Den omfattande globaliseringen har bland annat medfört att flera marknader har öppnats upp och internationell handel har ökat kraftigt. Företags internationalisering ses som en tidskrävande och komplicerad process. När företag ger sig in på en ny marknad där förutsättningar är annorlunda än på hemmamarknaden, kan företag stöta på olika problem och hinder. Vi har i denna studie funnit det intressant att undersöka närmare hur några svenska tjänsteföretag har etablerat sig i Ryssland och beskriva deras etableringsprocess. Syftet med denna studie är att genom att studera etableringsprocessen av ett antal svenska tjänsteföretag i Ryssland samt kartlägga de förutsättningar som råder på den nya marknaden. I studien intervjuades fem konslutföretag: IBIC, Human Search, Konsultbolag X, Eastnet och Kentor East angående deras etableringsprocess samt hur de har hanterat olika hinder. Utifrån valda teorier angående internationalisering och etablering, såsom Cavusgils och Uppsalaskolans internationaliseringsmodell, marknadsmiljö, Hollensens etableringsstrategier och etableringshinder, samt nätverksteorin, sammanställdes analys i förhållande till empiriskt data. De förutsättningar som har haft störst påverkan på de undersökta företagens etablering i Ryssland var den ständigt föränderliga lagstiftningen, byråkratiska och juridiska enheter, personliga relationer samt den annorlunda organisationskulturen. Undersökningen visade att företagen hade hanterat dessa förutsättningar genom tidigare erfarenhet och engagemang i den ryska marknaden. Väsentligt var de goda relationer som företagen hade skapat under många år, samt aktiv involvering och närvaro på marknaden. Det krävdes mycket tålamod och fast beslutsamhet samt anpassning till förändringar i det legala systemet.

Välutbildade kvinnor som invandrar till en partner i Sverige kan tyckas inneha goda förutsättningar i form av utbildningskapital och socialt nätverk för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Iakttagelser från författarna i mötet med målgruppen ochtidigare forskning tyder dock på erfarenheter av betydande utmaningar samt brister i professionell stöttning för målgruppen. Syftet är därav ställt till att undersöka kärleksinvandrade mödrars erfarenheter av etablering på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur blev mötet med den svenska arbetsmarknaden utifrån de förutsättningar som informanterna upplevde sig ha? Hur fattade informanterna karriärbeslut under etableringsprocessen? Hur har informanternas behov av stöd yttrat sig under etableringsprocessen? I studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor som har kärleksinvandrat till Sverige. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teoretiska begrepp från Bourdieus kapitalformer, Humankapitalteorin, the Kaleidoscope Career Model samt begreppet Karriärkompetens. Resultatet visar att trots att informanterna innehar till synes goda förutsättningar stöter de på utmaningar i mötet med den svenska arbetsmarknaden i form av kulturella skillnader, psykisk ohälsa, diskriminering och att deras tidigare utbildningar samt arbetslivserfarenhet inte tillskrivs samma värde i Sverige. Informanterna genomgår karriärväxlingar efter flytten till Sverige och deras karriärbeslut präglas i stora drag av moderskapet, ambitioner och deras brist på svenskt utbildningskapital. De informanter som uttryckligen beskriver ett behov av stöd hade önskat tidig stöttning i processen av någon som förstår deras situation. Dessa behov av stöd har enligt informanterna inte kunnat tillgodoses.Nyckelord:Kärleksinvandrare, Etablering, Vägledning, Kvinnor, Karriär

No description available.

Sammanfattning Det är många individer i Sverige som väljer att påbörja eftergymnasiala utbildningar med en målsättning att få ett stimulerande arbete inom sina utbildningsområden. I en del fall blir individer arbetslösa efter avslutade högskole- och universitetsutbildningar och det kan få negativa konsekvenser för individen och samhället. Syftet med vår undersökning har därför varit att utifrån våra respondenters berättelser, belysa och analysera de faktorer som har påverkat att de befinner sig i arbetslöshet. I syftet ingick även att undersöka huruvida de åtgärder som förespråkas av kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen bidragit till att etablera våra respondenter på arbetsmarknaden inom sina utbildningsområden. För att precisera syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Vilka faktorer är det, enligt respondenterna, som har påverkat att de befinner sig i arbetslöshet? Hur anser arbetslösa individer med universitets- eller högskoleutbildning att kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen borde arbeta för att på ett proaktivt sätt hjälpa dem att etableras på arbetsmarknaden? Hur kan individernas berättelser förklaras utifrån begreppen individ- och kontextsystem? Vi har använt oss av kvalitativ metod och intervjuat sju arbetslösa individer med eftergymnasial utbildning. De teoretiska utgångspunkterna som vi använt oss av Beckers Humankapitalteorin, Patton och McMahons System Theory Framework (STF) och Bourdieus kapitalformer. Undersökningens huvudresultat visar på att faktorer som bidragit till att respondenterna befinner sig i arbetslöshet är brist på arbetslivserfarenhet inom utbildningsområdet, brist på socialt nätverk och orättvisa. I resultatet framgår även att respondenterna uppskattade att de kompletterande aktörerna höll i workshops och seminarier men att de hade önskat att de kompletterande aktörerna hade fokuserat mer på individuellt stöd och att de haft större sociala nätverk. Nyckelord: Kompletterande aktör, arbetslöshet, högskola/universitetsutbildning, etablering och karriärutveckling.

Studien syftar till att ta reda på hur situationen för arbetslösa medelålders invandrare upplevs, vilka bakomliggande orsaker som finns till den och hur målgruppen upplever politikens insatser för en förbättrad integration. Studien har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta arbetslösa medelålders invandrare samt två arbetsförmedlare. Arbetsförmedlarna har godkänt att jag använt mig av deras namn i mitt arbete. De arbetslösa medelålders invandrarna har valt att vara anonyma, jag har endast nämnt dem genom att skriva deras kön och ålder samt när de kom till Sverige. Därefter har jag transkriberat intervjuerna och valt ut delar som varit av intresse för min studie. Utifrån intervjuerna har två teman identifierats och analyserats. Det handlar dels om hur de upplever sin situation, samhällets krav dels politikens roll i integrationen och vad de anser att politiken kan göra avseende integrationen. Studien kommer fram till att det finns olika bakomliggande orsaker så som bristande språkkunskaper, utbildning, integration och segregation men även diskriminering spelar en roll. Det upplevs från målgruppen att samhällets krav är stora, och att det är svårt att komma på arbetsmarknaden om man saknar utbildning och kontakter. En jämförelse har gjorts i studien där målgruppen i sina svar kring vad som behöver göras för att förbättra integration ligger närmare LO än Näringslivet.

Uppsatsens syfte är att utöka kunskapen om ljudproducenter för ljudpostproduktionstillvägagångssätt vid etablering och fortsatt medverkan i branschen. Studien består avsex kvalitativa intervjuer med olika individer inom samma arbetsfält. Resultatetanalyseras med hjälp av Pierre Bourdieus fält, habitus- och kapitalbegreppsapparater.Det övergripande resultatet tyder på att etablering kan ske genom utbildning för attsedan få arbete på en praktikplats. Att dessa individer från studien lyckats etablera sigendast på grund utav deras utbildning är dock inte troligt. Flera av respondenternamenar att deras eget driv och passion för yrket varit till stor fördel. En genomgåendeslutsats av flera respondenter är att den sociala förmågan är viktig för både att blitilldelad arbetstillfällen och för att kunna utföra ett bra arbete. Det finns flerakopplingar i svaren till studiens valda teori. Exempelvis är ett starkt socialt kapitalviktigt men också andra sorters av symboliska kapital som varit till respondenternasfördel. Rätt sorts habitus är viktigt för att få möjligheten att vara en del av fältet. Flerarespondenter har etablerat sig genom att tillhandahålla de förkunskaper och det habitussom krävs för att få in en fot i branschen. De har sedan byggt upp bra rykte ocherfarenhet genom praktikplats eller assistentroller. Hårt arbete och en attraktivpersonlighet är genomgående teman i de svar som kommit fram. Vissa har i början avderas karriärer inte fått tillräckligt med stöd i arbetsprocesser och kundkontakt vilketleder till missnöjda kunder. Respondenterna konstaterar att bra kundkontakt i form avkommunikation och en bra slutprodukt är viktigt och kan leda till långa kundrelationervilket kommer generera återkommande arbete.

The purpose of this study is to gain an understanding of the business cultural challenges that arise when Swedish companies choose to enter the Chinese market. The study utilizes a qualitative approach, employing semi-structured interviews with five individuals who possess extensive experience working in China. The theoretical framework draws upon Hofstede's cultural dimensions and Trompenaar's seven dimensions to illustrate the cultural differences between Sweden and China. The findings of the study indicate that Swedish companies encounter numerous business cultural challenges. Recruiting employees, communication styles, and learning the social intricacies, including the Chinese language are among the various business cultural challenges faced by Swedish companies when establishing themselves in China. / Syftet med denna studie är att öka förståelsen för de affärskulturella utmaningar som uppstår när svenska företag etablerar sig på den kinesiska marknaden. Studien använder en kvalitativ metod och genomför semistrukturerade intervjuer med fem personer som har omfattande erfarenhet av att arbeta i Kina. Den teoretiska ramen bygger på Hofstedes kulturella dimensioner och Trompenaars sju dimensioner för att belysa de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Kina. Resultaten från studien visar att svenska företag står inför ett antal affärskulturella utmaningar. Rekrytering av personal, kommunikationsstilar och lärandet av de hemliga koderna i samhället, inklusive det kinesiska språket, är bland de olika affärskulturella utmaningar som svenska företag möter när de etablerar sig i Kina.

Syftet med forskning av organisationsförändring och kommunikation inom FM är att få förståelse för hur kommunikation påverkar implementering av organisationsförändring. Genom att belysa hur kommunikationen har påverkat resultatet av förändringsarbetet. Inledningsvis har styrande dokument i form av direktiv från Högkvarteret avseende etableringen studerats för att få en bakgrund till problemställningen. Empirin har insamlats från intervjuer med nyckelpersoner på Högkvarteret, Västra Militärregionen och Skaraborgs Regemente. Sammanfattningsvis pekar studien på att det genomfördes en omorganisation som då det gäller den uttalade målsättningen: enhetlighet, tydlighet och enkelhet kan anses något utmanad. Då det saknades en sammanhållen kommunikationsplan och att de planerings och ledningsmetoder Försvarsmakten anvisar möjligen följdes i begränsad omfattning, tolkar författarna det som en orsak till det motstånd eller de negativa attityderna som uttrycktes främst grundade sig i bristen på förståelse för varför förändringen genomfördes. Försvarsmakten har flera metodbeskrivningar, tillgång till egen forskning inom ämnet men även från olika högskolor och universitet, så det finns stöd att använda sig av vid dessa processer, särskilt då det handlar om kommunikation och förändringsledarskap. Försvarsmakten bör i högre grad använda sig av nyttoperspektivet då personal inom Försvarsmakten avdelas tid för akademiska studier. Ett exempel på detta vore att i högre grad inrikta vilka forskningsfrågor som skall studeras av Försvarsmaktens personal för att därefter kunna omhänderta resultaten och implementera dessa i verksamheten.

Bland de som invandrar till och försöker bosätta sig i Sverige, finns en stor grupp människor som är välutbildade redan i sitt hemland. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera dessas, invandrade akademikers, upplevelser på väg in på den svenska arbetsmarknaden, samt att ta reda på vad invandrade akademiker önskar för stöd i detta. Jag har använt mig av kvalitativ undersökningsmetod och genomfört semistrukturerade intervjuer med sju invandrade akademiker. Resultatet analyserades utifrån Donald E. Supers ”minicycle”, en del av livsregnbågeteorin, rollkonflikt och rollförlust, samt Pierre Bourdieus begrepp kapital.Flytten till Sverige medförde en ”minicycle” i invandrade akademikers karriärutveckling. För att komma in på den svenska arbetsmarknaden, behövde de vidareutveckla sina olika kapitalformer, för att tala i Bourdieus termer. De var bland annat tvungna att få sina utländska utbildningar och examina, deras symboliska kapitalnivåer, värderade och kompletterade. De behövde också utveckla sina kulturella kapital, vilket gjordes genom att de skaffade kunskaper om svenska språket, kulturen och samhället. Även det sociala kapitalet var viktigt. Sociala nätverk och kontakter med arbetsgivare behövde utvecklas. Processen ”minicycle” kunde vidare orsaka rollkonflikter och rollförluster, vilket ledde till negativa upplevelser i strävan att etablera sig på arbetsmarknaden. Rollförlusten som lönearbetare, då de inte har möjlighet att byta sin kompetens mot betalning, gör att invandrade akademiker har dålig självkänsla, att de känner sig oanvändbara och värdelösa.

I studien undersöks situationen för de yngre akademiskt utbildade - som enligt min definition är högst 35 år – vad gäller utsikterna på arbetsmarknaden. Det gör jag dels genom att studera arbetsmarknadsläget för dessa akademiker i riket dels genom att undersöka hur tre unga akademiker upplevt/upplever sin arbetslöshet. Resultat I bygger på utredningar och statistik som gäller yngre akademikers etablering på arbetsmarknaden, i vilken utsträckning de drabbas av arbetslöshet samt skillnader mellan män/kvinnor och mellan olika yrkesgrupper. Hur myndigheterna behandlar frågor om dimensionering av den högre utbildningen tas också upp. Högskoleverket har visat att år 2002 etablerade sig läkare, sjuksköterskor och apotekare snabbt, de hade en etableringsgrad på 90 procent ett och ett halvt år efter examen. Hög etableringsgrad hade också civilingenjörer, högskoleingenjörer och lärare, dock sjönk den för ingenjörer jämfört med året innan. För ekonomer syntes en tydlig nedgång, medan det för lärare och vårdutbildade syntes en uppgång. Examinerade med konstnärlig inriktning hade låg etableringsgrad, likaså humanister med kandidat- eller magisterexamen. Generellt är kvinnliga akademiker något mer drabbade av arbetslöshet än män. Av resultaten framgår att det i maj 2005 var 15 630 personer i åldersgruppen 25 – 35 år med minst tvåårig akademisk utbildning som var helt arbetslösa, av dem var 8 073 kvinnor och 7 557 män. Svårast var situationen för samhällsvetarna. I mars 2005 fick 3.9 procent av SACO:s: medlemmar i åldern 25 – 34 år ersättning från arbetslöshetskassan. Kvinnornas arbetslöshet var 4,4 procent och männens var 3,3 procent. I resultat II redovisas de tre unga akademikernas tankar och åsikter kring hur de upplevt studietiden, att vara arbetssökande och arbetslös samt deras syn på framtiden. Mina intervjupersoner efterfrågar alla specialistförmedlingar inom arbetsförmedlingen, de anser inte att de blivit bemötta med tillräcklig förståelse. Specialistförmedlingar är något som även SACO efterfrågar. De intervjuade har alla upplevt sviktande självförtroende under arbetslösheten. Vidare lyfter de fram den dubbla problematiken i att vara överutbildad och samtidigt sakna arbetslivserfarenhet, båda faktorer som varit hinder i arbetssökandet. Oron inför framtiden är stor hos yngre akademiker, något som framkommer både hos mina intervjupersoner och i utredningar. / Higher Education – and then what?A study of the Unemploymentsituation for Young Academics.