skapa förståelse i hanteringen av erfarenhetsåterföring samt markera ut eventuella svårigheter i syfte att skapa en värdefull, fungerande och effektiviserad erfarenhetsåterföring inom organisationen. Syftet uppnås med hjälp av en fallstudie utifrån kvalitativa metoder som utförs inom Gatuavdelningen på den tekniska förvaltningen. Studien skapar bredare förståelse kring hur erfarenhetsåterföringen hanteras inom organisationen, vilket sedan kan behandlas och tolkas utifrån tidigare teorier. Medarbetarna inom Gatuavdelningen förstår innebörden och betydelsen av en fungerande erfarenhetsåterföring. Inom organisationen råder ett öppet klimat där intrycket är att flertalet är mer än villiga att dela med sig av och ta emot erfarenheter, vilket skapar bra förutsättningar för vidareutveckling. Dock utförs erfarenhetsåterföringen bristfälligt då ett tydligt och lättanvänt databasverktyg saknas, vilket mynnar ut i att arbetet utförs osystematiskt och ostrukturerat. Utöver detta saknas tydlig kommunikation från ledningen angående vilka rutiner och målsättningar som bör efterföljas i arbetet med erfarenhetsåterföring, vilket leder till oengagerade medarbetare och brist på ambition. För att effektivisering av erfarenhetsåterföring ska uppnås inom Gatuavdelningen så kan ett lämpligt första steg vara att utveckla ett nytt dokumenthanteringssystem. Utöver utvecklandet av ett system är avdelningen i behov utav att förnya och förtydliga rutiner samt arbetstillvägagångssätt för att engagera medarbetare att arbeta mot dem gemensamt uppsatta målsättningarna och sträva efter ständig förbättring. En väl fungerande erfarenhetsåterföring bidrar till utveckling av verksamheten, undvikande av återupprepande misstag samt tids- och kostnadsbesparingar. Erfarenhetsåterföringen bidrar även till att kunskap utökas samt bibehålls inom avdelningen. / Several participants in the construction sector point out the importance of a well-functioning experience feedback system that creates the optimal conditions for improving efficiency, methods and work processes. Experience feedback creates the opportunity to gain experience that can be used and applied in subsequent projects. Even bad experiences should be identified and reviewed in order to avoid repetition of mistakes and ineffective methods to further develop and improve working approaches and processes. In addition to reinventing good practices, work processes and ways of working, experience feedback also enables useful lessons to be learned. Despite the importance of feedback, it is still insufficient in many organizations. The aim of the thesis is to investigate how experience feedback is handled in investment projects within the Street Department at the Technical Administration in the City of Borås. The work wishes to create understanding in the handling of experience feedback and highlight possible difficulties in order to create a valuable, functioning and streamlined experience feedback within the organization. The objective is achieved by means of a case study based on qualitative methods carried out within the Street Department of the Technical Administration. The study provides a broader understanding of how experience feedback is managed within the organization, which can then be addressed and interpreted based on previous theories. The staff of the Street Department understands the meaning and importance of effective experience feedback. There is an open climate within the organization where everyone is more than willing to share and receive experiences, which creates good conditions for further development and improvement. However, feedback is poorly executed due to the lack of a clear and easy-to-use database tool, which results in the work being carried out in an unsystematic and unstructured manner. In addition, there is a lack of clear communication from management regarding the procedures and objectives that should be followed in the experience feedback work, which leads to disengaged employees and a lack of ambition. In order to improve the efficiency of experience feedback within the Street Department, a good first step could be to develop a new document management system. In addition to the development of a system, the department needs to renew and clarify procedures and working methods in order to engage employees to work towards the jointly set objectives and strive for continuous improvement. A well-functioning feedback system contributes to the development of the business, the avoidance of repetitive mistakes and time and cost savings. It also contributes to the development and retention of knowledge within the department.
|
32 |
Fuktsäkerhetsarbete i produktionsskedet : Alsters förskola utformas till ett referensobjektQvick, August, Hansson-Böe, Anton January 2016 (has links)
Many buildings in Sweden have some kind of moisture problem and the reason for this can in a lot of cases be attributed to the production phase. A suggested measure by Boverket is to increase feedback to reduce errors in the production phase. This study will therefore contribute to the experience feedback by describing the process of moisture safety during the production phase at Skanska’s construction of Alster’s preschool. The starting point for this study is a moisture survey carried out on Alster’s preschool. The result from the moisture survey suggests that the work with moisture safety has been successful during the construction of Alster’s preschool. The aim of this study is therefore to make Alster’s preschool into an object of reference regarding moisture safety during the production phase. The method involved a theoretical study of building components and materials used in the construction of Alster’s preschool and the moisture aspects that must be taken into account. The method also involved an examination of Skanska’s documents from the construction of Alster’s preschool, supplemented with verbal conversations with Skanska employees. The result describes the process of moisture safety during the production phase at Alster’s preschool. The description includes how the construction was built, material management, examinations that were carried out and the anomalies that occurred. One conclusion that was drawn regarding the applicability of Alster’s preschool as an object of reference is that some similarities should coincide with the new building. Similarities such as supporting structures of wood, meet the passive house standard, one floor construction, and that the building is constructed in a similar climate. Another conclusion that was drawn is that the work with moisture safety in the production phase always should strive to keep building moisture levels below critical numbers. A measure taken in the disposal to make this possible was to achieve a favorable climate regarding moisture in the building. But it is important to consider the required air tightness in the construction before the heating process starts in the building.
|
33 |
En lärande besiktningsprocess : -Erfarenhetsåterföring med hjälp av digitala verktyg / Learning through inspection processes : -Experience feedback using digital toolsKarlsson, Fredrik, Johansson, Patrik January 2016 (has links)
Abstract Purpose: Contractors usage of inspection data for the purpose of experience feedback in order to improve the production processes is unusual. The usual procedure with the usage of inspection protocols is to use them as a tool for correcting building errors discovered at the time of the inspection. This report highlights the opportunities and challenges regarding a computer aided inspection process by studying what different people in the industry think about these issues. The aim of the study is to present a proposal on the structure of a program that handles inspection data in the purpose of experience feedback and statistics. The structure shows an example on how the information from inspection statements can be sorted. Method: The authors conducted a case study of a company that works with offsite construction. The data collection was performed through semi structured interviews at the company the study focuses on and also on another company in the same industry. To be able to conduct the interviews in a satisfying way the authors conducted a document analysis of previous inspection protocols as well as a literature study through which the authors became acquainted with the current research frontier. Findings: The data collection with following analysis, among other findings, resulted in that a digital inspection process would make the categorization of errors standardised which in turn would lead to better usage of the information provided from inspections. It was also found that companies within the industry wants to use a digital tool for experience feedback. Especially for, but not limited to, the ability to get statistics over what areas in the business that need improvement. The result most closely related to the aim of the study is the points the authors believe should be included in a specification for a digital tool, for managing inspection protocols and using them for experience feedback. These points are: minimal changes by hand, easy to navigate, the ability to keep statistics over inspection findings and the possibility to adapt the structure of the digital to the specific company or inspector. Implications: The core of the problem that the report intends to investigate is the weaknesses in how industrial contractors use the information from inspections. The result indicate that a digital tool may be part of the solution. With such a tool developed, with above mentioned points in mind, many of the reoccurring errors found through inspections would be made visible through the easy access of statistics. In this way companies that uses a tool like this would have an easier time to introduce changes in their operations to minimize errors. Limitations: The report is limited by the fact that it only targets companies that is working with offsite construction in an industrialized fashion and therefore only is privileged by their views of the issues. The inspectors, whom also would be affected by such a tool, is not included in this study. Keywords: ICT, experience feedback, offsite construction, inspection process, requirements engineering. Content is described in Swedish below. / Sammanfattning Syfte: Att industriella byggföretag använder sig av besiktningsprotokoll för erfarenhetsåterföring med syfte att förbättra produktionsprocessen är ovanligt. Det vanliga förfarandet handlar närmast om att använda protokollen enbart som åtgärdslistor för de fel som uppdagas vid besiktningstillfället. Denna rapport belyser möjligheter och utmaningar med en datorstödd besiktningsprocess genom att utreda vad olika personer i den industriella modulbyggbranschen tycker i dessa frågor. Arbetets mål är att presentera ett förslag på struktur för ett program som hanterar besiktningsanmärkningar för erfarenhetsåterföring. Strukturen ska visa hur informationen från besiktningsutlåtandena kan sorteras. Metod: Rapportförfattarna har utfört en fallstudie på ett företag inom industriellt modulbyggande. Datainsamlingen skedde genom semi-strukturerade intervjuer på företaget fallstudien fokuserar på och på ett annat företag i samma bransch. För att genomföra intervjuerna på ett bra sätt genomfördes en dokumentanalys av slut-besiktningsprotokoll från tidigare färdigställda projekt och det gjordes en litteratur-studie där rapportförfattarna bekantade sig med den nuvarande forskningsfronten i ämnet. Resultat: Sammantaget resulterade datainsamlingen, och analysen av denna, bland annat i att en digitaliserad besiktningsprocess hade kunnat göra kategoriseringen av fel standardiserad och att man då i högre grad kan utnyttja informationen i besiktnings-protokollen. Det visar sig också att de industriella byggföretagen i branschen vill använda sig av ett digitalt verktyg för erfarenhetsåterföring, framförallt men inte enbart för att få statistik över vilka områden i verksamheten som behöver förbättras. Det resultat som närmast svarar mot målet är de punkter som rapportförfattarna anser bör ingå i en kravspecifikation för ett digitalt verktyg för hantering av besiktningsprotokoll och erfarenhetsåterföring från dessa. Punkterna som rapportförfattarna kommer fram till är: minimal handpåläggning, lättnavigerat, möjlighet att föra statistik över besiktningsanmärkningar samt möjlighet att anpassa strukturen av det digitala verktyget utefter krav hos det specifika företaget eller besiktningsmannen. Konsekvenser: Kärnan i problemet som rapporten ämnar utreda är brister i hur industriella byggföretag i dagsläget använder sig av informationen i slut-besiktningsprotokoll. Rapportens resultat indikerar att ett digitalt verktyg kan vara en del i lösningen på problemet. Med ett sådant verktyg utvecklat efter ovan nämnda punkter som grund skulle många återkommande fel som idag upptäcks på slutbesiktningar synliggöras genom lättillgänglig statistik. På så sätt kan företag som använder ett sådant verktyg lättare införa förändringar i verksamheten för att minimera fel. Begränsningar: Rapporten begränsas i den mening att den endast riktar sig mot företag inom industriellt modulbyggande och då enbart deras åsikter i frågorna. Besiktningsmännen som också skulle påverkas av ett sådant verktyg ingår ej i studien. Nyckelord: ICT, erfarenhetsåterföring, industriellt byggande, besiktningsprocessen, requirements engineering.
|
34 |
Erfarenhetsåterföring inom byggentreprenader. : Framtagning av en modell för att effektivisera erfarenhetsåterföringen mellan byggprojekt. / Experience feedback within contracting companies. : The creation of a model to streamline the experience feedback between construction projects.Petersén, Felix, Björk, Oscar January 2016 (has links)
Purpose: The construction sector has for many years been criticized for being ineffective, non-competitive and being expensive. Swedish construction firms needs to work with their experience feedback systems. But unfortunately it lacks tradition and experiences with this kind of work with experience feedback. Work in the construction sector usually is defined as craftmanship. Which means that errors are corrected as quickly as possible without understanding and analyzing the underlying causes of the errors and thus be able to control their production processes. The purpose of this study is to bring foward a theoretical model over information flows that could increase the efficiency of the experience feedback between construction projects. Method: The study’s approach was through a qualitative case study. Qualitative case study was chosen due to the need of a thorough analysis of the problem. The report’s theoretical framework is produced from a literature study which focused on experience feedback, knowledge management, incentives and motivation. The empirical accumulation consisted of six interviews conducted by the type of semi-structured and a document analysis. Findings: In the current situation oral feedback is the most common experience feedback from the construction site. Systems regarding experience feedback is not used due to lack of knowledge of the systems and information about how the work with experience feedback should be done is non-existent. Work with experience feedback does not take place continuously during the project and does not have any shall batch. There is no structure, responsibilities and guidelines regarding how the work with experience feedback should be done. This leads to uncertainty among service men concerning the definition of experience feedback. Due to that no information has been released to service men about how the systems works or what’s in the systems motivation to work with the experience feedback systems are failing. Implications: The conclusions of this report is that a knowledge bank should be made available to all service men within the company, from the knowledge bank experiences are reported in and out. During the project continuosly work should be done regarding experience feedback through meetings and at each construction site a responsible person should handle the reporting of experiences. There should be clear structures and guidelines of what the work with experience feedback includes. A responsible person should be handling the knowledge bank and ensure that only relevant information stores in the knowledge bank. Limitations: The report concerns incentive and motivation which is applicable in any organization, this promotes a generally valid result for the case study. The report delimitates from all database structures which are considered as positive due to the time it takes to analyze and make these structures. This would have indirectly been taking time from the analysis of the experience feedback systems and would make the study’s result less credible. / Syfte: Byggsektorn har under många år fått utstå kritik för att vara ineffektiv, konkurrensfattig samt ha en hög prissättning. Svenska byggentreprenader behöver därför jobba med sina erfarenhetssystem men tyvärr saknas traditionen och även erfarenheten med att arbeta med detta. Arbetet inom byggbranschen brukar kallas hantverkskunnande. Vilket innebär att fel rättas till så snabbt som möjligt utan att förstå och analysera de bakomliggande orsakerna till felen och på så sätt kunna styra sina produktionsprocesser. Målet med studien är att framställa en teoretisk modell över informationsflöden som skulle kunna effektivisera erfarenhetsåterföringen mellan byggprojekt. Metod: Studiens angreppssätt var genom en kvalitativ fallstudie. Kvalitativ fallstudie valdes på grund av att studien kräver en fördjupad analys av problemet. Rapportens teoretiska ramverk är framtaget från en litteraturstudie där fokus ligger vid erfarenhetsåterföring, knowledge management, incitament och motivation. Empiriinsamlingen bestod av sex stycken intervjuer som genomfördes av typen semistrukturerade och en dokumentanalys. Resultat: I dagsläget används mest muntlig erfarenhetsåterföring från produktionen. Systemen för erfarenhetsåterföring används inte då kännedomen om systemen är bristfällig och information om hur arbetet med erfarenhetsåterföring ska ske är obefintlig. Arbetet med erfarenhetsåterföring sker inte kontinuerligt under projektets gång och har ingen egen skallsats. Det saknas struktur, ansvar och riktlinjer om hur arbetet med erfarenhetsåterföring ska gå till vilket leder till en ovisshet bland tjänstemännen om vad arbetet med erfarenhetsåterföring innebär. Då ingen information har kommit ut till tjänstemännen om hur erfarenhetsåterföringssystemen fungerar eller vad som finns i systemen leder detta till att motivationen med att arbeta med erfarenhetsåterföringssystemen blir sviktande. Konsekvenser: Slutsatserna för denna rapport är att en kunskapsbank ska göras tillgänglig för alla tjänstemän inom företag där erfarenheter rapporteras in och ut. Under projektets gång ska det arbetas kontinuerligt med erfarenhetsåterföring genom möten och det ska finnas en ansvarsfördelning över in- och utrapportering av erfarenheter inom produktionen. Det ska finnas en tydlig struktur och tydliga riktlinjer ute i produktionen om vad som ska ingå i arbetet med erfarenhetsåterföring. En ansvarig person ska finnas för erfarenhetsåterföringen som ansvarar för kunskapsbanken och ser till att relevant information kommer in i systemet. Begränsningar: Rapporten berör incitament och motivation som är applicerbart i alla organisationer vilket främjar ett generellt giltigt resultat. Rapporten avgränsades från eventuella databasstrukturer vilket anses som positivt då mycket tid hade behövts för att skapa mappstrukturer och ordning i modellens kunskapsbank. Detta hade indirekt tagit tid från fördjupandet
|
35 |
Kvalitetssäkringsarbete : Kvalitetundersökning om hur företag kan minimera anmärkningar före slutbesiktning / A qualitative study of how a construction company can minimize remarks before final inspectionDresevic, Mehmed, El Machharawi, Isa January 2019 (has links)
Brist på erfarenhet, bristande kommunikation och stress är några faktorer som kan påverka kvalitetsarbetet i sin helhet. Dessa faktorer finns i vår bransch, byggbranschen där företag och anställda kan påverkas av ovan nämnda faktorer på ett negativt sätt. Syftet med den här rapporten är att undersöka och utreda samt få större kunskap om vilka faktorer som påverkar och bidrar till en bättre kvalitetssäkring. Förhoppningsvis kommer vår diskussion och slutsats vara till nytta för Servicekontoret i Borås. Detta kommer att undersökas med följande: – Tidigare forskning – Intervjuer Målet med vår rapport är att: Försöka få fram idéer, förslag och olika åtgärder för att hjälpa Servicekontoret att förebygga och minska anmärkningar i slutbesiktningen samt bidra med bättre kvalitetssäkring. Studien är utförd I samarbete med Servicekontoret I Borås och grundar sig på deras kvalitetssäkringsarbete. Tanken är att komma med idéer på förbättringsmöjligheter som gynnar företagets kvalitetssäkringsarbete. Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att utvärdera och granska Servicekontorets kvalitetssäkringsarbete. För att undvika anmärkningar på slutbesiktningen måste alla på företaget förstå hur viktigt det är med kvalitet, betydelsen av att dokumentera erfarenheter och att inte upprepa samma misstag flera gånger. För att Servicekontorets anställda ska kunna nå målet med noll anmärkningar på ett effektivt sätt bör det bland annat skapas någon form av intranät där dokumentationen lagras på ett smidigt och enkelt sätt. De dokument som bör finnas tillgängliga är bland annat arbetsberedningar och andra dokument som beskriver diverse arbetsmoment. / Lack of experience, lack of communication and stress are some factors that can affect the quality of the work. These factors exist in our industry, the construction industry where companies and employees can be affected by the factors in a negative way. The purpose of this report is to examine and investigate meanwhile gaining greater understanding of the factors that influence and contribute to a better quality assurance. Hopefully our discussion and conclusion can help Servicekontoret in Borås. This will be determined by: – Previous research – Interviews The goal with this report is to: Try to produce some ideas, suggestions and various measures that can help Servicekontoret to prevent and reduce their remarks in the final inspection and try to provide better quality assurance. This will be based on a study carried out by a cooperation with the Servicekontoret in Borås and is based on their quality assurance work. The idea is to come up with ideas for possible improvements that can benefit the company's quality assurance work in a positive way. The main purpose of this work is to evaluate and examine Servicekontorets quality assurance work. To avoid getting remarks on the final inspection the whole company must understand the importance of quality, the importance of documenting the experiences and not to repeat the same mistakes over and over again. For the employees of Servicekontoret to achieve their goal of zero remarks in an effective way should they create some kind of intranet where documents are stored in a convenient and simple way. The documents that should be available for the employees are working preparations and other documents describing various tasks.
|
36 |
Erfarenhetsåterföring mellan organisationer i byggproduktion : Ett arbete utfört i samarbete med NCC Hus i UppsalaJansson, Ida, Widén, Matilda January 2019 (has links)
The construction process includes many steps, phases and moments from the idea until the product is completed and handed over to the customer. Construction companies usually divide their work into several projects where the employees work in parallel project teams. In this report, a study together with NCC Hus in Uppsala has been performed in order to improve their return of experience. The main goal with the study is to identify the extent of the need in the process of returning experiences between the organizations in the production stage. The report is based on interviews and a case study, together with theoretical background to create an idea of the situation, the need and possible improvements that applies to return of experience. In the report we have come to the conclusion that the employees at NCC Hus in Uppsala are positive to spreading their knowledge and experience. The individuals in the organizations has a lot of knowledge and experiences, but there are no structured methods for when and how experiences should be collected and documented. The study shows that the extent of the need consists development of reference sheets that facilitate oral communication and documented experience regarding work preparation, work environment and choice of materials. The study suggests that the documentation should be kept simple and not superfluous, and that the information should be easily accessible and quality assured for the benefit to be valuable. In summary, through involvement and structured systems, the process has great development potential.
|
37 |
Att kunna det som andra kan : Knowledge management i ett kunskapsföretag / Knowing what others know : Knowledge management within a knowledge-based organizationCarlson, Johanna January 2012 (has links)
The capability to know what knowledge there is and where it resides within an organization is becoming increasingly important in the new knowledge-based economy. This paper takes on a practise-based view of knowledge in order to decide on a course of action for how to successfully implement knowledge management within a knowledge-based company. By considering all knowledge as more or less contextual and socially constructed, knowledge is divided into three dimensions depending on the degree to which it is tacit, namely: information, knowledge and skills. The paper then discusses inhibitors and enablers for transferring knowledge via these three dimensions respectively. The empirical findings are based upon a case study of Faveo. It is shown that Faveo, like most organizations, has til now focused on the collection of codified knowledge, i.e. documentation of information. Faveo has the technology established to potentiallymanage information transfer to an adequate degree. Still, the company fails to do so due to its incapability to enable use of its groupware. To surmount this problem, Faveo needs to address the attitudes of its employees towards its groupware and train them in how to use it. To improve Faveo’s knowledge management and thus pursue world class project management, the company also needs to step up its game within the two areas of knowledge and skills transfer. There are some but not sufficient plans for handling knowledge transfer at Faveo and, again, Faveo fails to enable these processes to turn from plans into action. There is an overall need for more formal as well as informal interaction between individual and groups of employees at Faveo. In addition, Faveo needs to acknowledge skills transfer as a vital part of knowledge management. This report finally suggests that Faveo needs to motivate knowledge management, create goals for knowledge management, train its employees in how to carry out knowledge management and evaluate its knowledge management.
|
38 |
Skapa öppenhet i erfarenhetsregistrering vid Forsmarks Kraftgrupp AB / Creating Transparency in Operating Experience at Forsmarks Kraftgrupp ABAbuzohri, Ahmed, Dizdarevic, Zlatko January 2012 (has links)
Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes på Forsmarks kärnkraftverk åt FTQ-avdelningen. FTQ-avdelning på Forsmark ansvarar för erfarenhetsåterföringens ärenden på anläggningen och försörjer organisationen med nya infallsvinklar gällande erfarenhetsåterföringstekniken. För cirka 10 år kom Forsmarks kraftgrupp AB till insikt att det fanns ett behov av att införa en aktiv erfarenhetsåterföringsprocess för att undvika upprepade misstag. Detta resulterade i att en ny avdelning skapades år 2008 med namnet FTQ. Denna avdelning skapade en databas med namnet ERFKA där man började samla in och lagra erfarenhetsåterföringsärenden. Dessutom innehåller ERFKA ett presentationsverktyg som möjliggör för personalen på FTQ-avdelningen att få fram grafisk statistik på allt som finns i databasen, som t.ex. statistik på tillbud, olyckor, månadsrapporter, rapporter mm. ERFKA-systemet uppfyller sitt syfte i detta sammanhang, men är på grund av sekretesskäl endast tillgänglig för ett tiotal personer. Det resulterar i att FTQ-avdelningen kontaktas för att ta fram informationen åt andra på anläggningen vilket både är tidskrävande och krångligt i en stor organisation som Forsmark. Examensjobbet mål var att skapa öppenhet i ERFKA-systemet. Genom att använda befintliga IT- verktyg utöver ERFKA ska informationen i ERFKA göras tillgänglig för alla på Forsmark. Examensarbetet består av två delar. Den ena består av framtagning och bearbetning av information från användare av ERFKA och den andra av framtagande av lösningförslag. I första delen utfördes intervjuer för att kartlägga vilken information som ska göras tillgänglig för personalen. Intervjuer hölls med de personer som var mest insatta i erfarenhetsåterföringsförbättringen och därmed var projektets främsta intressenter. I den andra delen togs det fram en kopplingsmodell för att presentera informationen från ERFKA på Forsmarks interna webbplats "Canalen". På grund av begränsad åtkomst till ERFKA för samtaliga anställda blev lösningen att flytta informationen från ERFKA till ett redan beprövat grafritandestatistikprogram med namnet Bi-Cycle. Detta program är tillgänglig för alla i organisationen, enligt bestämda specifikationer. Under projektets gång skapades ett schema på en möjlig kopplingsmodell där alla steg i kommunikationen visas tydligt. Modellen inkluderar allt från Canalen och grafer i Bi-Cycle till den slutgiltiga rapporten och några möjliga kopplingsmodeller mellan ERFKA och Bi-Cycle / This project is a thesis work conducted at the Forsmark nuclear power plant at the FTQ department. The FTQ department at Forsmark is responsible for the experience feedback cases in the facility and supplying the organization with new insights regarding experience feedback techniques. About 10 years ago Forsmark Power Group Ltd realized the need to introduce an active experience feedback process to avoid repeating mistakes. This resulted in a creation of a new department in 2008 with the name of FTQ. Later, the FTQ department created a system with a database named ERFKA where all experience feedback cases have been collected and stored. In addition to the ERFKA database, the system contains a presentation tool that enables data in the database to be presented graphically at the FTQ department, such as statistics on incidents, accidents, monthly reports, reports and more. The ERFKA-system fulfills its purpose in this context but for safety reasons it is only available for approximately 15 people. It results in that FTQ department always needs to be contacted to develop information to others in the facility which is time-consuming and complicated in a big organization like Forsmark. The thesis project was focused in creating openness in the ERFKA-system with regard to safety aspects in the facility. By simply making the information in ERFKA available for everyone at Forsmark, without having to contact the FTQ department, and simultaneously use the tools that already are available on the power plant was this project carried out. The first part was accomplished by interviews in an attempt to specify the information types that were desired to be available. In pursuit of this information, we interviewed those people who were most familiar with the experience feedback improvement and could have most influence on the results. The second part was carried out through developing an acceptable proposed solution for a connection model to present information on the Forsmark intranet “Canalen” using those available tools. Due to the security limits in the facility, just few administrators can access the ERFKA. Therefore, the solution has been formed to transfer information from ERFKA to an already proven statistics and graph generating program called Bi-Cycle, which is available for all employees in the organization. During the project, a diagram of a possible link model has been created where all parts of the communication are clearly displayed. The model includes every detailed section beginning with Canalen, graphs in Bi-Cycle and ending with the final report.
|
39 |
Produktionsuppföljning : För att underlätta styrning i projekt samt ge återkoppling i form av produktionsdata till kalkylatorDanielsson, Anders January 2018 (has links)
För att lära sig och förbättras är det viktigt att ta till vara på erhållna erfarenheter. Det är även viktigt att genom rätt beslut driva projekt på ett lönsamt sätt. Vid företaget i fallstudien upplever kalkylatorerna att erfarenhetsåterföringen och uppföljningsarbetet har brister. Bakgrunden till examensarbetet är att kalkylatorerna vill få bättre återkoppling på sina kalkyler. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur uppföljningsarbetet fungerar och hur det kan förbättras vid företaget i fallstudien. Examensarbetet har genomförts vid Peab Anläggning AB, Region Nord i Luleå. Empirin har till största del utförts genom 10st kvalitativa intervjuer med personal vid företaget men även utifrån deltagande observation vid några av företagets projekt. En uppföljningsmall har även konstruerats och utvärderats i företagets projekt. Vid företaget i fallstudien är det ovanligt med återkoppling till kalkylatorn i form av nedskrivna produktionsdata. Det finns inget strukturerat sätt/hjälpmedel för att bedriva uppföljningsarbeten. Uppföljningar som görs vid företaget blir därför baserade på vad platschefen i projekten är intresserad av vilket resulterar i att nedskrivna produktionsdata sällan tas fram. Det finns förbättringspotential för produktionsuppföljning och erfarenhetsåterföring. I detta examensarbete ges förslag på uppföljningsmall som underlättar en enkel och snabb produktionsuppföljning i projekten. Genom mallen fås erfarenhetsvärden i form av produktionsdata som genom återkoppling till kalkylavdelningen ger ett underlag och stöd i kalkyleringsprocessen. Förutom erfarenhetsvärden ger denna uppföljningsmall ett styrningsunderlag för platschefen i projektet där uppföljningen görs. Det finns mycket kunskap och erfarenhet inom företaget och det finns mycket att vinna genom att ta vara på erfarenheter från genomförda projekt.
|
40 |
Erfarenhetsåterföring för mark- och anläggningsarbeten inom Skanska BoKlok / Experience feedback within earthworks and construction work in Skanska BoKlokLundberg, Sofie, Gunnarsson, Samuel January 2015 (has links)
En fungerade erfarenhetsåterföring leder till effektivare och lönsammare processer. Det är i synnerhet viktigt för Skanska och Ikeas industrialiserade bostadskoncept BoKlok, där samma typ av arbeten ständigt upprepar sig. Skanska har ett verktyg för erfarenhetsåterföring som de kallar Normallägen och beskriver olika arbetsmoment i text och video. Arbetet pågår med att utvidga innehållet för Normallägen och i dagsläget finns inga för markarbeten inom BoKlok. Syftet är att undersöka hur erfarenhetsåterföringen fungerar idag och vad som fungerar mindre bra i projekten. Finns det erfarenheter som kan användas som underlag till framtida Normallägen. Arbetet bygger på intervjuer, litteraturstudier och information från Skanska och BoKloks intranät. Resultaten visar att den erfarenhetsåterföring som sker idag oftast är muntlig mellan arbetsledningen på olika projekt och där kunskapen är personrelaterad. Det ska enligt Skanskas arbetssätt genomföras ett erfarenhetsåterföringsmöte efter avslutat projekt men så är inte alltid fallet. Projekteringen har visat sig vara bristfällig och ofta har arbetet påbörjats utan färdigställda bygghandlingar. Handlingarnas innehåll och kvalitet varierar vilket orsakar högre kostnader i slutändan. Flera lösningar har presenterats som underlag till fler Normallägen. Det finns dock ett behov av att på ett smidigt sätt samla in idéer och erfarenheter då få lösningar idag kommer Normallägesgruppen till handa. / Well‐functioning knowledge transfer leads to more efficient and profitable processes within organizations due to the establishment of “best practicises” serving as guidelines for present and forthcoming projects. Within the industrial construction concept BoKlok, an assembly line process where the same construction is constantly repeated, Skanska and Ikea share this particular need. The tool presently used by the Skanska organization for knowledge transfer is Normallägen, describing “best practice” work processes in video and text. This concept is now set to expand to the BoKlok ground planning which currently lacks proper knowledge transfer. This thesis aims to identify/investigate the knowledge transfer process within the BoKlok concept. Is there any “best practices” to be used as future references so called Normallägen? The thesis is built upon a case study and a theoretical study of literature in conjunction with information from the Skanska and BoKlok intranet. The case study consists of interviews with organization members with a variety of positions at Skanska. Our results show that the current transfer of knowledge within BoKlok projects’ mostly is passed on by word of mouth between the management at different projects where knowledge is limited in person. According to the Skanska regulations every finalized project should have a final meeting regarding the follow up of knowledge transfer but this isn’t always the case. Construction planning is shown to be inadequate and most often the construction is started without the final construction plans. These plans also vary in substance and quality resulting in higher expenses in the end. Several suggestions/solutions have been given as a foundation for more “best practices” (Normallägen). There is however a need for a seamlessly integrated way of collecting all these ideas, experiences and “best practices” since few are reaching the “best practice” group within Skanska (Normallägesgruppen).
|
Page generated in 0.1063 seconds