Syftet med denna studie är att undersöka hur man i förberedelseklass arbetar med sång och musik. Forskningsteorin behandlar estetikens betydelse och begrepp samt vikten av ett vidgat textbegrepp. Olika teoretikers syn på lärande ges. Vidare diskuteras begreppet nyanlända barn samt förberedelseklassen och dess funktion. Fokus ligger på sången och musiken, dels genom att markera den allt större bristen på ämnet i skolan och lärarutbildningen och dels genom sången och musikens betydelse för inlärning. I vår empiri har vi valt att intervjua sex stycken pedagoger och intervjuerna spelades in på band. Resultatet av empirin visade att pedagogerna var positivt inställda till sång och musik som medel för inlärning och även muntlighetens betydelse i klassrummet. Pedagogernas svar vittnar om en medvetenhet i nyttjandet av musik och sång, som användes dels för att göra undervisningen lustfylld, och dels som ett medel för att ge barnen en förståelse och ett sammanhang. Samtidigt betonar pedagogerna en brist på kompetens inom sång och musik – men de sjunger ändå!

This examination paper defines how educators work with esthetic, and esthetic learning in pre-school. I have done research by interviewing four pedagogues. The result shows that the pedagogues does work with esthetic and practice esthetic learning processes, but their work shift. Some pedagoues practice strong esthetic and some practice more modest esthetic. Some of the pedagogues are more aware than other of the esthetics influens of the childrens life long learning. The learning about them selves and the world they live in.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att få djupare kunskaper om hur pedagoger kan använda sig av sagor och samtidigt ge barnen möjligheter att uttrycka sig med olika estetiska uttrycksformer så som bildskapande, dramatisering, sång och återberättande. Vi valde ut sagan om bockarna Bruse som sagotema där barnen under fyra tillfällen samlades för olika estetiska aktiviteter.  Arbetet genomfördes i en förskola på två olika avdelningar parallellt. Därefter dokumenterades aktiviteterna genom att observera och föra loggboksanteckningar. Vi fick under arbetet upp ögonen för vilka möjligheter det finns i att arbeta med sagan som tema men även hur viktiga våra förberedelser, vårt förhållningssätt och miljön är i förskolan. Arbetet med de estetiska uttrycksformerna ledde till ett lustfyllt och utvecklande lärande hos barnen. Det finns så mycket mer att göra med sagan än att bara läsa den för barnen och där har vi som pedagoger ett stort ansvar.

Uppsatsen undersöker det grafiska och estetiska uttrycket från klassiska spel ur genren shoot’em up, och hur man som grafiker, art director eller speldesigner kan överföra delar av detta uttryck till ett modernt spel skapat med andra förutsättningar. Uppsatsen ligger till grund för ett grafiskt verk kallat Hands of Deliverance, som består av spelgrafik som i sin helhet kan illustrera hur ett sådant modernt spel kan se ut.

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sätt att främja socialisation och integration samt stärka självkänsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lärare samt läroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för människor. Vi har därefter tagit upp ämnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit några olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för människor med rötter i andra länder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer på några olika projekt och föreningar som arbetar med integration på olika sätt. Gemensamt för dem är att de använder sig av någon form av estetiska arbetsmetoder. Vi har kommit fram till att estetiska arbetsmetoder kan vara ett sätt att arbeta med identitet och självkänsla, eftersom man genom att använda dem samtidigt som elev arbetar med sig själv. Genom olika projekt vi har studerat har vi också sett att estetiska arbetsmetoder kan vara en hjälp vid integrering av människor, tillsammans med andra arbetssätt. Dessutom har vi på ett mer indirekt sätt tyckt oss finna stöd för att estetiska arbetsmetoder kan främja socialisationen av människor. Vi har också i diskussionsdelen kommit med en del frågeställningar och förslag på förbättringar, både för projekt vi läst om eller på annat sätt tagit del av och vår egen studiecirkel.

Bakgrund: Idag förväntar sig ett företags konsumenter att de erbjudna produkterna ska fungera i enlighet med vad som utlovas. Funktionalitet och kvalitet är därför aspekter som ingår i de allra flesta företags produkterbjudande och kan i allt mindre grad användas som konkurrensfördelar. Det räcker inte med en bra produkt för att skapa ett mervärde utan en produkt måste dessutom förmedla immateriella värden, till exempel emotionella, identitetsförstärkande eller estetiska. Om konsumenters sinnen tilltalas genom estetiska värden kan detta få en större genomslagskraft när det gäller val av produkt, vilket kan skapa större konkurrenskraft än traditionell marknadsföring. Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra produktens roll i marknadsföringen genom att förstå hur estetiska värden kan användas som konkurrensmedel. Genomförande: Undersökningen är baserad på sju intervjuer med företagsrepresentanter inom branschen för hushållsapparater samt en organisation som arbetar med design. Resultat: Undersökningen har visat på att produkternas estetiska uttryck har stor betydelse på grund av att konsumenterna visar allt större intresse för dessa aspekter. Ju fler sinnen som kan påverkas desto större möjlighet har en produkt att tilltala konsumenten. Det sinnliga uttryck som är mest framträdande idag är den visuella estetiken även om det finns viss insikt om de övriga sinnenas betydelse för konsumentens köpbenägenhet. Trots den medvetenhet som verkar finnas när det gäller betydelsen av estetik i marknadsföringen av småelsprodukter har det i undersökningen framkommit att denna insikt inte integreras till fullo, vilket kan bero på att detta sätt att kommunicera till konsumenten fortfarande inte slagit igenom på marknaden. / Background: In today’s society consumers expect the offered products to function in accordance to what is being promised. Aspects such as functionality and quality are consequently part of most companies’ product offerings and can to a lesser extent be used as competitive advantages. A good product is not enough when it comes to creating added value; a product must also convey other intangible values, such as emotional, identity boosting or aesthetic ones. By using aesthetics to appeal to consumers’ senses, this may have a greater impact regarding choice of product, which can create a larger competitiveness than traditional marketing. Purpose: The purpose of this thesis is to illustrate a product’s role in marketing by understanding how aesthetic values can be used as means of competition. Method: The study is based on seven interviews with corporate representatives within the domestic appliance business and an organisation that deals with design. Conclusion: The study has shown that a product’s aesthetic expression has great importance due to consumers’ increasingly growing interest for these aspects. As more senses are affected, the possibility increases for a product to appeal to the consumer. The sensuous expression that is most prominent today is visual aesthetics even if there is certain insight regarding the significance of the other senses for the consumer’s tendency to purchase. In spite of the awareness that seems to be present regarding the importance of aesthetics in the marketing of small electrical products, the study has revealed that this insight is not fully integrated. This may be due to the fact that this mean of communicating to the consumer still has not had its breakthrough on the market.

Vår uppsats handlar om estetiska kunskapskvaliteter inom det estetiska programmet på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att försöka definiera vilka estetiska kunskapskvaliteter betygs-kriterierna kännetecknar. Vi redogör för delar av befintliga teorier om, diskurser kring och perspektiv på estetisk verksamhet i skolan. Där finner vi begreppen produktion och reception, vilka vi sedan använder i en närläsning av de estetiska ämnenas nationellt formulerade betygskriterier. I undersökningen kompletterar vi begreppen produktion och reception med att och hur, som motsvarar två tydliga kategorier inom de kriterier vi studerat. Vi har dels funnit att hur-kvaliteterna nästan uteslutande beskriver produktionskvaliteter, dels att kunskapskvaliteternas progression från G till MVG går från att eleven gör någonting, till hur eleven gör det. Vår slutsats är att ovanstående begrepp fungerade som ”objektiva” och ”utomkonstnärliga” kategorier att inordna de estetiska kunskapskvaliteter under. Men när det gäller att förstå innebörden av de högre/avancerade ’hurkvaliteterna’,som undervisningen strävar mot, så går det inte att förstå dem utifrån andra perspektiv än dem som konstvärlden erbjuder.

Denna uppsats behandlar kulturens roll i skolan och vad som händer när det sker ett samarbete mellan skolans lärare och kulturpedagoger. Syftet är att undersöka lärarnas respektive kulturpedagogernas kunskapssyn och intentioner, i relation till deras uppdrag, när de estetiska läroprocesserna tar plats i undervisningen.   I litteraturgenomgången redogörs det först för pedagogiska teoretikers syn på kultur och estetik. Därefter behandlas aktuell kunskapssyn kring estetiska läroprocesser, för att vidare redogöra för det professionella kulturlivets roll i förhållande till skolan och hur detta är ställt i relation till ett föränderligt kunskapsuppdrag.   Empirin till problempreciseringen är utförd med semistrukturerade intervjuer utifrån ett subjektivt urval. Vår analys visar på att såväl lärarna som kulturpedagogerna på olika sätt förhåller sig till estetikens möjligheter i lärandet samt att de samarbetsprojekt som genomförts varit utvecklande för eleverna inom både ett kunskaps- och ett personlighetsutvecklande perspektiv samt för lärarna i ett kompetensutvecklande perspektiv.

I uppsatsen undersöks och analyseras fotografiska självframställningar, detta genom semiotisk bildanalys med syfte att visa på olika strategier, att i fotografiska självporträtt använda sig själv som motiv. Uppsatsen fokuserar därmed på tre bildserier skapade av tre till uttryck skilda konstnärer; Cindy Sherman med serien Untitled Film Stills, Hannah Wilke med bildserien Intra-Venus och Jan Saudek med bildserien Pornographer. Uppsatsens teoretiska grund bygger på identitet och identitetsproblematik, samt poststrukturalism och queerteori med vikt på att se en persons identitet som en sammanblandning av sociala och kulturella företeelser kring denne, samt genus som en konstruktion.

I detta examensarbete undersöker jag en metod, eller varför inte kalla det för ett verktyg, främst till för mig själv. Verktyget är tänkt att underlätta researcharbetet då jag behöver komma till rätta med vad kunden bär på för åsikter och värderingar kring såväl enstaka inredningsobjekt som sin vardagliga miljö. Därmed är det alltså tänkt att skapa en överblick över inredningssmak, funktionella krav samt emotionella värden.Verktyget består av ett bildspel samt ett formulär att föra anteckningar i. Det är min uppgift, som användare, att skaffa mig en så innehållsrik informationsbank som möjligt för att kunna anpassa projektet så att kunden känner sig både delaktig och nöjd med slutprodukten. Därför ställs mitt sociala engagemang på sin spets; en bra intervju ger många värdefulla svar!En utgångspunkt i denna uppsats är att jag inte tar ställning till vad som är god- respektive dålig smak, och jag håller mig öppen för hur andra människor värderar och diskuterar kring möbler och annan inredning; jag föreställer mig att de utgår från sina egna erfarenheter och preferenser.Mina förhoppningar med det här verktyget som hjälpmedel är att det ska underlätta sökandet efter kundens känslomässiga förhållande till inredning och slutligen att denna/denne ska känna sig som ”ett” med det inredningsförslag som projektet landar i.De frågeställningar som besvaras i uppsatsen är hur ett hjälpverktyg skulle kunna se ut för att underlätta förstudier om inredningssmak, om metoden fungerar och hur den skulle kunna förbättras, om metoden är ett lämpligt verktyg för mig att använda i min framtida yrkesroll som formgivare och inredare, samt hur testpersonerna tyckte att metoden kändes i fråga om systematik och utförande.Resultatet av de fem fallstudierna blev över förväntan; fyra av fem valde ”sitt” vardagsrum, varav den femte valde sitt alternativ på stark andra plats. / In this final exam I am exploring a method, let us call it ‘a tool’, tailor made to fit my work as an interior designer. It is created to make it easier for me to understand my clients taste of interiors, their functional needs as well as their emotional connection to their home environment. The tool consists of a line of pictures (for the client to watch) and a notepad for me to use, which also becomes the most important part of my research. I need to take notes of what my clients tell me during the interviews; hopefully they deliver valuable information for me to work on! In this essay it is not in my interest to value what is beautiful and what is not. I am keeping my mind open to other peoples ideas, concerning interior objects, which I think is strongly connected to their experiences in life. I hope this tool will make it easier for me to recognise the clients emotional baunds to inscape objects and inscape spaces, and finally create an enviroment that is attractive and feels like ’home’ for them. Four main questions are to be answered in this essay; what could a tool for ’taste of inscape research’ look like, does it work and how to improve it, is this a tool for me to use in my future proffession as an interior designer, and finally what the five ’test clients’ thought of this kind of method. The final result from the five cases was more than I could have wished for; four out of five chose the room that was specially created for each one of them, and the fifth client picked ’his’ room as second best for him