I denna studie var syftet och frågeställningarna att belysa vilka arbetsuppgifter en speciallärare i matematik har, i vilken utsträckning arbetsuppgifterna upplevdes relevanta utifrån examensordningen samt vilka faktorer som påverkade deras möjlighet att få jobba utifrån sin specialisering. För att besvara dessa frågeställningar intervjuades åtta speciallärare verksamma inom grundskolans alla årskurser. Resultatet presenterades och diskuterades utifrån studiens två frågeställningar och analyserades därefter Abbotts professionsteori. Resultatet visade att speciallärarnas främsta arbetsuppgift var att bedriva specialundervisning i olika former samt att kartläggningar och utredningar upptog mycket av deras tid. Ett område som få speciallärare upplevde tillhöra sina arbetsuppgifter var handledning och utvecklingsarbete. Studien visade att speciallärarens arbetsuppgifter ofta formades genom lokala förhandlingar på skolan snarare än att de byggde på några juridiska dokument, såsom examensordningen. Faktorer som speciallärare upplevde påverka deras möjligheter att arbeta utifrån sin specialisering var rektorns roll, skolans organisation och lokaler samt lärarnas förväntningar på dem.

Syftet med undersökningen har varit att belysa specialpedagogernas utrymme att utöva sin profession och forma sin yrkesidentitet. Tidigare undersökningar har visat att yrkesgruppen har svårt att hävda sitt uppdrag och möjligheter att utöva yrket enligt de intentioner som finns i examensordningen. Det får i sin tur konsekvenser för hur framgångsrika specialpedagogerna blir i sin yrkesutövning. Eftersom tidigare studier visar att rektor är viktig för yrkets möjligheter att utöva sina befogenheter men också att rektorerna är en grupp ser yrket som otydligt har arbetsgivarna syn på uppdraget varit i fokus. Det har skett genom att använda platsannonser som data och med diskursanalys som metod analyserat hur platsannonserna beskriver uppdraget. För att identifiera hur texter bygger på andra texter och skapa en verklighet har platsannonserna jämförts med varandra i ett historiskt perspektiv relaterade till examensordningarna. Som ett raster i undersökningen har begreppet inkludering använts. Resultatet visar att platsannonsernas texter till delvis bygger på varandra och att arbetsgivarna, med en fördröjning i tid, i stor utsträckning följer examensordningarna. Det innebär att specialpedagogerna i stor utsträckning får utrymme att utöva sin professionalitet och forma en yrkesidentitet. Orsakerna till specialpedagogernas upplevda svårigheter att utöva sin profession bör undersökas i andra sammanhang.

Syftet med min undersökning var att undersöka, beskriva och förstå hur rektorer resonerar när de skapar en specialpedagogtjänst och beslutar vilka arbetsuppgifter specialpedagogen ska ha. Vidare ville jag studera vilken roll rektorn anser att specialpedagogen har på skolan. Resultatet av undersökningen skulle sedan jämföras med vad som framgår i examens-ordningen om specialpedagogens arbetsuppgifter och roll i skolan.I undersökningen valde jag att använda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den halvstrukturerade intervjun. Jag intervjuade sex rektorer inom grundskolan.Resultatet visar att specialpedagogernas arbetsuppgifter och roll i skolan överensstämmer, med något undantag, med vad som står i examensordningen. Det framkommer att specialpedagogerna fungerar i liten utsträckning på organisationsnivå. Jag anser mig ha fått en god förståelse för hur rektorerna resonerar när de skapar en specialpedagogtjänst och beslutar vilka arbetsuppgifter specialpedagogen ska ha.

Fokus för denna studie har varit att ta reda på vilka arbetsuppgifter fyra specialpedagoger verksamma i förskolan och fem specialpedagoger verksamma i skolan anser att de arbetar med. Studien baseras på kvalitativa intervjuer. Svaren har analyserats mot vad examensordningen föreskriver som arbetsuppgifter för denna yrkeskategori. Tidigare studier visar att det finns olika uppfattningar om vad specialpedagogers arbetsuppgifter kan omfatta. Över tid har skillnader och likheter mellan yrkesrollerna specialpedagog - speciallärare diskuterats och varit relativt oklart. Resultatet i studien redovisas i bakgrundsbeskrivningar och även dessa visar att det finns vissa skillnader gällande arbetsuppgifter för specialpedagoger verksamma i skolan visavi specialpedagoger verksamma i förskolan. Specialpedagoger som var verksamma i förskolan arbetade i högre grad med handledning i kontrast till specialpedagogerna i skolan som till stor del arbetade med direktstöd till elever något som ligger närmare en speciallärarroll. Resultaten visar att samtliga specialpedagoger arbetar utifrån ett individfokus, det vill säga ett kategoriskt perspektiv, där tankar om elevens behov ser ut att kvarstå, detta trots en förändrad utbildningsplan där mer fokus lagts på att uppmärksamma relationen mellan individ och miljö för att främja stöd i närmiljön.

Det nya speciallärarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhållningssättet som redan gällde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallärarprogrammet en fördjupad ämneskännedom i läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De båda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallärarprogrammet, bygger emellertid på examensordningar som till stora delar är samstämmiga. Huvudsyftet med denna studie är att granska hur utbildningsansvariga vid tre lärosäten har förhållit sig till sitt förändrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrån studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallärare och sedan utvecklat två specifika utbildningar, samt hur de ser på de båda yrkesrollerna. På så sätt är studiens ambition att kunna göra de respektive yrkesrollerna hanterbara. Studiens resultat visar att ett lärosätes organisation påverkar reformarbetet vid en omfattande förändring. Studien ger inte en enhetlig bild av specialpedagogens och speciallärarens yrkesidentiteter, utan visar snarare på behovet av flexibla yrkesroller med hög användbarhet, där samarbetet mellan de två är av största vikt.

SammanfattningAndersson, Helen (2018). Plats för förändring – en studie om Statens institutionsstyrelse och specialpedagogiken (Place for Change- a Study of The Swedish National Board of Institutional Care and Special Education). Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet.Förväntat kunskapsbidragStudien är av intresse då det inte finns någon tidigare forskning kring detta ämnesval inom Statens institutionsstyrelse (SiS). Mycket av den forskning som gjorts på SiS har fokus på behandling medan skolverksamheten inom SiS fortfarande är ett relativt outforskat område. Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om rektorernas, specialpedagogernas och speciallärarnas tankar om den specialpedagogik som bedrivs på SiS skolor samt att ta tillvara på respondenternas svar för att vidareutveckla skolverksamheten. Frågeställningar är vilka förväntningar specialpedagogerna/ speciallärarna och rektorerna uttrycker om det special-pedagogiska uppdraget och hur kompetensen tas tillvara samt hur detta förhåller sig till examensmålen för specialpedagogutbildningen. TeoriSystemteori har valts som teoretisk utgångspunkt. Teorin betraktar inte människan ur ett individuellt perspektiv utan ser hen som en del i ett system. Inom systemet, t.ex. SiS-skola, sker hela tiden en växelvis påverkan på alla som finns i det. Med systemteorin tydliggörs nivåerna som samverkar med varandra. Teorin lämpar sig väl i studien av SiS-skolor. Inom SiS organisation arbetar och samverkar många olika professioner på olika nivåer.MetodValet av metod föll dels på intervjuer med två rektorer samt två empiriska undersökningar som innebar insamling, bearbetning och analys av data från två olika frågeformulär riktade till rektorer och specialpedagoger/speciallärare inom SiS. Denna empiriska undersökning, bestående av både en kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod, genomfördes med hjälp av frågor med möjlighet till fritextsvar på en del av frågeställningarna.ResultatNågra av de mindre institutionerna hade inte tillgång till specialpedagogisk kompetens. Specialpedagogerna/ speciallärarna som var anställda inom SiS uppgav att större delen av arbetstiden (ca 54 %) ägnades åt undervisning av elever. Detta stämmer tämligen väl överens med tidigare gjorda undersökningar på andra skolor. Kartläggning i form av utredningar, upprättande av åtgärdsprogram och dokumentation ägnades ca 15 % av arbetstiden. På drygt hälften av institutionerna arrangerades handledning som antingen ingick i specialpedagogens uppdrag eller anlitades externa handledare. De institutioner som deltog i kompetensutvecklingsinsatsen ”Specialpedagogik för lärande” ansåg att ett ökat kollegialt lärande, samverkan och reflektion över det egna lärandet var de värdefullaste bidragen. Ledare för utvecklingsinsatsen var specialpedagogen. Flertalet specialpedagoger/ speciallärare ansåg att det var mycket viktigt att arbeta med skolutveckling, förebyggande skolproblematik och att hjälpa barn och unga/ vuxna i utsatta situationer. Vad som läggs in i begreppet skolutveckling har stor betydelse för resultatet. Sko-lutveckling ansåg specialpedagogerna/ speciallärarna ägnades liten tid. Ett utvecklingsområde som både rektorer och specialpedagoger/ speciallärare uppgav var det pågående arbetet med att utveckla elevhälsan inom SiS. Det fanns ett upplevt behov av en ökad samsyn kring SiS-skola för alla professioner på in-stitutionerna. Specialpedagogiska implikationerSamarbetets betydelse och det kollegiala lärandet är ett återkommande tema hos rektorerna, specialpedagogerna och speciallärarna i studien. Behandlingsassistenterna är en slags ställföreträdande förälder för ungdomarna under vistelsetiden på SiS. Genom att öka den specialpedagogiska kompetensen för all personal på SiS fås ett värdefullt gemensamt förhållningssätt till elevernas skolgång på SiS.

Yrke specialpedagog är inte en skyddad yrkestitel och uppdraget kan förhålla sig olika på lokaloch kommunnivå för grundskolorna runt om i Sverige. En konsekvens av detta leder till att stödinsatser främst för elever som är i behov av särskilt stöd inte får ett likvärdigt stöd på grund av att det specialpedagogiska uppdraget skiljer sig åt. Detta trots att specialpedagoger examineras mot samma examensmål, förhåller sig examensmålen och uppdraget tämligen olika på vissa punkter. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur olika kommuners uppdragsbeskrivningar i Sverige för grundskola F-6, förhåller sig till de styrande dokument som reglerar specialpedagogens yrkesutövning. Genom att samla in empiri i form av uppdragsbeskrivningar från tio kommuner i Sverige var studiens metod kvalitativ innehållsanalys, detta för att hitta mönster och olikheter i uppdragsbeskrivningar och således jämföra hur dessa förhåller sig till specialpedagogiska examensordningen, skollagen och läroplanen för grundskolan årskurs F-6. Då specialpedagogens uppdrag kan tolkas och formas har den socialkonstruktivistiska teorin varit en inspiration för tolkandet av hur kommunerna förhåller sig till det specialpedagogiska uppdraget utifrån examensordningen, skollagen och läroplanen. Resultatet visade att det finns vissa likheter i uppdragsbeskrivningarna och styrdokumenten men att det specialpedagogiska uppdraget är otydligt. Detta då det specialpedagogiska uppdraget generellt inte är internaliserat mellan kommunerna och det specialpedagogiska yrket inte är en legitimerad profession samt att yrket specialpedagog och dess uppdrag ej framskrivs i varken skollagen eller läroplanen.

Syftet med följande arbete är att undersöka om förskolans/skolans kvalitetsredovisningar kan användas av specialpedagogen som ett redskap för att synliggöra behovet av den specialpedagogiska kompetensen i verksamheterna, utifrån examensordningen. I vårt arbete har vi använt oss av dokumentanalys som metod. Vi har läst kvalitetsredovisningar från två olika kommuner från förskola och och skola F-6. Dessa har bearbetats enskilt av var och en utifrån kriterier som vi innan bestämt. Vi har dels analyserat innehållet och dels gjort en jämförelse mellan kvalitetsredovisningarna från förskolor och skolor i kommunerna. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att kvalitetsredovisningar kan vara ett bra redskap för specialpedagogen att synliggöra behovet av den specialpedagogiska kompetensen utifrån examensordningen. Vi kan även utläsa att specialepdagogens tre kompetenser, undervisning genom handledning, utredning och utveckling behövs i olika omfattning, inom olika områden i de båda verksamheterna.

En upplevd otydlighet och förvirring kring speciallärarens uppdrag är bakgrunden till denna studie. Genom att ta reda på vad lärarna förväntar sig av professionen kan blivande speciallärare förbereda sig för den verklighet som väntar. Syftet med denna studie är att inom en kommun undersöka vilka förväntningar lärare i årskurs F-6 har på speciallärare med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling. Data har samlats in genom en webbenkät som via rektorer sänts ut till verksamma lärare i årskurs F-6 inom en medelstor kommun i södra Sverige. Som teoretiskt analysredskap har Abbotts (1988) professionsteori använts. Resultatet visar att majoriteten av F-6 lärarnas förväntningar på specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling stämmer väl överens med det uppdrag som examensordningen (SFS  2011:186) beskriver. Det finns förväntningar att specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling ska utföra uppdrag som tillhör andra professioner i skolan och förväntningar att specialpedagogen ska utföra uppdrag som enligt examensordningen (SFS 2011:186) tillhör specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling. Lärarna i årskurs F-6 förväntar sig i mindre utsträckning att specialläraren ska arbeta med att leda pedagogiskt utvecklingsarbete i jämförelse med övriga uppdrag och förväntar sig att specialläraren i större utsträckning ska undervisa elever enskilt eller i mindre grupp än stötta elever i klassrummet. Studiens resultat bidrar med fördjupad kunskap kring professionen och vad det finns för förväntningar hos verksamma lärare i årskurs F-6. Insikten förbereder bemötandet av de förväntningar som finns.

Studien undersöker förskolans pedagogers förväntningar på specialpedagogens uppdrag och yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka om förväntningarna stämmer med examensordningen för specialpedagoger. Specialpedagogens yrkesroll formas i mötet med verksamheten.  Förhoppningen är att klargöra vilka förväntningar som ställs på specialpedagogen i det kommande uppdraget. För att få svar på vilka förväntningar som råder så har en kvantitativ metod använts i form av enkät. Urvalsgruppen består av verksamma pedagoger i förskolan. Resultatet visar på att det finns höga förväntningar från pedagogerna i förskolan på specialpedagogens yrkesroll. Förväntningarna gäller dock inte hela bredden av specialpedagogens examensordning.