The Own Risk and Solvency Assessment, ORSA, is referred to as the heart of the regulation to be for European insurance companies - Solvency II. The aim of the ORSA process is to provide an overall and holistic view of the insurer’s risks by analyzing their current financial status and business strategy at hand. There is no predefined way to implement this process, which means that the companies are forced to develop a model themselves, as they see fit. In collaboration with a regional insurance company in Sweden we develop a structure and framework for an ORSA-model, flexible enough to be used by similar insurers yet standardized enough to overcome the issue of constrained resources within these smaller organizations. We apply a risk-factor based approach and tie together a balance sheet projection and stress testing, designed to be further developed as the individual insurer see fit. The suggested approach yields partially satisfying results and we consider the model to be particularly well-suited for assessing risk in the context of the small, non-life insurer. / Den egna risk- och solvensutvärderingen, ORSA, kallas hjärtat av det kommande regelverket för europeiska försäkringsbolag - Solvens II. Syftet med ORSA-processen är att ge en övergripande helhetsbild av försäkringsgivarens risker genom att analysera deras finansiella ställning och affärsstrategi. Det finns inget fördefinierat sätt att genomföra denna process, vilket innebär att företagen tvingas att utveckla en modell på egen hand, på ett sätt som de finner lämpligt. I samarbete med ett regionalt försäkringsbolag i Sverige utvecklar vi en struktur och en grund för en ORSA-modell. En modell som är tillräckligt flexibel för att kunna användas av liknande försäkringsgivare men samtidigt standardiserad nog att lösa problemet med begränsade resurser i dessa mindre organisationer. Vi tillämpar en riskfaktor-baserad metod, prognostiserar resultat- och balansräkning för bolaget och utför stresstester. Metoden är utformad för att utvecklas vidare av den enskilde försäkringsgivaren så som de finner lämpligt. Den föreslagna metoden ger delvis tillfredsställande resultat och vi anser att det är en grund väl lämpad att använda som utgångspunkt för att konstruera riskmätningsmetoder för små, skadeförsäkringsbolag.

La migration cellulaire est un mécanisme important pour divers processus cellulaires tels que l’embryogenèse et la cicatrisation. De même, elle participe à des processus pathologiques notamment l’invasion des cellules malignes et la formation des métastases cancéreux. La dissémination métastatique est un processus très compliqué. L’acquisition du pouvoir migratoire invasif par la cellule maligne ainsi que son potentiel métastatique est gérée par le cytosquelette qui est dynamiquement modifié et contrôlé par des voies de signalisation intracellulaires. Cependant, la physiologie des cellules métastatiques et les cascades de signalisation qui les poussent à métastaser ne sont toujours pas comprises. Les protéines Ezrine, Radixine et Moésine (ERMs) jouent un rôle important dans l’organisation du cytosquelette au cortex cellulaire et elles sont des déterminantes clés de la migration cellulaire. Ainsi, une dérégulation à ce niveau peut conduire à une migration cellulaire aberrante. D’où l’implication des ERMs dans différents cancers agressifs et invasifs. Les ERMs sont régulées en aval de plusieurs acteurs cellulaires notamment les récepteurs membranaires. Plusieurs études ont rapporté que le récepteur au thromboxane A2 (RTXA2), un récepteur couplé à la protéine G (RCPG) favorise les métastases. Il a été décrit surtout dans le cadre de cancer du sein triple négatif (CSTN), l’un des cancers les plus mortels chez la femme. Les RCPG possèdent un rôle central dans presque toutes les fonctions physiologiques et constituent la plus grande famille des cibles médicamenteuses. D’une manière intéressante, les deux laboratoires de Dr Sébastien Carréno et Dr Michel Bouvier, ont découvert que le RTXA2 active les protéines ERMs à travers la GTPase RhoA. Dans ce projet de recherche on a identifié une nouvelle voie de signalisation liant le RTXA2 aux ERMs à travers la GTPase RhoA et la kinase SLK. Cette voie est impliquée dans la migration des cellules de cancer du sein triple négatif. Ainsi, on a pu démontrer que la moésine et la kinase SLK agissaient en aval du récepteur étudié pour favoriser la vitesse et la directionnalité de la migration des cellules de CSTN. 6 On a montré que la migration cellulaire dirigée en aval du RTXA2 est due à une polarité de la moésine au front de la migration. On a constaté aussi que la moésine est responsable d’une polarité des filaments d’actine au front de la migration suite à une activation du récepteur. Ce travail a mis en évidence une nouvelle cascade de signalisation importante pour la migration des cellules cancéreuses agressives triples négatives du sein ce que pourrait être une nouvelle cible des thérapies anti-métastatiques. / Cell migration is an important mechanism for various cellular processes such as embryogenesis and cicatrization. Likewise, it controls pathological processes including the invasion of malignant cells and the formation of metastases. Metastasis is a very complicated process. The acquisition of invasive migratory power by a malignant cell as well as its metastatic potential is regulated by the cytoskeleton which is dynamically modified and controlled by intracellular signaling pathways. However, metastatic cells physiology and the cascades causing their metastases are not clear yet. Ezrin, Radixin and Moesin (ERMs) proteins have an important role in organizing the cytoskeleton at the cell cortex and they are key determinants of cell motility. Thus, a deregulation at this point may lead to an aberrant cell migration. Hence, the involvement of ERMs in various aggressive and invasive cancers. ERMs are regulated downstream of several cellular actors in particular membrane receptors. Several studies have reported that the thromboxane A2 receptor (TXA2R), a G protein coupled receptor (GPCR) promotes metastasis. It has been described especially in the context of triple negative breast cancer (TNBC), one of the deadliest cancers in women. GPCR have a central role in almost all physiological functions and constitute the largest family of drug targets. Interestingly, the two laboratories of Dr Sébastien Carréno and Dr Michel Bouvier, have discovered that the TXA2R activates ERM proteins through the GTPase RhoA. In this research project, we have identified a new signaling pathway linking the TXA2 receptor to ERMs via RhoA and the kinase SLK. This pathway is involved in the migration of triple negative breast cancer cells. Thus, we demonstrated that moesin and SLK acted downstream of the receptor to promote the speed and directionality of TNBC cells migration. We discovered that the directed cell migration downstream of TXA2R is due to a polarization of moesin at the leading edge. We also observed that moesin is responsible for actin filaments polarity at the leading edge following an activation of the receptor. So, this work has revealed a new signaling cascade important for the migration of aggressive triple negative breast cancer cells which could be a new target for anti-metastatic therapies.

Risk, som kan definieras som möjligheten att något oönskat ska hända, är idag ett omdiskuterat ämne. Det har blivit allt viktigare att företag kommunicerar information om sina risker och hur de hanteras. Det har visat sig att banker är mycket utsatta för risk och att banksektorn är instabil. De finansiella risker som banker ofta är utsatta för är kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. På senare tid, och framförallt till följd av den senaste finanskrisen, har det tillkommit flertalet standarder som reglerar för en mer detaljerad riskupplysning. Kraven på riskinformation i årsredovisningen har därmed ökat och banker rapporterar mer om sina risker nu än tidigare. IFRS 7 och Basel är internationella regelverk som reglerar upplysning av riskrelaterad information. Regelverkens syfte är att förbättra riskupplysningen och att stärka den finansiella stabiliteten. Risken för att hamna i en ny finansiell kris minskar till följd av ökad öppenhet. Inom riskhantering har ramverket ERM tillkommit, som vägleder företag i riskhanteringsprocessen. Vidare kan bankers riskinformation i årsredovisningen skilja sig, både mellan länder och mellan banker inom ett land.Syftet med studien är att undersöka svenska och brittiska marknadsnoterade bankers kommunikation av riskinformation i årsredovisningen och studera om den har förändrats från år 2006 till år 2013 och i så fall hur. Studien syftar också till att analysera hur förändringen skiljer sig mellan olika banker i Sverige och i Storbritannien. Slutligen syftar studien till att studera hur förändringen skiljer sig mellan de två länderna, som i grunden anses härstamma från olika redovisningstraditioner. För att uppfylla syftet med studien genomförs en kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar från de fyra största bankerna i Sverige respektive Storbritannien. Därefter undersöks hur informationen förändrats för varje bank och sedan genomförs en komparativ studie, där bankerna respektive de två länderna jämförs.Studiens resultat visar att det har skett en förändring i riskkommunikation i årsredovisningen från år 2006 till år 2013 för samtliga studerade banker, då upplysningen om risker och riskhantering har ökat. De svenska bankerna skiljer sig i förändringen i högre grad än de brittiska. Det är svårt att se ett samband bland de svenska bankerna, medan de brittiska i stort sett följer samma mönster i förändringen. Vidare visar studien att de brittiska bankerna har genomgått en större förändring och att de har förändrats i högre takt än de svenska bankerna mellan de studerade åren. Det visar tydligt att de brittiska bankerna tillhör den anglosaxiska redovisningstraditionen och i jämförelse kan de svenska bankerna relateras till den kontinentaleuropeiska traditionen. Studien ger dock belägg för att de svenska bankernas riskkommunikation närmar sig den anglosaxiska traditionen, eftersom de har förändrats mellan de studerade åren och eftersom de har blivit mer transparenta. Vidare har både de brittiska och de svenska bankerna blivit mer transparenta när det gäller information om risk i årsredovisningen, vilket går i linje med legitimitetsteorin och intressentteorin. / Program: Civilekonomprogrammet

The thesis "Monetary policy of ČNB and prospects of euro adoption" focuses on assessment of current monetary policy of the Czech National Bank its role in the process of preparation for the adoption of the single European currency and the Czech Republic's preparations for joining the European Monetary Union. The second part deals with the monetary policy of the Czech National Bank in connection with the entry into the European Monetary Union and its alignment with the monetary policy of the European Central Bank. The third section examines the impact of financial crisis on the monetary policy of the Czech National Bank, and development of economy of the Czech Republic in comparison with the European Monetary Union.

<p>Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.</p><p>Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.</p><p>Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.</p><p>Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen.</p><p>Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna.</p><p>Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.</p>

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning. Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna. Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell. Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen. Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna. Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.

An in-depth analysis of organizational risk management in health care, and in particular the concepts of Enterprise Risk Management (ERM), has identified a five part model that can be used by Canadian health care leaders as an evidence supported approach to successful organizational risk management. The Model for Organizational Risk Management has been developed as a basis for linking the components of an ERM framework into a Canadian health organization in order to overcome the barriers that commonly disrupt strategic risk management. The Model addresses how an ERM framework can fit within an existing health organization by building off of and enhancing existing processes and resources in order to ensure familiarity, acceptance, and sustainability of the risk management program. By approaching the Model in a stepwise fashion (based on individual organizational context) health care leaders are provided with a roadmap from which to advance their own organizational risk management program.

An in-depth analysis of organizational risk management in health care, and in particular the concepts of Enterprise Risk Management (ERM), has identified a five part model that can be used by Canadian health care leaders as an evidence supported approach to successful organizational risk management. The Model for Organizational Risk Management has been developed as a basis for linking the components of an ERM framework into a Canadian health organization in order to overcome the barriers that commonly disrupt strategic risk management. The Model addresses how an ERM framework can fit within an existing health organization by building off of and enhancing existing processes and resources in order to ensure familiarity, acceptance, and sustainability of the risk management program. By approaching the Model in a stepwise fashion (based on individual organizational context) health care leaders are provided with a roadmap from which to advance their own organizational risk management program.

La grande famille des facteurs de transcription Ets est caractérisée par un domaine de liaison à l’ADN, le domaine ETS, qui présente une structure de type hélice-tour-hélice ailé et qui reconnaît la séquence nucléotidique GGAA/T. Ces facteurs sont des protéines modulaires, dont les domaines sont structurellement conservés, régulent la transcription de leurs gènes cibles. L’action régulatrice de ces facteurs de transcription, ainsi que leur spécificité, dépendent de leurs sites d’expression, du taux auquel ils sont exprimés ainsi que des modifications post-traductionnelles qui les touchent. Au sein de la famille Ets, les trois membres du groupe PEA3 - Erm, Pea3 et Er81 - sont impliqués dans divers processus tant physiologiques tels que le développement des neurones sensitifs et moteurs que pathologiques tels que la croissance et l’invasion tumorale ou l’apparition de métastases, au niveau mammaire notamment.<p><p>Notre travail a eu pour ambition de mieux comprendre les relations structure/fonction des membres du groupe PEA3, et plus particulièrement de Erm. <p><p>\ / Doctorat en sciences biomédicales / info:eu-repo/semantics/nonPublished

Purpose The purpose of the research was firstly, to determine the competencies required of risk managers and secondly, to consider the implications of such competencies in determining possible modules for inclusion in the design of a specialised undergraduate qualification in Risk Management. Methodology A qualitative research approach was followed, involving focus group interview sessions as part of an Interactive Qualitative Analysis (IQA) research study. Focus Group 1 comprised of academics teaching risk management at public universities in South Africa, and Focus Group 2 comprised of risk management practitioners in South Africa. Findings The competencies identified are business management and risk management knowledge; attributes such as assertiveness and courage; values such as ethics and integrity; as well as people, business and technical skills. Research implications The unique contribution of the current research was the innovative use of IQA for data collection, the removal of subjectivity and the rigour in analysing and presenting the results. The results are a starting point or foundation for the design of a specialised undergraduate degree in risk management that will both meet the requirements of the risk management profession and will equip learners with the best possible combination of knowledge, skills, attributes, values and attitudes to effectively manage risk in organisations. The implications for further research are that a study of the design, benchmarking and validation of a curriculum framework for a specialised undergraduate degree in risk management could be conducted. The development of a curriculum framework or curriculum did not form part of the scope of this study. / Okokuqala inhloso yocwaningo, ukuthola amakhono adingekayo kubaphathi bezinhlekelele kanti okwesibili, ukubheka imiphumela yalokho kusebenza ekunqumeni amamojuli angafakwa ekwakhiweni kweziqu ezikhethekile ezingakaphothulwa ngabafundi ku-Risk Management. Kwalandelwa indlela yocwaningo efanelekile, ebandakanya izikhathi zokuxoxisana zamaqembu njengengxenye yocwaningo lwe-Interactive Qualitative Analysis (IQA). I-Focus Group yoku-1 inabafundi abafundisa ukulawulwa kwezinhlekelele emanyuvesi vi kahulumeni aseNingizimu Afrika, kanye neFocus Group yesi-2 inabasebenzi bokulawulwa kobungozi eNingizimu Afrika. Amakhono ahlonziwe ukuphathwa kwebhizinisi nolwazi lokulawulwa kobungozi; anezimpawu ezinjengokuzethemba kanye nokuba nesibindi; ubugugu obufana nokuziphatha nobuqotho; kanye nabantu, amakhono ebhizinisi nezobuchwepheshe. / Die doel van die studie was eerstens om die bekwaamhede waaroor risikobestuurders moet beskik te bepaal, en tweedens, wat die implikasies van sodanige bekwaamhede inhou vir die modules vir insluiting in die ontwerp van ‘n gespesialiseerde voorgraadse kwalifikasie in Risikobestuur. Die studie het ‘n kwalitatiewe navorsingsbenadering gevolg deur gebruik te maak van fokusgroepsessies as deel van ‘n Interaktiewe Kwalitatiewe Ontleding (IKO) navorsingstudie. Fokusgroep 1 het bestaan uit akademici wat risikobestuur by openbare universiteite in Suid-Afrika doseer, en Fokusgroep 2 het uit risikobestuurpraktisyns in Suid-Afrika bestaan. Die bekwaamhede wat identifiseer is, is kennis van ondernemingsbestuur en risikobestuur; eienskappe soos selfgeldendheid en moed; waardes soos etiek en integriteit; asook mense, sake en tegniese vaardighede. / Finance, Risk Management and Banking / M. Com. (Risk Management)