As a result of the so called “Million Program” between the years 1965 – 1975 the design-build contract had its breakthrough in Sweden. Since then, the contract form has become increasingly common and now holds a strong position on the Swedish market. In design-build contracts it’s usual that the design and production time is overlapping. The contract form gives an opportunity to build in less time because the production can begin before the building is fully designed. These premises demands good collaboration between the contractor and the designers because they are working closer and are more dependent of each other, compared to other contract forms. The collaboration becomes even more important in large construction projects as more partners and larger organizations are involved. The purpose of this essay is to highlight both contractors and designers opinions, attitudes and perceptions of how they want to work in large construction projects performed on design-build contracts. Based on this the essay should present how the partners should work in relation to each other, to achieve improved collaboration in future projects. In addition to the literature review made to provide a background and put the study in a context, three case studies have been carried out. The studied projects are Swedbank Arena in Solna, Hotel Courtyard by Marriott in Kungsholmen and Hotel Clarion at Stockholm Arlanda airport. The case studies consist mainly of interviews with leaders in both the designer and contractor organizations in the various projects. The following are some of the conclusions summarized from the analysis made in this essay: How should the contractor and designer work to achieve better collaboration in future construction projects? Test new forms of collaboration, such as partnering with designers as a participant together with the developer and contractor Create common economic incentives Use joint project offices (collocation) to a greater extent Earmark money for learning and experience feedback Keywords: design-build contract, partnering, relationship, communication, learning, experience feedback.

This report that is written in cooperation with Peab Sverige AB, studies the information and knowledge management from the production support to the production management.   The conclusion of this report is that to have a good and functional information and knowledge management it is necessary that the company has a good way of regain and handling experiences from its projects. The way to do this is to develop the managing system on the production management’s terms. It is also critical to find an easy way for the production management to use the system.

I byggbranschen påverkar planering omkostnader och kvalité vilket gör att det krävs en bra och noggrant planering innan ett byggprojekt påbörjas. Arbetsberedningar är ett planeringsverktyg som används vid genomförandefasen med syfte att effektivisera arbetet. Denna studie beskriver hur arbetsberedningar på NCC Construction AB används och vad den har för påverkan samt hur den kan förbättras. I denna studie har fyra av NCCs arbetsplatser undersökts, där både ledning och medarbetare intervjuats. Studien visar att arbetsberedningar på många sätt är ett uppskattat planeringsverktyg av ledning och ett bra underlag för yrkesarbetarna samtidigt som flera anser sig klara sig utan dem. Arbetsledningen inser dock att det borde lägga större fokus på att göra regelbunden uppföljning av arbetsberedningarna.    De intervjuade anser att få förändringar behöver göras vad gäller arbetsberedningens utformning och användning. Dock har förbättringsförslag hittats och föreslagits.

Repeated mistakes within the same company is a frequent occurrence in theconstruction business. The cost for repeated mistakes within construction projectsis stated to be 10-30 percent of the project’s total revenue. Constructioncompanies usually divide their work into several projects where the employeeswork in parallel project groups. This leads to lack of knowledge and return ofexperience. Due to the lack of time often experienced in the construction business,the termination of projects is not handled properly. Conclusion meetings are not apart of the routine which in turn leaves knowledge and return of experienceunheeded.In this report, a study of Åhlin & Ekeroth Byggnads AB has been performed. Thegoal was to create an understanding of how the company handles the processregarding termination of projects, knowledge and return of experience. Theunderstanding was created through interviews which together with theoreticalbackground lead to an assessment and a discussion of recommendations for Åhlin& Ekeeroth Byggnads AB. Since Åhlin & Ekeroth Byggnads AB is a medium-sizedcompany in Sweden, our studies’ recommendations can be practiced also by othercompanies.In this study we reached the conclusion that there are elaborate documents forhow the termination of projects should be handled and performed within Åhlin &Ekeroth Byggnads AB. These documents also contain usage of knowledge andreturn of experience as well as when and how this should happen. The complex ofproblem within the construction company is that one does not follow thedocumented plan when terminating a project which leads to a suffering return ofknowledge and experience. The recommendations given in this study explain howto create a common structure for handling termination of projects. This in order tocreate participation among the employees which in turn contributes to increasedengagement and routine based terminations of projects. Further, the companyshould create a searchable database containing simple and systematic documents.It is also important to set aside time for knowledge and return of experience. Inconclusion, it is important to keep the employees motivated to prioritize knowledgeand return of experience – something that is created by participation and simple,systematic documents.

Sveriges byggbransch får ständigt kritik från olika håll i samhället, byggfel och olika former av slöseri som leder till förseningar och kostnadsökningar förekommer ofta ute på byggarbetsplatserna. Utredningar efterfrågade av svenska staten visar att byggsektorn inte tar vara på de kunskaper och erfarenheter som finns bland dess medarbetare, dokument och databaser. Flertalet personer i branschen vittnar om att samma fel upprepas kontinuerligt och menar att byggsektorn aldrig lär sig av sina misstag. Denna viktiga återföringsprocess av kunskaper benämns konventionellt som erfarenhetsåterföring och innebär generellt ett företags förmåga att samla in, strukturera, förbättra och sprida information bland medarbetare. Syftet med examensarbetet är således att undersöka hur erfarenhetsåterföringen mellan olika byggprojekt fungerar, för att fortsättningsvis bestämma genomförbara förbättringsåtgärder som kan medföra en mer effektfull erfarenhetsåterföring mellan projekt. Metoden bestod av en litteraturstudie och en enkät. Litteraturstudien resulterade i den teoretiska referensram som låg till grund för studiens analys och slutsatser. Den hjälpte även till vid framtagningen av studiens enkät som var källan till det empiriska materialet. Enkäten skickades ut via e-mail till utvalda tjänstemän på flertalet företag runt om i landet för att ta reda på hur de arbetar med erfarenhetsåterföring. Av enkätundersökningens resultat framgick att merparten av byggbranschens tjänstemän har god kännedom kring erfarenhetsåterföring och har möjlighet till att dela med sig av kunskaper. Dock visade undersökningen också på stora problem, det saknas tydliga riktlinjer, tid fattas och arbete med erfarenhetsåterföring prioriteras lågt i branschen. Vidare används tekniska verktyg i låg utsträckning och kunskapsdelningen sker främst genom informella möten. De huvudsakliga, generella slutsatserna som studien mynnade ut i är att erfarenhetsåterföring måste börja prioriteras. Förslagsvis genom att en erfarenhetsåterföringssansvarig tillsätts som ser till att rutiner och kunskapsutbyten mellan projekt utvecklas och förbättras. Ett lätthanterligt ICT-system bör introduceras och en tydligare mötesstruktur etableras.

Erfarenhetsåterföring är ett viktigt verktyg för att kunna spara tid, pengar och att utveckla byggbranschen. Företagen vet om detta, men trots dessa viktiga fördelar tillämpas det sällan, där tidigare studier har visat att det beror bland annat på tidsbrist och dåligt engagemang.  Studien görs i samarbete med ett företag som är industriella byggare. Detta företag samt andra entreprenörer företaget samarbetar med används som referensobjekt.    Syftet med studien är att belysa vikten av ämnet och vilka vinningar ett företag kan få när de tillämpar erfarenhetsåterföring. Samt analysera hur erfarenhetsåterföring fungerar i samverkan mellan olika aktörer där man med hjälp av teori från produktionsindustrin kan tillämpa olika tekniker för att reducera slöseri och fel.   Studien använder sig av fyra stycken metoder för att samla in data, dessa är enkäter, intervjuer, observationer och en litteraturstudie. Dessa metoder har samverkat till ett resultat som visar att olika entreprenörer tycker att erfarenhetsåterföring ska tillämpas. Alla deltagare i studien anser att det finns vinningar inom tid och ekonomi genom att använda sig av det. En förklaring till att det inte tillämpas är att det inte finns tid. Vilket i sin tur är något paradoxalt, eftersom du sparar tid. Det visade sig även att i samverkan så delar inte alltid aktörer med sig av erfarenheter eftersom det kan finns ekonomiska vinningar med att behålla viss information för sig själv, där även effekter av ÄTA-arbeten kan motverka att det inte tillämpas.   Erfarenhet är dyrköpt och den blir heller inte billigare i en konservativ bransch. Men det finns hopp, människorna i branschen vill ha förändring. Det finns redan existerande hjälpmedel att tillhandhålla, dessa är Lean Production, kvalitetssystem och att arbeta mot en processorienterad organisation. / Experience feedback is an important tool to save time, money and to develop the construction industry. Many companies knows this, but despites these important advantages, experience feedback is rarely used. Former studies has shown that it, among others, can be explained by narrow time constraints and bad commitment. This study is made in cooperation with a company who is specialized in industrial building construction, this company as well other entrepreneurs is the case study in this bachelor thesis.    The purpose with this study is to illustrate the importance of the subject and the various earnings a company can make when they practice good experience feedback. As well as analyze how experience feedback works in collaboration between different actors, and with the help of the manufacturing industry apply different techniques to reduce waste and mistakes.    The study use four methods to collect data. These are questionnaires, interviews, observations and a literature study. All these methods has co-operated with a result that shows that different entrepreneurs agrees that experience feedback should be used. All the participants in the study believes that there are gains in time and money when it´s used. An explanation to why it´s not applied is because of narrow time constraint, which in turn is somewhat paradoxal because you can save time by using it. It also turned out in collaboration with other entrepreneurs that they don’t always share experiences because there may be financial profits in keeping the information for themselves, where the effects of modification and supplementary work also can counteract so that it´s not applied.    Experience is expensive, nor is it cheaper in a conservative industry. But there is hope, the people in it want change. There are already existing tools available and these are Lean Production, quality systems and working towards a processoriented organization.

På det svenska kraftverket används ett avvikelse- och ärendehanteringssystem vid namnAvÄrS, som syftar till att man på ett enkelt och strukturerat sätt ska kunna ta tillvara på ochha kontroll över alla ärenden, erfarenheter och avvikelser. Detta för att få igång den så viktigaerfarenhetsåterföringen som syftar till att lära av gamla erfarenheter och på så sätt spararesurser och öka säkerheten. Dock fungerar detta inte i den mån det var tänkt utan AvÄrS harstött på motstånd i organisationen. För att identifiera varför denna situation uppstått utfördesförst en förstudie med syfte att försöka lokalisera problemområden och skapa enkunskapsgrund inför de kommande intervjuerna. Därefter utfördes 18 st. semi-struktureradeintervjuer. Genom analysmetoden Grounded theory genererades därefter nio begrepp;Utbildningsmöjligheter, Ledningens påverkan, Arbetsbelastning, Ansvarsfördelning,Gränssnitt, Funktionernas användbarhet, Sökfunktionen, Dokumentation och Övrigt. Dessabegrepp delades sedan in i två överordnade kategorier, organisationsbrister ochfunktionsproblematik, vilka beskriver olika problemområden som av användarna upplevdesligga bakom problematiken med AvÄrS.

This thesis has been done in collaboration with Peab Stockholm Building 3, which is a region within the Peab Sverige AB. The report is based on a survey and studies of Peab business management systems and production literature. For general information gathering has literature from well-known sources collected in libraries and through the Internet.   It shows through the work that Peab has routines for experience feedback in the construction process, but that these procedures work in a small scale and the practical work experience feedback does not work at all. This is also something the construction industry in general also perceived as problematic.   The questions in the report are of a wide scale and concerns construction errors cost, how the employees perceive that the company takes advantage of the skills and the mental stress in production line. The goal is to find how Peab Stockholm Building 3 will work on the experience feedback to allow for better productivity.   In conclusion, the report author tries to demonstrate what can lead to increased productivity and improved work experience. / Examensarbetet har gjorts i samarbete med Peab Stockholm Hus 3 som är en region inom Peab Sverige AB. Arbetet med rapporten bygger i huvudsak på en enkätundersökning och studerande av Peabs verksamhetsledningssystem och produktionslitteratur. För allmän faktainsamling har litteratur från välbetrodda källor inhämtats på bibliotek och genom internet. Det visar sig genom arbetet att Peab har rutiner kring erfarenhetsåterföring inom byggprocessen men att dessa rutiner fungerar i liten omfattning och det praktiska arbetet med erfarenhetsåterföring fungerar inte alls enligt många. Detta är också något byggbranschen i övrigt upplever som problematiskt. Rapportens frågor är av vid karaktär och berör bl.a. byggfelskostnader, hur de anställda upplever att företaget tar tillvara på kompetens och stressen inom produktionen. Målet med rapporten är att hitta hur Peab Stockholm Hus 3 ska arbeta vidare med erfarenhetsåterföring för att möjliggöra bättre produktivitet. Som avslutning i rapporten försöker författaren påvisa vad som kan skapa ökad produktivitet och förbättrat erfarenhetsarbete.

Byggplatsuppföljning är ett omfattande arbete bestående av flera arbetsmoment, såsom uppföljning av entreprenadkontraktet och tillhörande bygghandlingar under produktionsskedet och vidare till överlämnande av projekt för förvaltning. Därmed är byggplatsuppföljningen ett väsentligt arbete och kräver kompetens i diverse teknikområden såsom väg, el och brokonstruktioner med flera. I en entreprenad anses byggplatsuppföljningen vara som klar förutsättning för att klara uppdragen på grund av ökad komplexitet och krav som ska följas. Denna funktion har inte använts så länge och anses fortfarande vara ett ganska nytt koncept och outforskat område. Denna artikel omfattar en multipel fallstudie som undersöker tre olika utförandeentreprenader i olika storlekar. Syftet med denna studie är att undersöka byggplatsuppföljarens roll inom valda uppdrag genom att studera hur denna roll påverkar samverkan och erfarenhetsåterföring mellan beställare, entreprenör och konsult i projekten. För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod använts bestående en kombination av intervjustudie samt dokumentstudie. Resultatet belyser hur byggplatsuppföljnings organisationen påverkar samarbetet i dessa uppdrag, vilka aktiviteter som gynnar/missgynnar samverkan, hur parterna arbetar med erfarenhetsåterföring och vilka utmaningar det finns med erfarenhetsåterföring. Resultatet diskuterar även samverkan ur tre olika perspektiv kopplat till beställare, entreprenör och konsult och hur dessa aktörer ser på samarbetet och vilka utmaningar de upplever kopplat till samverkan och erfarenhetsåterföring. I studien framkom även att de undersökta uppdragen präglades av bristfällig samverkan i samband med bemanning av projekt med stora organisationer. Gällande erfarenhetsåterföring finns det även brister kopplat till arbetsprocessen för gemensamt arbete med erfarenhetsåterföring. Studien påvisar även att erfarenheterna från produktionsskedet inte når till projekterande konsulter även i paketerade uppdrag.

Många aktörer i byggbranschen anser att det är viktigt att jobba för ökad kvalitet av sin produkt/tjänst, för att minska fel som kan uppstå samt minska sina kostnader. Med det stora antalet aktörer som förekommer i en byggprocess är det ett behov att erfarenhetsåterföringen sker i samarbete med samtliga aktörer. De olika aktörerna sitter på olika kompetenser och kommer från olika organisationer som i sin tur har sin kultur, sina system och sin linjeorganisationsform. Detta gör att det är en utmaning för den som leder ett projekt att se till att rätt kompetenser och tillräckliga resurser finns tillgängliga vid rätt tillfälle. För konsulten innebär detta att bedömningen av projekteringsarbetet sker av entreprenören i produktionsskedet och av beställaren i förvaltningsskedet. Problemet med detta är att incitamenten med erfarenhetsåterföring kring projekteringen inte finns hos de aktörer, entreprenör och beställare, som upptäcker dåliga lösningar och rena fel.Målsättningen för examensarbetet har varit att undersöka hur erfarenhetsåterföring sker för projekterande konsulter. Genom litteraturstudier och intervjuer ska en bild över problemet med erfarenhetsåterföring skapas och undersöka vilka metoder som används i nuläget. Genom att börja på en individnivå och sedan avsluta i en linje- och projektorganisationsnivå ges en bild på hur problemet kan lösas inom ett företag. För att lösa problemet med erfarenhetsåterföring mellan olika aktörer undersöks dagens lösningar med hjälp av intervjuer.Frågeställningar som besvaras i arbetet är vilka metoder som används i dagsläget och vilka konsekvenser och effekter dessa metoder ger. Hur ser kommunikationen och samarbetet ut mellan aktörer inom samma projekt? Hur kan erfarenhetsåterföringen förbättras i konsultledet? Även vilket ansvar de olika aktörerna för att erfarenhetsåterföring sker inom ett projekt? Olika metoder kommer gemföras från en undersökning i ett företag från Hongkong samt ett företag från USA mot projektet Kvarteret Niagara.Arbetet resulterar i ett scenario på hur erfarenhetsåterföringen kan ske för projekterande konsulter samt hur projektorganisationen kan bemöta andra aktörer i byggbranschen för en gynnsam erfarenhetsåterföring. I arbetet kommer det att redovisas olika arbetsmetoder för erfarenhetsåterföring som har jämnförts mellan litteraturstudien och från intervjuer. Där databas, workshop, handledning, avdelningsmöte och studiebesök bearbetas för att få fram ett resultat som visar vilka metoder används i byggbranschen och hur dessa metoder fungerar.För att erfarenhetsåterföringen ska ske måste personalen ha en god inställning till att dela erfarenheter mellan varandra samt att organisationen arbetar med standardiserad mall som underlättar dokumentation av erfarenheter. En databas bör etableras i linjeorganisationen för att personalen enkelt ska få tillgång till dokumentationer från olika projekt. Partnering föreslås för att ge en möjlighet att ha ett öppet samarbete mellan aktörer inom ett projekt. Möten bör hållas frekvent och ha stort fokus på start- och slutmöten med alla företag som är involverade i projektet. Det ska också ske ett uppföljningsmöte av projektet från ett till två år efter att projektet har färdigställts. / Many operators in the Swedish building industry consider that it is important to increase the quality of their own product and/or service. This increase of quality will lead to reduced costs and errors. With the large number of operators presented in the building process, it is a must that the transfer of experience cooperates between the operators. The different operators possess different kind of experiences and origin from various organizations, which in turn has its own culture, system and organizational form. This makes it a challenge for the leader at a project to make that the right competence and recourses is provided at the right moment in the building process.For the consultants this leads to the judgment of the design work is made from the contractor in the production stage and the stakeholder in the administration stage. The problem today is that there are no incentives in knowledge management for operators, builders and stakeholder, if they find a bad building solution or a construction error. The goal of this thesis has been to investigate whether designer use the transfer of experience in projects. Thru literature studies and interviews will a perspective of the problem and status report about experience transfer show what methods are used today. With a breakdown of an organization to an individual level and then building it upon in levels using organizational learning shows how the problem can be solved within an organization. To solve the problem between different operators the thesis will show different solutions like using partnering.The thesis will result in an example of how to transfer experience between different operators in the building process and how designers makes use of it in their different projects.To make the transfer of experience possible the workers need to have a good attitude towards sharing their knowledge between each other, as well as a working organization with a worked out plan for documentation of these experiences. A database is also needed to be established so that the workers easily gain access to different kinds of projects. Partnering is suggested thou it makes it easier for the operators to cooperate within the project. Frequent meetings are important during the project, which makes it possible to discuss present or future problems. The meetings at the start and the end of the project are important and should involve all the operators within the project. After about one to two years after the project finished there should be a follow-up-meeting with all of the operators who were active during the project. Keywords: transfer of experience, experience, knowledge management, knowledge, partnering.