Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida estetiska lärprocesser kan främja inlärningen av svenska som andraspråk hos barn och elever i förskola och skola, samt hur pedagoger i så fall kan arbeta med detta i praktiken. För att finna svar på dessa frågor har det genomförts en litteraturstudie inom såväl andraspråksområdet som estetiska lärprocesser, och därtill även en intervju med en pedagog verksam i förskolan. Resultatet av denna undersökning visar att det finns faktorer som är särskilt betydelsefulla för andraspråksinlärningen. För att lära sig ett andraspråk väl bör: lärandet ske genom process i samtal, inflödet vara varierat och naturligt, den egna aktiviteten prioriteras, lärandet kännas meningsfullt och känslorna involveras. Genom att få kombinera det verbala och de estetiska språken ges barnen större möjlighet till kommunikation och uttryck för den egna identiteten och tankarna på sitt andraspråk. Den slutsats som kan dras av detta är att estetiska lärprocesser som förhållningssätt kan främja andraspråksinlärningen om pedagogen arbetar medvetet och reflekterat med dessa i språkutvecklande syfte. Med utgångspunkt i det egna skapandet och i interaktion med andra, estetiskt såväl som verbalt, får barnen intryck och lust kan skapas till uttryck och kommunikation på andraspråket.

I den här uppsatsen har jag gjort en närläsning av Martin Heideggers ”On the way to Language” (”Unterwegs zur Sprache”) skriven år 1959. Boken som var Heideggers sista verk är en dialog mellan Heidegger och en japan som spelas av honom själv i syfte reflektera. Uppsatsen behandlar bokens tema om hur något främmande oss själva (som är vi själva) kan mötas eller inte mötas genom ett språk. Jag har i och med Heidegger sett på ett språks fara och begränsningar liksom dess möjligheter och vägar till kunskap via dialogformen och den estetiska yttringen poesi. Väst mötte öst och tack vare det såg Heidegger inte bara det att det fanns ett nästan gemensamt metafysiskt fält inom det estetiska men också på vilket vis som dessa sätt kunde yttra sig, bl.a. via konsten, poesin, via hintar och det talade. Det gemensamma för ordets fenomen estetik inom väst och begreppet Iki inom öst diskuterades och jämfördes. Vidare jämfördes även det gemensamma ordet för språk och det som jag kom fram till var att det japanskas vokabulär var en mycket öppnare än den i väst då ett ord i öst betydde en hel rad med ord i väst. Raden ord inom det japanska begreppet kunde översättas närmast intill en poetisk versrad. Heidegger jämförde de japanska begreppen med bl.a. sina egna Hölderlin läsningar och vidare den japanska estetiken, bl.a. inom teatern, med sina egna tankar om konst och på vilket vis transcendens är möjlig via dessa fenomen. Det estetiska sågs på så vis via språket som visade var vi fick möjligheten att vara ett kunskaps budbärare liksom dess användare samtidigt. I jämförelse med den japanska estetiken som yttrades både som poetiska innebörder av ord liksom gester i form av hintar som gav den närvarande människan en knuff på den mörka väg som ledde oss mot ljusglimtarna: kunskap och fantasi, m.a.o. en ständig transcendens. Jag har i min analys försökt att beskriva vad det estetiska innebär för Heidegger. Det som jag kom fram till som var gemensamt för både Heidegger som hans simulerade samtalspartner japanen var det att de delade en tomhet i grunden. Denna tomhet yttrade sig som ångest hos Heidegger medan den hos japanen yttrade sig som ett ingenting. Jag såg att Heidegger behövde japanen för att kunna se hintar av sig själv och på så vis kunna reflektera över sig själv och sina tankar. Tomheten beskrev de bägge m.a.o. via språket och dialogformen som gav dem begränsningar och möjligheter att på ett hermeneutiskt vis tala om någonting som inte finns men är paradoxalt nog mycket närvarande.

<p>Projektet <em>Norse</em>, som den här rapporten diskuterar, är en mod till spelet <em>The Elder Scrolls IV: Oblivion</em>. Temat i <em>Norse</em> är nordisk mytologi med inslag av vikingatid. Den här rapporten beskriver arbetets tillvägagångssätt under utvecklingen av projektet <em>Norse</em>. Den tar upp fördelar och nackdelar med valet att mod:a spelet <em>The Elder Scrolls IV: Oblivion</em>. Den tar upp de problem jag stött på under projektets gång, både med mjukvaran och skapandet av miljön, samt hur jag löst dem.Analysen av spelet kom fram till att majoriteten av speltestarna upplevde <em>Norse</em> natur som mysig och trevlig, samt att det var nordisk eller svensk skog spelaren rörde sig genom. De flesta fann spelmomenten under fas 1 ganska tråkiga, och naturen för enformig på de flesta ställen. Lösningen på dessa problem blev att balansera om <em>Norse</em> så spelaren möter fler men svagare fiender, en mer varierad miljö samt fler saker att interagera med. För att göra miljön i <em>Norse</em> bättre än vad den blev under fas 2 behöver vi lägga till mer interagerbart innehåll i miljön, nya modeller som föreställer varelser och föremål ur mytologin samt arkitektur av den typ som vikingarna använde. Spelet behöver också fler spännande och mystiska platser att utforska. Slutligen kan det konstateras att det var ett bra drag att utveckla <em>Norse</em> i två olika faser. Fas 2, den slutgiltiga versionen av <em>Norse</em>, bjuder nämligen spelaren på mycket högre kvalitet än vad fas 1 gör.</p>

<p>Uppsatsen undersöker det grafiska och estetiska uttrycket från klassiska spel ur genren shoot’em up, och hur man som grafiker, art director eller speldesigner kan överföra delar av detta uttryck till ett modernt spel skapat med andra förutsättningar. Uppsatsen ligger till grund för ett grafiskt verk kallat Hands of Deliverance, som består av spelgrafik som i sin helhet kan illustrera hur ett sådant modernt spel kan se ut.</p>

<p>Motivation är en grundförutsättning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas.</p><p> </p><p>Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för elevers motivation i ämnet matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat. Slutsatserna som dragits efter genomförd studie är att en varierad undervisning och lärarens medvetenhet om elevers olika sätt att lära sig måste ligga till grund för motiverande undervisning i skolan.</p>

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka beröringsytor mellan skolämnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av ämnena som stärker och kompletterar varandra. Jag har utgått ifrån tesen att man kan se på svenskämnet som ett ”praktiskt-estetiskt” ämne och bildämnet som ett kommunikativt språkämne. Hur kan man utifrån det arbeta ämnesintegrerat med ämnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstås i förhållande till estetiska lärprocesser? Sex lärare, tre svensklärare och tre bildlärare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av ämnena och de får berätta om hur de arbetar med dem i sin undervisning. / The purpose of this study is to investigate the contact areas between the school subjects Swedish and Art and to highlight aspects of the school subjects that will strengthen and complement each other. I started from the hypothesis that one regard the school subject Swedish as a "practical-aesthetic" subject and the school subject Art as a communicative language subject. How can one work subject integrated with the subjects of Swedish and Art? And how can that kind of education be understood in relation to aesthetic learning? Six teachers, three Swedish teachers and three Art teachers, are interviewed about their thoughts on these concepts and aspects of the subjects and they may tell you how they work with them in their teaching.

Tillgängligheten upplevs som en av de minst uppskattade delarna inom svensk sjukvård idag. Bakgrunden till projektet kommer från företagen Praktikertjänst och Cityakuten, som utifrån en enkätundersökning valt att inleda ett projekt med avsikt att förbättra tillgängligheten. Syftet med studien är att utvärdera tillgängligheten, identifiera problemen och ge förslag på förbättringsmöjligheter. För att kunna hitta lösningar på problemen besvarades frågorna: ”Kan en digital artefakt öka upplevelsen av tillgänglighet inom sjukvården?”, ”Hur ser dagens patienttillgänglighet ut och hur kan denna kunskap ge förslag till en förbättrad vårdupplevelse?” och ”Kan prioriteringen av patienter skötas med hjälp av en digital artefakt?”. Genom att undersöka dessa frågeställningar har olika lösningar på tillgänglighetsproblemet analyserats. Tillgängligheten mellan vårdgivare och vårdtagare är idag mycket begränsad och sker i de flesta fallen via telefonkontakt eller genom besök på vårdplatsen. Patienten har en mycket begränsad tillgång och möjlighet att överskåda och följa upp sin vård både före och efter besöket. Onlinebokning med hjälp av en applikation är lösningsförslaget som projektet har fokuserat på. På grund av projektlängden avgränsades applikationen till en interaktiv prototyp som illustrerar hur den färdiga applikationens flöde skulle kunna se ut. Prototypen skapades med hjälp av HTML, CSS och jQuerry Mobile i utvecklingsmiljön Sublime Text. Genom en designfas bestående av studiebesök, intervjuer och informationssökning har prototypen designats med syfte att illustrera potentiella åtgärder i tillgänglighetsproblemet samtidigt som designen ska tillfredsställa den stora målgruppen. Den interaktiva prototypen kan skräddarsy bokning och kölappssystem för varje mottagning, hjälpa patienterna till rätt vårdnivå, ge patienten möjlighet att själv redigera informationsuppgifterna och erbjuda läkaren möjlighet att återkoppla till patienten. Detta ger patienten möjligheten att engagera sig och vara mer delaktig i sin vård. Designen är utformad med enkla, neutrala formgivningar med tydliga färger och simpla beskrivningar både för att se estetiskt tilltalande ut och för att underlätta flödet för användaren. Resultatet av den digitala artefakten indikerar på att tillgängligheten kan förbättras då artefakten underlättar information och kommunikation mellan vårdtagare och vårdgivare samt möjliggör kortare väntetider då patienterna snabbare kommer till rätt vårdnivå genom prioritering i prototypen. De användartesterna som genomfördes bestod av mindre deltester för att testa funktionerna vart eftersom de färdigställdes. Testerna som utfördes tyder på att tillgänglighetsintrycket förbättras och att väntetiderna på mottagningarna minskar. Slutsatsen av denna undersökning är att denna digitala artefakt kan förbättra tillgängligheten inom vården. / The Availability is the least appreciated parts of the Swedish health care today. The background to the project comes from the companies Praktikertjänst and Cityakuten who started a project based on a survey, with the intentions to improve availability in Swedish health care. The purpose of this study is to evaluate the availability, identify the problems and give recommendations on how to improve it. To be able to find the solution to the problem, the questions: “Can a digital product increase the experience of availability within the healthcare?”, “How do the patients experience todays availability and how can this knowledge give suggestions on how to improve the health care experience?” and “Can the priorities of a patient be handled with help of an digital product?”. By investigating these issues, different solutions on the availability problem has been analyzed. Online booking with the help of an application is the suggestion of a solution that this project has chosen to focus on. Due to the length of the project, the group decided to restrict the application to an interactive prototype who will illustrate how a finished application could be used. The prototype was created by using HTML, CSS and jQuerry Mobile in the development environment Sublime Text. Throughout the design phase consisting of field trips, interviews and information retrieval, the prototype has been designed with the purpose of illustrating the potential workarounds of the availability problem whilst satisfying the large target group. The results of the interactive prototype is a combination of parts after the patients and the health care personnel requests, combined with the employer’s requirements and opinions about the functionality. The interactive prototype can create a booking system and queue ticket system that is customized for each health care center, helping the patients to the right care level, giving the patients the opportunity to edit their contact information and to provide the possibility for the doctor to give feedback to the patient. The design is created with simple and natural shapes with clear colors with related text to make it easier to use the application. Some subtests were made during the project. The tests indicated that users felt improved availability and trust that the time of waiting would be decreased. The conclusion of this study is that this digital prototype can improve the availability of health care.

Jag har studerat frågeställningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i så fall ut och efter vilka kriterier är denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv använt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterära näranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga områden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. Utifrån analys av tidigare forskning, och utlåningsstatistik hävdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgår i min uppsats är inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig på litterära och konstnärliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istället utgöras av vuxnas föreställning om hur barn och barndom ska vara. Det har jag gett benämningen en funktionell barnbokskanon, i betydelsen att det som fungerar för mig som vuxen, borde fungera för dig som barn. Diskursen om det kompetenta barnet, var gemensam för de nio bilderböcker jag näranalyserat, och synen på barn var övervägande att barn är tillfreds med tillvaron utan förändringar i en idyllisk lantlig miljö.

No description available.

The National Arts Council[1] has made an evaluation on obstacles and success factors for the interaction between culture and school. In the evaluation report they concluded that teachers and cultural workers have different views on culture and knowledge which creates confusion in their interaction. Thus I became interested to investigate teachers and cultural workers views on culture, aesthetics, and the knowledge that they think the students / children / young people should get from culture and aesthetics. This work is based on qualitative interviews with four teachers and four cultural workers. I compare their views with each other and link it to different research perspectives on culture and aesthetics in school to get an understanding of the similarities and differences in their approach, and what implications it can have in the school’s learning processes.  In this work, from a didactic point of view, I found that when the teachers and cultural workers are talking about culture, the why-perspective differs. Cultural workers why perspective that is based on why they are working with culture can give the school’s learning processes an angle towards the radical aesthetics and strong aesthetics. Especially when the cultural workers talk about broaden the perspective and break the norms. Teacher’s long-term benefit approach to aesthetics uses can be complemented by the cultural worker’s more artistic perspective on how to get there. Through this artistic perspective the students may develop the ability to, among other things, evaluate, organize and structure in and through the aesthetic means of expression.  When teachers and cultural workers are talking about the knowlege students / children / young people should get from culture and aesthetics it is linked to the way we look at the human and its personality development. I believe that this approach needs to be broadened to the curriculum for the culture and aesthetic to become a part of the school’s other learning processes. Not only to teach factual knowledge, but because learning is to become aesthetic learning processes that require the student to reflect on the knowledge. [1] In swedish: Statens kulturråd / Utifrån regeringens satsning Skapande skola, som bland annat syftar till att lärare ska samverka med kulturarbetare, blev jag intresserad av att undersöka lärares och kulturarbetares syn på kultur, estetik och den kunskap som de tycker att elever/barn/unga ska få av kultur och estetik. Anledningen till min nyfikenhet är att Statens kulturråd före satsningen Skapande skola undersökte hinder och framgångsfaktorer för samverkan mellan kulturliv och skola. Där kom de bland annat fram till att lärare och kulturarbetare inte har samma syn på kultur och kunskap vilket skapar oklarheter i deras samverkan. Syftet med arbetet är att genom kvalitativa intervjuer av fyra lärare och fyra kulturarbetare jämföra deras synsätt med varandra samt koppla det till olika forskningsperspektiv på kultur och estetik i skolan för att få en förståelse för vilka likheter och skillnader deras synsätt har och vad det kan få för konsekvenser för elevernas lärande. I arbetet kommer jag fram till att när lärarna och kulturarbetarna pratar om kultur skiljer sig varförperspektivet ur en didaktisk synvinkel. Kulturarbetarnas varförperspektiv, som grundar sig på varför de arbetar med kultur, kan ge lärandet en vinkel till den radikala estetiken och den starka estetiken då de pratar om bland annat att vidga perspektiv och bryta normer. Utifrån estetiken kan lärarens långsiktiga nyttoperspektiv på estetikens användningsområden kompletteras med kulturarbetarens mera konstnärliga perspektiv på hur man kan nå dit, detta genom att eleven får utveckla sin förmåga att bland annat värdera, sortera och strukturera i och genom de estetiska uttrycksmedlen. När lärarna och kulturarbetarna pratar om den kunskap som elever/barn/unga ska få av kultur och estetik är det kopplat till hur man ser på människan och dess personlighetsutveckling. Jag anser att detta synsätt behöver breddas till kursplanernas kunskapsmål för att kultur och estetik ska kunna bli en del i skolans övriga lärprocesser. Inte bara för att träna in faktakunskaper utan för att lärandet ska kunna bli estetiska läroprocesser som kräver att eleven reflekterar över kunskapen.