Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att främja patienternas och dess anhörigas livskvalitet genom att använda sig av en helhetssyn på människan samt genom att arbeta utifrån de fyra hörnstenarna: symtomlindring, anhörigstöd, teamarbete och kommunikation. Det är allt vanligare att patienter med obotliga sjukdomar vill vårdas i hemmet vid livets slutskede. De rollerna är utmanande på många sätt när anhöriga vårdar och stödjer sina närstående i hemmet vid livets slut och många gånger behöver de emotionellt eller praktiskt stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen för att själva uppnå en god hälsa men även för att deras närstående ska kunna få en god och värdig död. Syftet: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en närstående i hemmet vid livets slutskede samt att utveckla sjuksköterskans kunskap och insats till att ge anpassat stöd. Metod: Metoden var litteraturöversikt. Data samlades in från databaserna CINAHL Complete och Medline med begränsningarna Fulltext och Peer Reviewed samt en avgränsning mellan åren 2003 till 2015. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes ut. Resultat: Resultaten presenterades i två kategorier: Anhörigas upplevelser av vårdande rollen samt upplevelser av stöd från hälso- och sjukvården. Anhöriga beskrev att de upplevde ett ökat ansvar och börda av att vårda sina närstående i hemmet vid livets slut. Det påverkande deras arbete, inkomst, hälsa samt fritidsaktiviteter negativt. De upplevde även en känsla av otillräcklighet, isolering, och ensamhet vid bristande stöd från andra familjemedlemmar, vänner samt från hälso- och sjukvården. Trots de negativa upplevelserna anhöriga genomgick upplevde de samtidigt en meningsfull och tillfredsställande känsla av att vårda sina närstående. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Roys adaptionsmodell och relaterat till konsensus begreppet hälsa. Anhöriga behövde olika stöd för att de lättare skulle kunna adaptera till sina nya roller för att främja sin hälsa. Vidare diskuterades även anhörigas upplevelser vid bristande stöd från familjemedlemmar, vänner och hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans stödjande roll kan ha en avgörande betydelse för hur anhöriga kan anpassa sig till den vårdande rollen samt för att främja deras hälsa livskvalitet och välbefinnande. / Background: The goal of palliative care is to facilitate patients and their family member’s quality of life through holistic views and by working in coherence with four cornerstones: symptom relief, family support, teamwork and communication. It is more common that patients with incurable diseases want to be cared at home at the end of life. The family’s role is challenging in many ways when they care for and support their relatives at home at the end of life. These carers often need emotional or practical support from health care professionals in order to achieve good health but also for their relatives to have a good and dignified death. Aim: To describe the relatives’ experiences of caring for a loved one at home at the final stages of life and to develop nurses' knowledge and effort to provide appropriate support. Method: Data were collected from the databases CINAHL Complete and Medline with full text constraints and Peer reviewed as well as a demarcation between the years of 2003 to 2015. Ten qualitative studies were selected and analyzed. Results: The results showed that relatives felt a great responsibility and burden when caring for their loved ones at home at final stages of life. It affected their work, income, and health and leisure time in negative manor. They also experienced a feeling of inadequacy, isolation and loneliness, due to the lack of support from other family members, friends as well as from the health care system. Even though, care giving attributed was experienced as negative the relatives also felt a validity, satisfaction and meaningfulness of caring for their loved ones. Discussion: The results were discussed on the basis of Roy’s adaptation model and to the consensus concept of health. Relatives need different types of support in order to adapt more easily to their role as carers and to promote their health. Furthermore, also discussed the relatives experienced lack of support from family members, friends and the health care professionals. The nurse`s supporting role can have a significant impact to how families can adapt to the caring role and to promote their health, quality of life and well-being.

Abstract Background:Sweden has in the past year received several thousand unaccompanied minors. The workload for district nurses in primary care has increased drastically . Many of these children have complex needs for healthcare , which places high demands on the district nurse. Purpose: The purpose of this study was to describe district nurses experiences of caring for unaccompanied refugee children in primary healthcare. Method: The design of the study is qualitative. The data was collected through a convenience and snowball sample and then conducted eight semi-structured interviews . The data were analyzed using qualitative content analysis in which the latent content is the core.Results: Three categories were identified ; " The experiences of caring for an unaccompanied refugee children ", " Obstacles in everyday work " and "A desire for change ." The most prominent results was that the district nurses wanted to give a good and equal health care despite many obstacles, and that they had desires of several organizational changes .Conclusion: It takes a lot of a district nurse to care for unaccompanied refugee children. They have both physical and mental injuries, and many of them suffer from severe mental illness as a result of traumatic experiences they had to undergo. By making small changes of the organization the district nurse's work environment would improve and the patients would also get a more secure and equitable care . / Abstrakt Bakgrund: Sverige har det senaste året tagit emot flera tusen ensamkommande flyktingbarn. Arbetsbelastningen för distriktssköterskor inom primärvården har därför ökat drastiskt. Många av dessa barn har komplexa vårdbehov vilket ställer höga krav på distriktssköterskan. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda ensamkommande flyktingbarn inom primärvården. Metod: Studiens design är kvalitativ. Datan samlades in genom ett bekvämlighets- samt snöbollsurval och därefter genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys där det latenta innehållet är kärnan. Resultat: Tre kategorier identifierades; ”Erfarenheter av att vårda ett ensamkommande flyktingbarn”, ”Hinder i det dagliga arbetet” samt ”En önskan om förändring”. Det som genomsyrande resultatet var att distriktssköterskorna ville ge en god och jämlik vård trots många hinder samt att de hade önskningar om flera organisatoriska förändringar. Slutsats: Det krävs mycket av en distriktssköterska som ska vårda ensamkommande flyktingbarn. Barnen har både fysiska och psykiska skador och många av dem lider av svår psykisk ohälsa tilll följd av de traumatiska händelser de tvingats genomgå. Genom små medel kan förändringar av organisationen göras vilket förbättrar distriktssköterskans arbetsmiljö, men patienten får också en mer säker och jämlik vård.

Course/Level: 2FE23E, Bachelor DegreeAuthors: Linda Dürholt & Josefine MöllerSupervisor: Dan HalvarssonExaminer: Bertil HulténTitle: Add value within the trade of brokers – A studie about the brokers work with homestyling in their broker serviceKeywords: add value, services, experiences, brokers, homestylingBackground: The broker profession is included in the servicesector where the broker acts as a middleman between buyer and seller and their task is to add value to a real estate deal. If the broker lacks knowledge within a surtain field, he or she should refer to another person with this competence. Services that lays beyond the brokers ordinary work and competence, are often requested and therefore brokers use supplementary services. Homestyling is one of these supplementary services that is implemented since it can generate increased value.Research question: How does homestyling add value to the brokers service?Purpose: The purpose with this studie is to describe and analyse brokers work with homestyling in their service.Method: The qualitative studie was executed by single interviews with four different broker companies. The interviews were of a semi-structured form.Conclusion: Brokers have identified a way of creating value to their service by offering designed packages where the core service is combined with a number of supplementary services, where homestyling is one of them. How present the phenomenon has been over time within the different broker companies differ but all of them are today working with homestyling in a high extent. / Kurs/nivå: 2FE23E, KandidatuppsatsFörfattare: Linda Dürholt & Josefine MöllerHandledare: Dan HalvarssonExaminator: Bertil HulténTitel: Addera värde inom mäklarbranschen - En studie om mäklares arbete med homestyling i sin mäklartjänstNyckelord: värdeaddering, tjänster, upplevelser, mäklarbranschen, homestylingBakgrund: Mäklaryrket ingår i tjänstesektorn där mäklaren i fråga agerar mellanhand mellan köpare och säljare och har till uppgift att addera värde vid en bostadsaffär. Saknar fastighetsmäklaren kunskap inom ett visst område, bör denna hänvisa till någon som erhåller kompetensen. Ofta efterfrågas tjänster som ligger utanför mäklaruppdraget och mäklarens kompetens och därför använder mäklare tilläggstjänster som komplement. Homestyling är en tilläggstjänst som implementeras eftersom det kan generera ökat värde.Frågeställning: Hur adderar homestyling värde till mäklarens tjänst?Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera mäklares arbete med homestyling i sin mäklartjänst.Metod: Den kvalitativa studien utfördes genom enskilda intervjuer med fyra olika mäklarföretag. Intervjuerna var av semi-strukturerad form.Slutsats: Mäklare har identifierat ett sätt att skapa värde till sin mäklartjänst genom att erbjuda utformade paket där kärntjänsten kombinerats med ett antal tilläggstjänster, varav homestyling är en. Hur aktuellt fenomenet varit i de olika mäklarbyråerna över tid skiljer sig åt men idag arbetar alla med homestyling i hög grad.

Bakgrund: Sjuksköterskor behöver möta närstående till personer som vårdas palliativt. Sjuksköterskan kan skapa meningsfulla relationer med närstående och använda denne som en resurs för patienten. Närståendestöd är en av hörnstenarna inom den palliativa vården. Sociala relationer är en av de 6 S:n som används vid personcentrerad palliativ vård, då närstående kan tillföra fler dimensioner till patientens livsberättelse. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta närstående till patienter inom palliativ vård. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och Pubmed och analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: Två teman identifierades: yttre och inre förutsättningar för sjuksköterskan. Yttre förutsättningar för sjuksköterskan delades in subteman såsom tidens betydelse, vårdmiljöns inverkan och när närstående har en annan åsikt. I inre förutsättningar för sjuksköterskan framkom sjuksköterskans förmåga att involvera närstående, sjuksköterskans förmåga att utveckla sin kompetens i mötet med närstående, kommunikationens betydelse och förutsättningar att skapa teamarbete. Diskussion: Med de 6 S:n som teoretisk utgångspunkt har litteraturöversiktens resultat diskuterats utifrån bakgrund och annan relevant litteratur. Närstående behövs i vården kring patienten men det är inte alltid som närståendes vilja är densamma som patientens eller vårdgivarens. För att sjuksköterskan ska kunna använda närstående som en resurs krävs tydlig kommunikation och stöd från sjuksköterskan i arbetet mot ett gemensamt mål för palliativ vård. / Background: Nurses need to face next of kin to people who receive palliative care. The nurse can create meaningful relationships with the next of kin and can use them as a resource for the patient. Support for the next of kin is a cornerstone in palliative care. Social relations are one of the 6 S:s used for person-centered palliative care when next of kin can add more dimensions to the patient's life story. Aim: The purpose of this study was to describe nurses' experiences in meeting next of kin to patients in palliative care. Method: The method was a literature review where twelve scientific articles were included. Articles were taken from the databases CINAHL Complete and Pubmed and analyzed using analysis of Friberg. Results: Two themes were identified: external and internal conditions for the nurse. External conditions for the nurse divided into subthemes such as time significance, the care environment impact and when the next of kin has a different opinion. The internal conditions for the nurse came up as the nurse's ability to involve next of kin, nurses' ability to develop their skills in the meeting with next of kin, the importance of communication and the ability to create teamwork. Discussion: With the 6 S:s as a theoretical basis, this literature review has been discussed from the basis of the background and other relevant literature. Next of kin are needed in the health care around the patient but it is not a guarantee that the next of kin`s wishes is the same as the wishes of the patients or the caregivers. For the nurse to use next of kin as a resource it requires clear communication and support from the nurse in the work towards a common goal of palliative care.

Sammanfattning Bakgrund Varje år nyinsjuknar ca 300 barn i cancer vilket påverkar hela familjens vardag. Barnen längtar efter den normala vardagen och det är viktigt att föräldrarna och barnet får information och kunskap om sjukdomen. Barn ska vara delaktiga i sin vård och barnsjuksköterskas uppgift är att skapa en långvarig relation där bemötandet är nyckeln till relationen. Syfte Att beskriva barns (3-8 år) och deras föräldrars erfarenheter av barnsjuksköterskans bemötande inom barnonkologisk omvårdnad 36 månader efter diagnostillfället. Metod Studien är kvalitativ med intervju som datainsamlingsmetod. En deduktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs har använts där Swanssons omvårdnadsteori varit utgångspunkt. Resultatet Barnen och föräldrarna upplever trygghet när de blir vårdade av barnutbildad personal. De upplever att de har en bättre kontroll och ett bättre bemötande än de som inte är barnutbildade. De vill vara inkluderade i vården och få stöd av barnsjuksköterskan under och efter behandlingen. Föräldrar vill få information om barnets tillstånd och de vill vara engagerade i barnets omvårdnad på egna villkor. Diskussion Sjuksköterskans bemötande av barn samt föräldrar är viktigt vid barn onkologisk omvårdnad. Barnsjuksköterskans kunskap vid bemötande av barnet och familjen har stor betydelse och barnutbildad personal är önskvärt av föräldrarna. Barnsjuksköterskor behöver förstå hur barnen och deras familjer upplever vården och vilka behov de har både under och efter behandling för att främja hälsa och välbefinnande.

Syfte: Syftet med studien var att belysa barnmorskans upplevelse av att möta flyktingfamiljer på BB.Design: En intervjustudie baserad på enskilda semistrukturerade intervjuer med kvalitativ innehållsanalys.Omgivning: Två BB-enheter varav en i södra och en i norra Sverige.Deltagare: 10 barnmorskor, varav fem i södra och fem i norra Sverige intervjuades. Samtliga deltagare gav sitt muntliga och skriftliga samtycke till att delta i studien.Resultat: Barnmorskorna upplevde att de hade samma resurser som tidigare trots en ökad arbetsbelastning sedan flyktingkrisen. Vidare upplevde barnmorskorna svårigheter att kommunicera med flyktingarna trots professionell tolk vilket kunde leda till risker inom vården. Det önskades utbildning inom kulturella skillnader samt information och ett fördjupat samarbete med migrationsverket. Barnmorskorna upplevde möten med flyktingar lärorika och spännande samtidigt som det fanns en splittring inom arbetsgruppen vid vård av flyktingar som var svår att hantera. Majoriteten av barnmorskorna ansåg att de kunde ge en ändamålsenlig vård men att flyktingarna behövde få en ökad kunskap om det svenska vårdsystemet.Slutsats: Resultatet visar vikten av utbildning och samarbete. Barnmorskorna måste få bättre kunskap inom kulturella skillnader samt få redskap från arbetsgivaren för återkoppling och återhämtning. Det anses även vara av stor vikt att minska barnmorskornas ökade arbetsbelastning och fler tolkar behövs med bättre tolkkunskaper.Klinisk betydelse: Det behövs mer utbildning bland barnmorskorna för att möta kulturella skillnader på BB-enheter. Vidare anses det vara av stor vikt att barnmorskor får mer resurser i form av tid och mer personal för att minska barnmorskornas ökade arbetsbelastning. Barnmorskorna behöver en mer organiserad återkoppling på arbetsplatsen samt utbildning i hur de ska hantera familjer utsatta för traumatiska händelser. Studien skulle kunna leda till ny kunskap som kan vara ett redskap för att förbättra barnmorskornas arbetssituation samt flyktingfamiljers omhändertagande på BB. / Objective: The purpose of this study was to elucidate the midwife experience to meet refugee families in postnatal ward. Design: An interview based on individual semi-structured interviews with qualitative content analysis. Setting: Two maternity units, one in southern and one in northern Sweden. Participants: Ten midwives, five from southern Sweden and five from northern Sweden were interviewed. All participants gave their verbal and written consent to participate in the study. Findings: The midwives experienced that they worked with the same resources as before the refugee crisis despite the increased workload at the maternity unit. Furthermore, the midwives experienced difficulties in communicating with the refugees despite professional interpreter which could cause damage within the given care. The midwives request education in cultural differences and an enhanced information and cooperation with the immigration office. The midwives experienced the meetings with the refugee families as exiting and educational but they had noticed there was a split within the working group about the refugee families that was difficult to handle. The majority of the midwives felt like they could provide the appropriate care but that the refugees needed to get a better knowledge in the Swedish health care system. Key conclusion: The results show the importance of education and cooperation. The midwives must have improved knowledge of cultural differences and get improved ways of feedback and recovery from the employer. It is also considered to be of great importance to reduce the midwives increasing workloads and additional interpreters is needed to receive feasible interpreting skills. Implications for practice: We need more education among midwives to meet the cultural differences in maternity units. Furthermore, it is considered essential that midwives receive more resources in terms of time and more staff to reduce the midwives' workload. The midwives need a more organized feedback in the workplace and training in how to deal with families exposed to traumatic events. The study could generate the new knowledge that can be a tool to improve the midwives work situation and the refugee families’ disposal at prenatal ward.

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom vars incidens och prevalens ökar i Sverige. Sjukdomen debuterar vanligtvis i barndomen och medför livslång behandling. Därför krävs det att familjen lär sig att hantera och leva med sjukdomen i det vardagliga livet. Syftet med studien var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med ett barn som har diabetes typ 1. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Studien bygger på 13 kvalitativa artiklar. Sökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. I resultatet framkom följande fyra teman: att familjerelationerna förändras, att leva med ökad oro och rädsla, att familjens levnadsvanor förändras samt att leva med ökat ansvar. Resultatet visade att hela familjen påverkas när ett barn i familjen insjuknar i diabetes typ 1. Inledningsvis upplever familjen en jobbig period då de måste skaffa nya rutiner för att upprätthålla barnets hälsa. När familjen fått mer erfarenhet och kunskap blir de tryggare i situationen. Trots det känner de alltid oro för barnet. Slutsatsen är att sjuksköterskan har en betydelsefull roll för hela familjen och det är viktigt att skilja på familjens och barnets erfarenheter. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om familjens erfarenheter för att möta deras behov och anpassa vården utefter det. / Type 1 diabetes is a chronic disease which incidence and prevalence is increasing in Sweden. It is most common that the disease debuts in childhood. The child with type 1 diabetes requires lifelong treatment and therefore the family has to learn how to manage the disease in everyday life. The aim of this study was to describe the family’s lived experiences when a child has type 1 diabetes. The chosen method was a literature review. The study is based on 13 qualitative articles which were found in the databases CINAHL and PubMed. The results showed following four themes: changed family relationships, increased concern and fear, changed living habits and increased responsibility. Initially the family experiences a difficult time and they need to set up new routines to maintain the child’s health. Experiences gain knowledge and leads to security over time. Although the family are always concerned about the child. Therefore the nurse has an important role for the whole family and it is important to distinguish between the family’s experiences and the child’s experiences. It is important that the nurse has the knowledge of the family’s experiences in order to understand their needs and adapt the care.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har ökat bland personer som söker sjukvård. Personer med psykisk ohälsa känner sig diskriminerade och stigmatiserade i mötet med vården. De upplever att de inte blir behandlade med samma respekt som personer utan psykisk ohälsa. Personer med psykisk ohälsa har ökad sjuklighet och dödlighet jämfört med övrig befolkning och de upplever att de inte får tillräcklig information. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda personer med psykisk ohälsa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt för att få kunskap om forskningen inom detta specifika område. Elva vetenskapliga artiklar valdes ut där fem var av kvalitativ design, fyra av kvantitativ design och två var av mixad design. Resultat: Utifrån analysen identifierades fyra teman. Tema ett var kunskapsbrist där det visade sig att det fanns en kunskapsbrist som ledde till osäkerhet och rädsla inför vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Det andra temat påfrestande arbete innehöll upplevelser av maktlöshet, hopplöshet och situationer som skapade oro och ångest. I temat negativa känslor för patienten uttrycktes att dessa personer upplevdes som aggressiva, en fara för sig själva och en fara för andra. Sista temat organisatoriska hinder innehöll bristen av stöd från personal och ledning och att flertalet sjuksköterskor kände att det inte var deras ansvar att vårda patienter med psykisk ohälsa. Diskussion: Resultatet visar på kunskapsbrist för allmänsjuksköterskor som vårdar personer med psykisk ohälsa. Detta diskuteras utifrån bakgrunden, konsensusbegreppet vårdande och begreppet livsvärld. Sjuksköterskornas förförståelse och utbildning diskuteras i förhållande till författarnas tankar och den teoretiska referensramen. / Background: Mental illness is increasing among people seeking care. People with mental illness feel discriminated against and stigmatized in nursing care. They feel they are not being treated with the same respect as people without mental illness. People with mental illness have an increased morbidity and mortality compared with the rest of the population and they feel they do not receive sufficient information. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for people with mental illness. Method: The present study was conducted as a literature review to gain knowledge about the research in this specific field. Eleven articles were selected, five of which are based on a qualitative design, four on a quantitative design and two were of mixed designs. Results: Based on the analysis the authors identified four themes. Theme one is knowledge which showed that there was a lack of knowledge that led to uncertainty and fear when caring for patients with mental illness. The second theme strenuous work contained the experiences of powerlessness, hopelessness and situations that created anxiety. Under the theme negative feelings towards the patient it was expressed that people with mental illness are experienced as aggressive, a danger to himself and a danger to others. The last theme organizational barriers included a lack of support from the staff and management and that most nurses felt it was not their responsibility to care for patients with mental illness. Discussion: The results show a lack of knowledge for general nurses who care for people with mental illness. This is discussed on the basis of the background, the consensus concept of caring and the concept of life-world. Nurses' pre-understandings and education are discussed in relation to the authors' thoughts and the theoretical framework.

Bakgrund: För ungefär 35 år sedan uppmärksammades HIV som ett sjukdomstillstånd bland människor. Sedan dess har infektionen skördat många liv främst i Afrika och har också kommit att förknippas med homosexuella personer som dock utgör en minoritet av alla smittade. Globala insatser försöker minska dessa dödsantal och i Sverige har kunskapen och attityder kring HIV förbättrats under de senaste årtiondena. Trots detta förekommer det fortfarande brister i kunskap om HIV men också i attityder mot personer som är smittade. Vård skall bedrivas med respekt oavsett sjukdom och betydelsen av kommunikation är stor för att kunna bedriva personcentrerad vård och för att ha ett gott vårdklimat. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med HIV upplever bemötande inom vården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts vilket innebär att befintlig kunskap från elva vetenskapliga artiklar har analyserats och sammanställts inom ett specifikt område. Resultat: Översiktens resultat presenteras i två huvudteman med fyra respektive sex underteman. Det första huvudtemat positiva upplevelser av bemötandet i vården har följande underteman: relationsfrämjande värden, vårdgivarens stöd och support, den goda vårdrelationen samt närhet – ett tecken på acceptans. Det andra huvudtemat negativa upplevelser av bemötandet i vården har följande underteman: särskiljande bemötande på grund av diagnos, vårdgivarens försiktighetsåtgärder, olämpligt bemötande, en otillräcklig vårdrelation, vårdgivares affektiva tillstånd och agerande samt sekretessbrott. Diskussion: Det som framkom i resultatet har diskuterats utifrån kunskap om HIV från sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Här belyses vikten av adekvat kunskap om HIV men också om kommunikation inom vården och hur denna kunskap bör tillhandahållas. Detta har diskuterats utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori. / Background: HIV-infection among humans received attention throughout the world 35 years ago from the dramatic increase in deaths. The deadly virus has spread globally with intensity in the African continent. The virus has been somewhat falsely characterized as the “homosexual disease” even though this group represents a minority of all people living with HIV. Global programs are taking action to decrease the amount of deaths and the knowledge and attitude towards the virus has improved in Sweden through the last decades. Despite this, there are still dramatic misunderstandings in knowledge about HIV and attitudes towards HIV-infected people. Care should be given with respect no matter diagnosis, and adequate communication is of vital importance to be able to perform individualized care in a proper functioning healthcare setting. Aim: How HIV-infected patients experience interaction with healthcare professionals. Method: A literature review was conducted to analyze and compile data of existing knowledge from eleven scientific articles within a specific area of study. Results: The results of the review are presented in two main themes. The first main theme is positive experiences of interactions within healthcare that includes following sub themes: relationship-building values, the support given by caregivers, a positive professional-patient relation and closeness – a sign of acceptance. The second main theme is negative experiences of interactions within healthcare which includes following sub themes: differential treatment because of HIV, precautions exceeded by caregivers, inappropriate encounters, emotions and actions exceeded by caregivers and confidentiality breaches. These themes describe how patients experienced encounters within healthcare settings negatively. Discussion: The result findings are discussed from nurses and nursing students perspectives on knowledge about HIV. The importance of both knowledge about HIV and communication is highlighted, and how healthcare professionals should acquire these understandings. This has been discussed using Joyce Travelbee´s nursing theory.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har ökat världen över de senaste åren och innebär ett växande folkhälsoproblem i flera länder. Litteratur visar att det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Kunskapsbrist och brist på förståelse om psykisk ohälsa leder till stigmatisering och negativa attityder gentemot denna patientgrupp. Syfte: Belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design där data från 12 vetenskapligt granskade artiklar analyserades. Resultat: Patienter med psykisk ohälsa upplever både positivt och negativt bemötande i den somatiska vården där stigmatisering och barriärer är de mest förekommande upplevelserna. Brist på värdighet och respekt men även diskriminering är något denna patientgrupp tvingas utstå. Barriärer mellan vårdpersonal och patienter med psykisk ohälsa uppstår genom brist på kommunikation, en sporadisk kontakt och ett dåligt bemötande från vårdpersonal. Slutsats: Kunskap om bemötande av patienter med psykisk ohälsa i somatisk vård och en vård som är ojämlik behöver åtgärdas. Genom utbildning kan vårdverksamheten utvecklas och förändras för att skapa välbefinnande för denna patientgrupp. Nyckelord: bemötande, patientupplevelser, psykisk ohälsa, somatisk vård. / Background: Mental illness has been increasing world wide for years and is a growing problem in many countries. A lack of understanding about mental illness creates stigmatization and negative attitudes toward patients. Aim: The purpose of this study is to elucidate how people with mental illness perceive themselves when treated in somatic health care. Method: A literature review with qualitative study design was chosen and data was collected from twelve peer reviewed articles. Results: Patients with mental illness experience both positive and negative perceptions within somatic care but most are negative feelings about the treatments. Discrimination and lack of dignity and respect toward patients with mental illness is common. Obstacles between mental illness patients and health care staff arise because of lack of communication, close contact between them and negative treatments. Conclusion: Knowledge of how to treat patients with mental illness in somatic care needs to be increased. The health care sector can create an improved well being for patients with mental illness through awareness and further education. Keywords: mental illness, patient experiences, somatic care, treatment.