Pågående utbildning genererade erfarenheter av att lärare upplever ett motstånd vid undervisning av elever i matematiksvårigheter vilket påverkar elevernas delaktighet negativt. Studien syftar till att undersöka lärares upplevelser och erfarenheter av att undervisa elever i matematiksvårigheter i grundskolans tidigare år. För att besvara studiens syfte används fenomenografisk metodansats där fokuset är på hur individer upplever fenomen. Empirin är insamlad genom en enkätundersökning som genererade 262 svar. Enkäten innefattade både kvantitativa påstående, där lärare skattar sina upplevelser i med eller emot, och öppna kvalitativa frågor där lärare gavs möjlighet att  utveckla sina upplevelser och erfarenheter. Tidigare forskning synliggör att lärarnas kompetens och flexibilitet är betydande för elever i matematiksvårigheter. Metoddelen beskriver hur enkäten arbetats fram samt hur datamaterialet hanterats utifrån fenomenografisk analysmetod. Resultatet presenterar både olika uppfattningar om hur det är att undervisa elever i matematiksvårigheter, framgångsrika undervisningsmetoder och hur lärare upplever bedömning av elevers progression. Lärare upplever att det är utmanande, stressigt och tidskrävande men även spännande och lärorikt. Grupparbeten och individanpassad undervisning bidrar till ökad delaktighet. Vi ser även att delaktigheten kan nås när eleven är i centrum och kan påverka undervisningens innehåll, arbetssätt och bedömning. För att bedöma elevernas progression används bland annat individuella avstämningar. Studiens resultat generaliseras och kan ligga till grund för att fler lärare aktivt kan arbeta med ökad delaktighet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor globalt och i Sverige, med över 20 nya fall dagligen. Behandlingar inkluderar kirurgi, strålning, kemoterapi, hormonbehandling och målinriktade terapier. Mastektomi är vanligt och påverkar livskvaliteten hos kvinnor. Att förstå deras upplevelser har betydelse för omvårdnad. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter genomförd mastektomi. Metod: Metoden är en litteraturöversikt av vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Litteraturöversikten identifierade två huvudtema: "Upplevelser av den förändrade kroppen", inklusive en förändrad kroppsuppfattning, anpassad klädsel och förändrat sexliv, samt "Upplevelser av relationer och stöd", med fokus på familjedynamik och stöd, stöd från sjukvårdspersonal, och det sociala livet. Resultaten visade på kvinnors utmaningar efter mastektomi och behovet av stöd och anpassning. Slutsats: Mastektomi hos kvinnor leder till kroppsuppfattningsförändringar och behov av omfattande stöd. Personcentrerad vård, psykologiskt stöd och korrekt information är viktigt för deras välbefinnande. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women globally and in Sweden, with over 20 new cases daily. Treatments include surgery, radiation, chemotherapy, hormone therapy, and targeted therapies. Mastectomy is common and affects the quality of life for women. Understanding their experiences is crucial for nursing care. Aim: To describe women's experiences after undergoing mastectomy. Method: The method involves a literature review of scientific original articles employing a qualitative approach. Results: The literature review identified two main themes: "Experiences of the changed body", including a changed body image, adapted clothing and changed sex life, and "Experiences of relationships and support", focusing on family dynamics and support, support from healthcare professionals, and social life. The results showed the challenges faced by women after mastectomy and the need for support and adaptation. Conclusions: Mastectomy results in changes in body perception and the need for comprehensive support. Person-centered care, psychological support, and accurate information are crucial for their well-being.

Bakgrund: I takt med att antalet personer som lever med demenssjukdom väntas öka blir behovet av kunskap inom ämnet av vikt för att möjliggöra en god och evident vård. Därför behövs mer forskning utifrån ett patientperspektiv om vad dessa individer anser vara meningsfullt i vardagen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av en meningsfull vardag hos personer med mild till måttlig demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats utifrån Evans analysmetod tillämpades. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman med två subteman vardera. I dessa framkommer att personer med demenssjukdom värderade relationer med familj och anhöriga samt en allmän gemenskap med andra. Aktiviteter var en viktig faktor för att uppleva meningsfullhet, både för att stärka individens identitet och för att hålla sig aktiv och sysselsatt. Slutligen identifierades vikten av självständighet och självbestämmande hos personer med demenssjukdom. Slutsats: Det framkom att flera faktorer spelar stor roll för att personer med demenssjukdom ska uppleva en meningsfull vardag. Dessa är viktiga att ha i åtanke vid vård av individer ur denna patientgrupp för att möjliggöra bästa möjliga upplevelse av hälsa. / Background: As the number of people with dementia are expected to increase globally, the need for knowledge relevant to the subject is important to enable good and evident care. Therefore, an increased amount of research is needed from a patient perspective of what these individuals consider to be meaningful in their everyday life. Aim: To describe experiences of a meaningful everyday life for individuals suffering from mild to moderate dementia Method: Systematic literature review with qualitative approach based on Evans analytical method was applied. Results: Three main themes emerged with two subthemes each. Individuals suffering from dementia valued relationships with family and relatives, as well as a connection with people in general. Activities were seen as an important factor for experiencing meaningfulness, both to strengthen their own identity and to stay active. Finally, the importance of freedom was identified by a feeling of self-determination and independence. Conclusion: Several factors have shown to play an important role in how individuals suffering from dementia value as meaningful in their everyday lives. These key factors are important to consider when caring for this group of patients to allow for optimal health.

Bakgrund: Omkring en tredjedel av personer med diabetessjukdom drabbas någon gång av hypoglykemi med medvetslöshet som följd. Upplevelsen av hypoglykemi var obehaglig och försökte undvikas vilket ofta resulterade i högre plasmaglukosvärden. Omvårdnaden kunde innebära att hjälpa personer att hantera obehagliga upplevelser av hypoglykemi i det dagliga livet. Syfte: Att beskriva vuxnas erfarenheter och upplevelser av hypoglykemi vid diabetes mellitus, samt vilka konsekvenser hypoglykemi leder till i det dagliga livet. Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Studien har genomförts som en sekundäranalys av semistrukturerade intervjuer. Antalet informanter var totalt 29 varav 15 med diabetes typ 1 och 14 med diabetes typ 2. Resultat: Temat som framkom var Hypoglykemi är ständigt närvarande och gestaltar sig olika med följande kategorier: Symtom av hypoglykemi kunde komma som en blixt från en klar himmel, Kunskapen kom genom livets erfarenheter, Träning och motion idag – konsekvenser i morgon, Egenvård kunde upplevas som att inte vara fri, Omgivningens stöd – en trygghet vid sjukdom. Konklusion: Förekomsten av hypoglykemi var vanligt och upplevdes som obehagligt och orsakade rädsla. Underbehandling sågs som en konsekvens. Bättre stöd, hjälp och information från specialistsjuksköterskor efterfrågades. Kunskap och information, även till anhöriga, ansågs viktigt för att minska rädsla och obehag av hypoglykemi. / Background: Approximately one third of people with diabetes suffer episodes of hypoglycaemia with a loss of consciousness as a result. The incidence of hypoglycaemia is unpleasant and patients attempt to avoid this event, which often results in higher plasmaglucose values. Dedicated nursing care involves helping people to cope with unpleasant experiences of hypoglycaemia in daily life. Aim: To describe adults' experiences of hypoglycaemia in diabetes mellitus, and the consequences hypoglycaemia leads to daily life. Method: This study was conducted with a qualitative content analysis with an inductive approach. The study was conducted as a secondary analysis of semi-structured interwievs. The number of study participants were a total of 29 of which 15 with Type 1 diabetes and 14 with Type 2 diabetes. Results: The theme that emerged was: Hypoglycaemia is an ever present risk and is shaped differently with the following categories. Symptoms of hypoglycaemia could come as a bolt from the blue. Knowledge comes from life experiences. Training and exercise today - often have consequences tomorrow for patients. Self management could be perceived as a feeling of not being free. Family support – could mean security in illness. Conclusion: The incidence of hypoglycaemia is a common event and is perceived as unpleasant and unsafe event and causing fear in people suffering from diabetes. Undertreatment was seen as a consequence. Better support, help and information from the specialist nurses were needed. Knowledge and information, even to family members, was considered important to reduce the fear and discomfort of hypoglycaemia.

Diabetes typ 1 kännetecknas av kroppens oförmåga att framställa insulin. Cellerna förstörs gradvis och insulinproduktionen avtar. SYmtom vid uppkomst av diabetes är törst, trötthet, dimsyn, viktnedgång, förhöjda plasmaglukosvärden samt glukoskoncentration i urinen. Forskningen om barns upplevelser vid diabetes typ 1 är begränsad därför behövs det kunskap om barnens upplevelser när de bemöts inom hälso- och sjukvård och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa barn och ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Litteraturstudien bestod av totalt elva resultatartiklar. Databearbetningen genererade kategorier; oro och rädsla, Känsla av utanförskap, Upplevelser vid förändring av kost, Upplevelser av sociala aspekter samt Upplevelser vid specialiserad egenvård. Resultatet visade att barn i olika åldrar har olika upplevelser vid diabetes typ 1. Känslor som rädsla och oro uppkom ofta vid egenvård. Undervsining kring diabetes typ 1 behövs i olika omgångar vid flera tillfällen med några års mellanrum. För att kunna bemöta barnens behov krävs fortsatt foskning som ger fördjupad kunskap kring barnens upplevelser. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till barnets upplevelser och på så sätt ge barnet de stöd somk han/hon behöver. / Diabetes type 1 is characterized by the body´s inability to produce insulin. The cells are gradually destroyed and the insulin production is decreased. Initial symptoms of diabetes are thirst, fatigue, blurred vision, weightloss, elevated plasma glucose levels and glucose concentration in urine. Research on children´s experiences in type 1 diabetes is limited therefore require knowledge of children´s experiences when they are treated in healthcare and in community. The purpose of this study was to examine children and young people´s experiences of living with type 1 diabetes. Literature consisted of a total of eleven performance articles. Data processing generated categories: Worry and fear, Feelings of alienation, Experiences the change of diet, Experienced of social aspects and Experiences in a specialized self-care. The results showed that children of different ages have different experiences with diabetes type 1. Feelings of fear and anxiety appeared frequently in self-care. Education is needed several times every few years. Further research that provides deeper knowledge about children and adolescents experiences is needed. Nurses should consider the child´s experiences and give the child the support he/she needs.

Bakgrund: När en person drabbats av kronisk njursvikt är dialysbehandling eller njurtransplantation de enda alternativen för överlevnad. Välbefinnandet kan komma att påverkas av den livsomställning som krävs för vårdsökande personen. Behandling med hemodialys är tidskrävande och påfrestande då den innebär begränsningar i det dagliga livet.Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med och hemodialys. Metod: Litteraturöversikt med en integrerad analys utifrån 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet beskrivs genom två underkategorier; Välbefinnande som beskriver de positiva aspekterna vårdsökande upplevde i det dagliga livet samt vikten av stöd från familj och vänner. Illabefinnande som beskriver vilka begränsningar och restriktioner som vårdsökande upplevde i det dagliga livet samt påverkan på dagliga aktiviteter som uppstod i samband med behandlingen. Välbefinnande innehar två underkategorier och illabefinnande innehar fyra underkategorier. Slutsatser: Välbefinnandet påverkades hos vårdsökande personer. Stöd från familj och vänner samt vårdpersonal ansågs som värdefullt. Återkommande faktorer som ansågs påfrestande var känslan av konstant törst samt svårigheten att leva som önskat / Background: For a person who’s suffering from chronic renal failure, are dialysis or kidney transplant the only option for survival. The well-being can be affected by the life adjustment that is required of the patient. Treatment with hemodialysis is time-consuming and stressful as it involves limitations in daily life. Aim: To describe the experiences of living with hemodialysis. Method: Literature review with an integrated analysis based on 10 scientific articles. Results: The results are described in two categories; Well-being that describe the positive aspects which patients experienced in daily life and the importance of support from family and friends. Malaise that describes the limitations and restrictions that patients experienced in daily life and the impact on daily activities that arose in connection with the treatment. Well-being contains two subcategories and malaise contains four subcategories. Conclusions: The well-being impacted the patients. Support from family and friends as well as from health professionals were considered as valuable. Recurring factors considered stressful was the feeling of constant thirst and difficulty of living as desired.

Bakgrund: Hiv är ett kroniskt virus som angriper immunförsvaret. Det råder stor okunskap kring hiv samt en hel del fördomar och stigmatisering i samhället gällande de som är hiv-positiva. En diagnos medför en stor livsomställning och en transition genomgås. Det ligger i sjuksköterskans profession att bemöta varje person och hjälpa dem i den övergång som sker samt ge information angående hälso- och smittorisker. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att få ett positivt hiv-besked och hur diagnosen hanteras. Metod: Innehållsanalys av biografier används för att belysa personernas subjektiva upplevelser. Resultat: I resultatet framkommer tre teman.  Att få döden som följeslagare; där det framkommer att beskedet är sammankopplat med olika känslor och är unikt för varje person, döden står i centrum.  Att stänga dörren eller komma ut; valet att leva öppet med sin sjukdom eller hålla den hemlig är kopplat till stigmatisering.  Slutet på livet eller början på något nytt; hur personerna hanterar och accepterar situationen så en transition kan genomgås. Slutsats: Med arbetet kan en ökad förståelse för hiv-smittade personer uppnås. Genom att öka kunskapen kring hiv bland vårdpersonal kan en mer individuell vård ges till dessa personer. / Background: Hiv is a chronic illness which attacks the immune system. There is an ignorance around hiv and prejudices and stigmatisation in the community regarding the hiv-positives. A diagnosis brings a life adjustment and the person goes through a transition. The nursing profession contains the meeting with individuals and helps them through the transition and give information about risks of health and infection. Aim: Describe the experience of knowledge about a positive hiv-diagnosis and the management of the diagnosis. Method: A content analysis of biographies uses to illustrate the individuals subjective experiences. Results: Three themes arrives in the result. Death as follower; it reveals that the announcement of the hiv-diagnosis is linked to different feelings and it’s unique for each person, death is crucial. Close the door or come out; the choice to live openly with the disease or keep it as a secret is connected to stigmatization. The end of life or the beginning of something new; how to deal with and accept the situation so a transition can lives through. Conclusion: This study can contribute to an increased comprehension forpeople who lives with hiv.  The knowledge about the diagnosis could contribute to a more individual medical care.

Varje år drabbas cirka 300 familjer i Sverige av någonting ingen familj bör få uppleva; att ett barn får en cancerdiagnos. Syftet med denna studie var att beskriva mödrars upplevelser efter att förlorat ett barn i cancer. En kvalitativ design valdes och textmaterialet samlades in utifrån fem bloggar. Studien utgick från en deduktiv ansats med Antonovskys salutogena modell, känsla av sammanhang (KASAM), som teoretisk utgångspunkt. För att komma år den underliggande innebörden användes latent tolkning. Resultatet delades in i tre huvudkategorier; upplevelsen av begriplighet, upplevelsen av hanterbarhet och upplevelsen av meningsfullhet. I resultatet framkom bland annat att bloggskrivandet och kvarlevande syskon stärkte graden av KASAM. Bristande KASAM upptäcktes hos mödrarna då de hade oförståelse om varför deras barn avlidit, vilket ledde till negativa känslor. Författarna anser att mödrarna i bloggstudien upplever en god KASAM med en ovanlig kombination av komponenterna. För att sjuksköterskan ska kunna göra det möjligt att hjälpa närstående att hantera, vad som kan vara en svår och förödande tid, krävs vidare utbildningar kring sorghantering. / Every year, about 300 families in Sweden faces something no family should have to experience; that a child is diagnosed with cancer. The purpose of this study was to describe mother’s experiences after having lost a child to cancer. A qualitative design was chosen and the text material was acquired from five different blogs. The study proceeded from a deductive approach, using Antonovsky´s salutogenic theory; Sense Of Coherence (SOC) as the theoretical base. Latent interpretation is used to access the underlying meaning. The results were divided into the three main categories; the experience of comprehensibility, the experience of manageability and the experience of meaningfulness. For instance, it was found that blog writing and surviving siblings strengthened the degree of SOC. Insufficient SOC was discovered amongst mothers who couldn’t comprehend why their child had died, which led to negative feelings. The authors believe that the mothers in the blog study experienced a good SOC with an unusual combination of components. Additional training for nurses regarding grief management is required, to be able to help families through this difficult and devastating period of their lives.

Bakgrund: Vårdpersonalen på en akutmottagning har stora krav på sig, ansvar för många patienter och måste fatta många egna beslut, ibland med mycket kort betänketid. Vårdpersonalen möter många olika patienter med olika problem och personligheter, och måste bemöta varje patient så att denne känner sig bekräftad och sedd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka patienters upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Metod: Artiklar till arbetet har söks i olika databaser. Aktuella artiklar har lästs och relevanta fynd har markerats, för att analyseras och sammanställa ett resultat. Resultat: Analysen resulterade i tre underrubriker: Information, Bemötande och Vårdmiljö, med uppdelning av positiva och negativa upplevelser. Många patienter var nöjda med vården, men hade låga förväntningar från början. Patienterna har förstående för personalens tuffa arbetsmiljö, men önskade att få bättre information om väntetid och undersökningar. De tyckte att väntetiden var för lång, och kände sig ofta ensamma och övergivna. Slutsats: Mycket behöver förändras för att patienterna ska få en mer positiv upplevelse av akuten. Detta arbeta kan hjälpa till att belysa vilka punkter som vården måste arbeta extra mycket med för att patienterna ska känna sig trygga, exempelvis bättre information om väntetider och ett bemötande där sjusköterskan ser hela patienten. / Background: The demands and expectations on a nurse in the emergency room are high. They are responsible for many patients and have to make many decisions on their own, sometimes with very short reflection time. They face a wide variety of patients with different problems and personalities, each requiring their own method of approach and interaction in order for him or her to feel acknowledged. Aim: The aim of the literature review is to examine patient's experiences of being cared for in an emergency room. Method: Articles for the work has been searched in different databases. Articles in-question has been read and the relevant finding has been highlighted, to analyze and compile the results. Results: The analysis resulted in three subheadings: Information, Treatment and Care environment, with sectioning of positive and negative experiences. Many patients were satisfied with the care, but had low expectations from the start. Conclusion: There is much that needs to be changed to allow patients to have a more positive experience of the emergency room. Care units must work harder with to ensure that patients will feel secure and safe, for example, better information on waiting times and a treatment where the nurse sees the whole patient.

Syfte: att belysa barnmorskors upplevelser och erfarenheter av vårdmötet med förlossningsrädda kvinnor under aktiv förlossning. Design: kvalitativa intervjuer som analyserades med innehållsanalys. Lokalisation: studien utfördes på en mellanstor förlossningsklinik i Norra Sverige.  Deltagare: sex barnmorskor anställda och i aktiv tjänst på förlossningsavdelningen.  Resultat: tre beskrivande kategorier framkom; Att uppfatta och respektfullt bemöta rädsla; Att skapa en tillitsfull relation och Att utvecklas i professionen. Slutsats: Resultatet visade att barnmorskorna betraktade förlossningsrädsla som något normalt och uttryckte att de flesta kvinnor bar på någon form av oro och rädsla. Tillit och närvaro uttrycktes som viktiga grundförutsättningar för ett bra vårdmöte med en förlossningsrädd kvinna, och barnmorskorna efterfrågade forum i verksamheten som kunde främja deras professionella utveckling.  Praktiska implikationer: Resultatet tyder på att barnmorskor saknar regelbunden reflektion och handledning som en möjlighet att utvecklas och stärkas i vårdmötet med den förlossningsrädda kvinnan. / Objective: to highlight midwife's experience of care meeting with women with fear of childbirth. Design: qualitative interviews analyzed using content analysis.  Settings: the study was conducted on a medium sized childbirth clinic in Northern Sweden.  Participants: six midwives employees in active service at the delivery ward. Findings:Three descriptive categories emerged; To perceive and respectful response to fear; To create a trusting relationship and To develop in the profession.  Key conclusion: The results showed that midwives regarded the fear of childbirth as something normal and expressed that most women wore some form of fear. Presence and dialogue emerged as key prerequisites for a trusting relationship with the childbirth scared woman and midwives demanded forums in the business who could promote their professional development. Implications for practice:The results suggest that midwives have no regular reflection and tutoring as an opportunity to develop and strengthen the health care encounter with the woman with fear of childbirth