Inledning: Psykisk ohälsa och missbruksproblem utgör betydande riskfaktorer för suicid i vårt samhälle. Psykoterapeuters erfarenheter och upplevelser kring att bedöma suicidrisk hos patienter är ett viktigt bidrag för överlevnad och till vidare forskning för att minska antalet självmord. Syftet var att få ta del av ett antal psykoterapeuters upplevelser kring att bedöma suicidrisk hos patienter. Frågeställningarna fokuserade på terapeuternas upplevelser av att i mötet med patienter bedöma risken för suicid och vilka faktorer som enligt deras erfarenheter påverkat deras upplevelser. Metod: Datainsamling gjordes genom intervjuer med sex psykoterapeuter. Studien hade en induktiv kvalitativ forskningsansats och tillämpade en tematisk analysmetod. Resultat: Studien visar att själva samtalet och etablerandet av allians med patienten är avgörande för bedömningsarbetet. Patientens upplevelser av meningslöshet och tomhet ses som främsta riskfaktorer, liksom missbruk. Gränsen mellan psykoterapi och psykiatri upplevs ibland som otydlig, vilket kan påverka de terapeutiska ramarna. Familj och närstående beskrivs som en alltför outnyttjad resurs. Oro för att göra en felaktig bedömning, tvivel på den egna kompetensen, oro att bli ifrågasatt och granskad är personliga upplevelser som terapeuterna beskriver. Handledning och kollegialt erfarenhetsutbyte upplevs som främsta stödet i arbetet. Diskussion: Resultatet visar att terapeuterna upplever suicidriskbedömning som en viktig del i patientarbetet. Möjligt att bedöma är graden av suicidalitet hos patienten. Att kunna förutsäga ett faktiskt självmord är omöjligt. / Mental health problems and addiction problems are the two main risk factors for suicide in our society. The experiences psychotherapists have made in assessing the risk of patients committing suicide are important to further research in order to decrease the suicide numbers. The purpose of this study was to look into the experiences psychotherapists have made in assessing the risk of suicide in patients. The questions focused on the experiences of assessing the risk of suicide and which factors that might have had an influence on these experiences. Data was collected by interview with six psychotherapists. The study had an inductive qualitative approach and thematic analysis was used as method for analysis of data. Results show that the conversation and establishing of an alliance with the patient is decisive for the assessment. Feelings of meaninglessness and emptiness in the patient are seen as the main risk factors along with addiction. The sometimes indistinct borderline between psychotherapy and psychiatry may affect the therapeutic framework. Family and relatives are described as an unutilized resource. The risk of making a false assessment can at times create worries in the therapists and doubts about their own ability. Supervision and exchanging experiences with colleagues are mentioned as the main support in the work. Discussion: The results show that the therapists sees assessment of suicidal risk in the patient as an important part of the work. It is possible to assess the suicidality in the patient. It is impossible to predict an actual suicide. Further research is required to increase knowledge in the subject.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna bland kvinnor och varje år drabbas cirka 8000 kvinnor. När kvinnorna drabbas av bröstcancer kommer cancerbeskedet ofta oväntat och kan medföra ett stort lidande. Efter olika behandlingar sker en förändring av kvinnans kropp och kvinnorna upplever att deras kvinnlighet och identitet går förlorad. Kvinnorna måste lära sig att leva med och acceptera förändringen, detta är en daglig utmaning för många av kvinnorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ datainsamling användes och åtta självbiografiska böcker skrivna av kvinnor som upplevt hur det är att leva med bröstcancer lästes. Biografierna analyserades med hjälp av en narrativ analys. Resultat: I analysen framkom tre kategorier; en förändrad livssituation, att inte vara ensam och en förlorad kvinnlighet. Diskussion: När kvinnorna drabbas av bröstcancer förändras deras livsvärld och ett lidande uppstår. Att övervinna cancern och öka välbefinnandet är det stora målet. För att klara av att leva krävs bra information och ett bra stöd. Möjligheten till en bättre hälsa kan då upplevas. Slutsats: Kvinnornas livsvärld förändras och behovet av stöd är viktigt. När sjuksköterskan har kunskap om kvinnornas upplevelser ökar förutsättningarna för personcentrerad vård.

No description available.

The purpose of this qualitative, explorative, descriptive and contextual study was to explore and describe nurses’ experiences of hostile behaviour from mentally ill patients in the psychiatric ward of a general hospital and to propose recommendations to the hospital management to support nurses who experienced hostile behaviour from mentally ill patients. Purposive sampling was used to identify the twelve nurses who participated in this study. Data were collected through in-depth face-to-face interviews, drawings and field notes. The data were analysed using Tesch’s descriptive method of open coding and the findings revealed that nurses experienced verbal abuse, physical abuse and sexual harassment from mentally ill patients, and had varied negative and positive responses to these forms of hostile behaviour. Main challenges were identified and recommendations were made to the hospital management to support nurses who experience hostile behaviour from mentally ill patients. / Health Studies / MA (Public Health)

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige och i världen. Behandlingen för bröstcancer är oftast ett kirurgiskt ingrepp där delar eller hela bröstet tas bort, den så kallade mastektomi. En mastektomi kombineras ofta med andra cancerbehandlingar. Bröst anses som en symbol för kvinnlighet, och om det tas bort kan kvinnans självbild påverkas negativt. Tidigare forskning har visat att mastektomi påverkar kvinnans psykosociala hälsa negativt och förutom kvinnans egna copingstrategier, har den sociala omgivningen en central roll hos den mastektomerade kvinnans psykiska hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancer drabbade kvinnors psykosociala hälsa efter en mastektomi. Metod: En litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar analyserades och redovisades i resultatdelen under huvudkategorier och subkategorier. Resultat: Fem huvudkategorier och nio subkategorier framkom utifrån de tio vetenskapliga artiklarna. Huvudkategorierna är: personlig utveckling, arbete, sysselsättning och ekonomi, kvinnlig identitet, psykiska ohälsa, socialt nätverk. Slutsats: Kvinnors psykosocial hälsa försämras efter en mastektomi, men upplevelsen varierar utifrån deras ålder och hur de kan hantera och bearbeta sina känslor. Kvinnor som genomgått mastektomi behöver individuellt anpassat stöd och bemötande. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor bör ha ett gott och individuellt anpassat bemötande av dessa kvinnor. Denna litteraturstudie hjälper sjuksköterskor att få mer kunskap om bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse och psykosociala hälsan efter mastektomi. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer affecting women in Sweden and worldwide. Treatment for breast cancer is usually a surgical procedure where parts of the breast or the entire breast are removed, a so-called mastectomy. Breasts are seen as a symbol of femininity, and if removed, the woman's self-image is affected negatively. Previous research has shown that the operation affects a woman's psychosocial health negatively, and beside the woman’s own coping skills, social environment does have a central part in the woman’s psychological health. Aim: The aim of this study was to describe the psychosocial health after a mastectomy in women with breastcancer. Method: This study is a study based on ten qualitative, scientific articles. All articles are analyzed and presented under main- and subcategories. Results: Five major categories and nine sub-categories emerged from the analysis, the main categories are: personal development, work, activities and economics, female identity, mental illhealth and social network. Conclusion: Women's psychosocial health is affected after a mastectomy, but the experience can vary based on their age and how they cope with their feelings. Mastectomized women need individualized care. Clinical significance: Nurses must have a good and individualized care towards these women. This literature study will help nurses to get more knowledge of women with breast cancer experience and psychosocial health after mastectomy.

Bakgrund: Andliga och existentiella frågor hamnar i allt större utsträckning hos sjukvårdspersonal. Det palliativa förhållningssättet betonar vikten av att ge en god omvårdnad vad gäller andliga och existentiella frågor. Sjuksköterskans roll är att genom goda relationer skapa en anpassad och balanserad omvårdnad för att öka välbefinnandet för patienten den sista tiden i livet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa hur andliga och existentiella frågor beskrivs i forskning utifrån sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som sammanställer aktuell forskning inom det valda omvårdnadsområdet. Resultat: I resultatet framträdde att tid är det vanligaste hindret och utbildning är det som främjar givandet av andlig och existentiell omvårdnad. Att skapa relationer och kommunicera är viktiga aspekter inom vårdandets konst. Egenskaper som sjuksköterskan bör inneha för att underlätta givandet av andlig och existentiell omvårdnad är; en god självkännedom, empati, intuition och observationsförmåga. Slutsats: För att kunna ge en bättre andlig och existentiell omvårdnad behöver de yttre förutsättningarna ge tid för mötet mellan sjuksköterska och patient, vårdmiljön organiseras så detta möjliggörs, teamarbete tillämpas och utbildning ges. / Background: Spiritual and existential issues increasingly end up at healthcare personnel. The palliative approach emphasizes the importance of providing good care regarding existential and spiritual issues. The nurse's role is through good relationships create a customized and balanced care to improve the wellbeing of the patient, at the end of life. Aim: The aim of the literature review was to compile the spiritual and existential issues described in the research based on nurses' experiences of palliative care. Methods: A literature review that compiles current research in the chosen nursing field. Results: In the result time appeared as the most common obstacle and education promotes giving of spiritual and existential care. To establish a relationship and communicate is important aspects in the art of nursing. Characteristics that the nurse should possess in order to facilitate the giving of spiritual and existential care is; good self-knowledge, empathy, intuition and observation ability. Conclusion: To be able to ameliorate spiritual and existential care time is needed for the external conditions to enable the meeting between nurse and patient. The care environment should be organized so this is made possible, teamwork applied and education provided.

Datortomografiundersökning av tjocktarmen har blivit en vanlig undersökning som utförs på röntgenavdelningar. Inför denna undersökning krävs förberedelser i form av laxering och födorestriktioner. Information till patienter inför denna undersökning är av stor vikt för förberedelsernas resultat och därmed även för en optimal undersökning.                       Syftet med denna studie var att beskriva om patienterna upplever att de fått tillräcklig information om laxeringsförberedelserna inför en DT-undersökning av tjocktarmen. Ett annat syfte med studien var att studera om patienterna förstått den information de fått.                       Tio patienter med en ålder mellan 62-81 år intervjuades efter DT-kolografiundersökningen på en röntgenavdelning i mellansverige under en period på två veckor. Det insamlade materialet analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys.                       De intervjuade patienterna upplevde att informationen om förberedelserna inför DT-kolografiundersökningen var tillräcklig. Patienterna kunde ordagrant återberätta den information som de erhållit men det fanns en bristande förståelse av informationen som behandlade definitionen klar dryck och tillvägagångssättet med vissa mediciner. De flesta patienterna förstod syftet med de tarmförberedelser som utförs innan undersökningen.                       Studien visade att det fanns oklarheter i den skriftliga informationen inför DT-kolografiundersökningar som patienterna inte förstod, trots att de bedömde att informationen var tillräcklig. Genom att ta i beaktanden de brister i informationen om de tarmförberedelser som studiens resultat visar finns det förutsättning att undersökningens förberedelser och genomförande utförs på bästa möjliga sätt. / Computed tomography (CT) scan of the colon has become a common investigation in radiology departments. Prior to this examination preparation in form of purgation and food restrictions are required. Information to patients facing this examination are of great importance for the results of preparations and thus for optimal investigation.                The aim of this studie was describe whether patients feel that they received sufficient information about the bowel preparations before a CT scan of the colon. Another purpose of the study was to see whether patients understood the information they receive before the examination.                              Ten patients with an age between 62-81 years were interviewed after the CT colography examination at the radiology department in a hospital in the middle of Sweden for a period of two weeks. The collected material was then analyzed by qualitative content analysis.                              The interviewed patients felt that information on preparations for the CT colonography examination was sufficient. Patients can literally retell the information received but there is a lack of understanding of the information that deals with the definition of clear liquids and the approach of certain medications. Most patients understood the purpose of the bowel preparations performance before the examination.                The study showed that there were unclarities in the written infomrmation given before the CT colonography examination that the patients did not understand, even though they considered that the information was sufficient. By taking into considerations the lack of information about bowel preparation that the studies results show there are subject to examination, preparation and implementation is carried out in the best manner.

Aim: The overall aim was to create knowledge about what it means to live with bipolar disorder from an existential perspective, both for individuals with the diagnosis and for their close relatives.Method: An existential perspective in this context entails that it is explored and described from a lifeworld perspective of individuals who in various ways experience that which is termed as bipolar disorder. The lifeworld phenomenological approach Reflective Lifeworld Research (RLR) was used in the four empirical studies. Meaning-oriented interviews and analysis were conducted following the leading methodological principles of the chosen scientific approach. A synthesis, based on lifeworld hermeneutic existential philosophy, then presents how it is possible to understand the perspective of individuals with bipolar disorder and their close relatives as a coherent whole.Findings and conclusions: A magnitude and complexity of experiencing, which means that life with bipolar disorder is characterized by extra dimensions, specific tension and contradictions, has been elucidated. Knowledge of the meaning of these aspects enables for the persons with the illness and for their close relatives to understand, to put words to, and to communicate how their life is and what they need, which in turn enhances their ability to influence their lives. It also increases the opportunities for professional caregivers to develop care, both in content and organization, so that it can meet the actual needs of those concerned in an adequate way.Living with bipolar disorder means so much more than the usual description with changes between episodes of depression and mania. The diagnosis “bipolar disorder” thus appears to be an inadequate label that only reflects the more obvious and visible dimensions of the illness, while those that characterize life in its entirety remain hidden.The thesis also shows that the importance of the common everyday life of persons with bipolar disorder and their close relatives should be highlighted as the most important factor in a liveable existence. A change in the view of mental health care is thus needed; a change that is characterized by consensus, collaboration and transparent communication between the person with the illness, their close relatives and mental health care. The common goal should be about meeting actual needs, and to strengthen a profound connectedness in order to make everyday life more liveable. / Disputationen sker den 2012-11-16, Sal Myrdal, Hus K, Växjö, kl. 10:30.

Utilising a hermeneutic phenomenological approach twenty women’s experiences of breast cancer were explored through semi-structured interviews at three time points during their healthcare trajectory from recent diagnosis to early follow-up. Phenomenological analysis guided by van Manen’s (1990) principles revealed numerous multifaceted themes some of which were time limited while others spanned the data collection period. Use was made of an adapted life grid approach in order to enhance the implicit meanings to be elicited through interpretation of text. Central themes depicting the medicalisation of breast cancer, perceptions and management of the body and participants’ emotional journey were uncovered. Breast cancer was found to represent a biographical disruption that had a long-term impact on a woman’s body, self, identity and sense of embodiment. Changes to the body, due to breast cancer treatment, and an altered way of being in the world, elicited disruption to the body-self relationship, a separation that was reinforced by the healthcare system. Participants were found to adopt a variety of coping strategies to manage ongoing change and the stress elicited by experiencing breast cancer as a chronic illness. Avoidance, information management, conscious passivity in treatment decision-making and positive cognitive restructuring are examples of such mechanisms. However, women’s experiences of each theme identified and the emergence and maintenance of these themes varied according to women’s biography, diagnosis and prescribed treatment regime, cancer schema, and social support. Accordingly, models of care must address women’s individual experiences and recognise their changing needs throughout the year post diagnosis.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och orsakas oftast av en blodpropp som bildas från en plackruptur i något av hjärtats kranskärl. Risken att drabbas av en hjärtinfarkt ökar med åldern, även faktorer som diabetes, ärftliga anlag, stress, rökning, högt blodtryck och övervikt är riskfaktorer för att drabbas av sjukdomen. Män drabbas oftare av sjukdomen än kvinnor och kvinnors symptom vid insjuknandet kan ibland vara diffusa och det kan vara svårt ställa en diagnos. För att sjuksköterskan skall kunna tillgodose grundläggande behov hos personer med hjärtsjukdom så krävs god kompetens. Målet är att främja hälsa och välbefinnande hos patienten samt att förebygga ohälsa och lindra lidande.       Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av vardagen efter en hjärtinfarkt. Vidare var syftet att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie bestående av tio vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet speglar hur kvinnorna på ett fysiskt och känslomässigt sätt påverkas efter insjuknandet. Rädslan som finns hos dem att de skall drabbas av en ny hjärtinfarkt samt behovet av att utföra livsstilsförändringar. Betydelsen av stöd och hjälp från närstående samt hur arbetet påverkas efter insjuknandet. Vikten av beröring och intima relationer och dess betydande del i återhämtningen för kvinnorna.  Slutsats: Efter genomgången hjärtinfarkt har närstående en viktig betydande roll för återhämtningsprocessen. För att bibehålla en god egenvård är det viktigt att kvinnorna får hjälp från kompetent sjukvårdspersonal. Som sjuksköterska är det viktigt att besitta kunskap kring kvinnornas erfarenheter samt om sjukdomen / Background: Myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden and is usually caused by a blood clot that formed from a plaque rupture in one of the coronary arteries. The risk of suffering a heart attack increases with age, but also factors such as diabetes, hereditary predisposition, stress, smoking, high blood pressure and obesity are risk factors for developing the disease. Men are affected more often by heart diseases than women, and women's symptoms at onset can sometimes be diffuse to make a diagnosis. The nurse need to be able to meet the basic needs of people with heart disease that requires good skills. The goal is to promote health and well-being of the patient and to prevent illness and relieve suffering. Aim: The aim of this study was to describe how women experiences the everyday life after a heart attack. Furthermore, the aim was to describe the articles included data collection method. Method: A descriptive literature of ten scientific articles. Main Results: The results reflect how the women on a physical and emotional way are affected by the myocardial infarction. They feel a fear that they will suffer a heart attack again and they need to do some lifestyle changes. The support and help from the family, is important for them such as touch and intimate relationships and its significant part in the recovery of women. Conclusion: After myocardial infarction have been related to a major significant role in the recovery process. To maintain a good self-care, it is important that women receive help from skilled health professionals. As a nurse, it is important to have knowledge about women's experiences and about the disease