Med kollaborativt musicerande, öppna verk och ljudinstallationer som bakgrund, ämnar denna studie utröna hur tidigare erfarenhet av kollaborativt musicerande påverkar människors upplevelse i ett gemensamt ljudskapande, främst gällande deras utforskande, samverkan och interpersonella kommunikation. Två separata deltagargrupper med skilda grader av erfarenhet av kollaborativt musicerande har fått interagera med en interaktiv ljudinstallation, bestående av högtalare och mikrofoner. Utifrån gruppintervjuer och observationer tyder resultaten på olika tendenser de båda grupperna emellan. I just denna studie tycks erfarenhet av kollaborativt musicerande kunna leda till en stor variation i en persons utforskande av sin agens, såväl individuellt som kollektivt, i ett gemensamt ljudskapande, och detta huvudsakligen utan ett användande av verbal kommunikation. I en vidare samhällelig kontext skulle framtida studier kunna utföras kring samverkan, lyhördhet och hur vi tolkar och reagerar på varandras verbala och icke-verbala signaler, i både musikaliska och andra sociala sammanhang. Studiens artefakt som sådan skulle också kunna vidareutvecklas i kombination med samarbetsövningar, till exempel för barn och unga inom pedagogiska verksamheter.

Working with students in Physical Education has been through a change because of, according to research, indications that young people aren´t involved in physical activities as much as in the past. This means that the educational planning should adapt to the teaching to fit as many pupils as possible free of the cognitive and physical conditions. The purpose of this study is to examine how an SDT (Self-Determination Theory)-based intervention affect students ' motivation in gymnastics. The study aims to see how an experimental intervention affects a class in comparison with another more controlled gymnastics-lesson. In order to reach the result the study has used questionnaires before and after the intervention. The result of this shows little difference in motivation changes between the groups, but the study is sharing light upon other perspectives on how to consider the objectives and issues. These differences are discussed and conclude that the study opens up new discussions and potentially new ideas by implementing of SDT pedagogically and didactically as well as suggestions for further research that can provide further proof of the SDT as a motivational approach within other areas in Physical Education.

Den här texten diskuterar mina ljudande upplevelser och hur dessa relaterar till tankar kring vad som är verkligt och vad som virtuellt. Detta görs genom att jämföra skillnader mellan upplevelser av dels akustiskt och elektronisk ljud, dels analogt och digitalt ljud. Dessa tankar tar avstamp i James J. Gibsons och Eric Clarkes respektive teorier om ekologisk perception, samt Casey O'Callaghans tankar om ljudontologi. Slutligen diskuteras två av mina elektroakustiska musikstycken: Alienated II (2019), som är den konstnärliga delen av detta examensarbete, och Walls of Amber (2018). / <p>Konserten var två kombinerade examenskonserter, där den andra var del av Fredrik Mathias Josefsons masterexamen i elektroakustisk komposition på Kungliga Musikhögskolan.</p>

Abstracts of the 44. Tagung experimentell arbeitender Psychologen TeaP in Chemnitz, March, 25 to 27. / Zusammenfassungen der Beiträge der 44. Tagung experimentell arbeitender Psychologen TeaP 2002 in Chemnitz vom 25. - 27. März 2002.

Syftet med denna experimentella studie var att öka kunskapen om perfektionism genom att undersöka huruvida perfektionism går att påverka, hur perfektionism påverkar prestation samt hur olika perfektionismdimensioner tar sig uttryck i olika situationer. För att undersöka detta skapades ett internetexperiment innehållande en kort version av Pennebaker’s essay writing procedure (uppsatsskrivande-uppgift), en korrekturläsningsuppgift samt självskattningsformulär för olika perfektionismdimensioner och self-compassion. Deltagarna i studien randomiserades till två olika betingelsegrupper som fick skriva om en gång då de lyckats (pos. betingelsegrupp) eller en gång då de misslyckats (neg. betingelsegrupp). Resultatet visade på ett signifikant samband mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten hos den negativa betingelsegruppen samt ett signifikant samband mellan self-compassion och antal skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften före ändring i den positiva betingelsegruppen. Resultaten visade även på signifikanta korrelationsskillnader både mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten samt mellan self-compassion och antalet skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften. Resultaten tyder på att olika perfektionismdimensioner och self-compassion blir mer framträdande samt påverkar prestation på olika sätt beroende på om situationen är positiv eller negativ.

This study deals with the phenomenon of graves without any bone material combined with an application test of a portable X-Ray fluorescence detector (pXRF) instrument on simulated burial soils to see if we could get any closer understanding of this phenomenon. To test the instruments applicability on these types of conditions, an experiment was conducted with three different soil types. These were placed in separated, specifically pre prepared plastic tubes in groups of three per soil type and then prepared with circa 9 grams of cremated animal bones that was grinded down to a powder. The tubes were then subjected to eater flow equivalent to circa 50 years of rainfall. The tubes were thereafter disassembled and soil samples where gathered and analyzed with a pXRF. The results showed little movement of the bone powder and clear spikes of Ca and P could be seen at the place of disposal of the bone powder and some spreading sideways and down in the tube. The study also search for Mg as an indicator for bone material alongside Ca and P but no clear results could be reached due to excessive variation.   The method of using pXRF in the search for bone material in soils has, as seen in the results of this study, great potential even though more research is needed to reach a better understanding of the methods limitations.

Solar energy is increasingly being considered a promising solution to reduce the emissions of CO2 and green house gas. The performance of solar collectors largely depends on the ability to absorb incoming solar radiation with minimal thermal radiation losses. To weigh the potential absorbed energy to thermal losses, the performance criterion (PC) can be used, calculated as PC =α−xε, where α is absorptance, ε is emittance and x is a scaling factor &lt; 1. It has been shown by G. Vargas et al. that Co-Cr alloys excibit great potential (α = 0.98 and ε = 0.03) for use in solar concentrators. The main goal of this project is to quantify the impact of key factors (controlled input variables) on an electroplating process of Co-Cr alloys, using the design of experiment (DOE) methodology. It is part of an ongoing collaboration between Absolicon and the physics department at Umeå university. Six factors were investigated using a fractional factorial (FrF) design. Data was collected through a series of experiments where stainless steel substrates were electroplated with Co-Cr alloys. The resulting samples were analyzed in terms of α and ε as well as the quality of deposition (QD). Using the experimental results, three models were made in a DOE-software called MODDE. Models are used to correlate the factors with each response, i.e. α, ε and QD. Ideally the predictive power of the models (Q2) should be as high as possible, and at least &gt; 0.5. The analysis of variance (ANOVA) test was used to determine the significance of the models. Based on the models, the ’Optimizer’ tool in MODDE was used to predict two set of optimum factor settings, producing two samples, S1 and S2. S1 and S2 were evaluated in terms of α, ε and QD as well as chemical composition and structural properties of the coatings. The predictive power of the models was 0.49 for α, 0.38 for ε and 0.53 for QD. The predictive power of the models were therefore limited. ANOVA-test showed that the models for α and QD were statistically significant. For all three responses the significant effects were mostly two factor interactions. All three models showed significant lack of fit (model error) as a result of high reproducibility. S1 had the best PCAbsolicon (performance criterion for Absolicons solar collectors) of all samples with 0.858. S2 was not as good, even though it was predicted to have a higher value of PCAbsolicon by MODDE. EDS, XPS and SEM measurements of samples S1 and S2 showed that the two samples were very similar in terms of chemical composition. The main difference was that the coating of S1 was more porous, and also thicker than S2, 0.81 μm compared to 0.26 μm. Even though the models showed some predictive capabilities, the impact of the factors could not be fully determined. That is due to the nature of the FrF-design, which cannot accurately determine two-factor interactions.

The normative moral code is considered to be such that it applies universally to all or at least to all who can understand and govern their behavior by it. All or almost all common folk think of and use their own moral codes as them being normative in that for example there simply seem to them to exist “oughts” that apply to all and that there simply, straightforwardly are “things” that are right and wrong, good and bad. Gert Bernard and Gert Joshua have written an article on the topic of defining morality, with the title of “The Definition of Morality”. The authors suggest that the terms ‘normative morality’ refer to a code of conduct that, given some specified conditions, would be put forward by all rational persons. The authors take this formulation as entailing true and important definitional features of what normative morality is, although the authors think of this basic definition, conception as not being complete and that some additional feature hence is lacking but that any such candidate addendum to the definitional basic schema that they surveyed within the article seemed to be controversial, contested. Normative morality seems apt to investigate by creating thought-experiments wherein the participants are for example, envisioned choosing to endorse, put forward or act in accordance with a moral code. Within this large investigative project into normative morality with the help of thought-experiments it seemed to me that there was an under-representation of thought-experiments exhibiting some worthwhile and relevant features and I felt that it was a warranted project to create a thought-experiment which concurrently exhibited these features. Such an experiment could be thought of as an unusual “puzzle-piece” which could be valuable in contributing to furthering the completion of the “puzzle”, i.e. what normative morality is and its moral code. These three features were: i) a high degree of aptness for investigating a major part of or the complete normative moral code and ii) a high degree of freedom pertaining to the participants, e.g. their actions, thoughts etc., as well as iii) a high degree of confidence or warrant concerning what the participants would do, think, feel etc. within the thought-experiment. A thought-experiment, the Normative Moral Codes Workshop (NMCW) was hence created, which was aimed at investigating normative morality and its code and which exhibited these features. It is a thought-experiment mimicking an actual empirical study wherein the participants are given the task to together put forward the moral code for them, that would apply to them and that would cover a major or complete part of what they consider their moral codes to entail. The participants employed within my run of the NMCW thought-experiment were all currently living adult persons who I knew well. The core or main aim of this essay was to investigate whether it would or would not be the case that most or all participants within my run of the thought-experiment the NMCW would decide to put forward the code together with the chosen formulation of the thesis being, that it would not be the case that most or all participants would put forward the code within my run of the NMCW thought-experiment. Part of the core aim was also to elucidate why the thesis was supported or not supported as well as how strong the support was for the outcome of the experiment, i.e. the outcome of a code being put forward or not. The essay also has some minor aims which radiate out from the core aim (see below). As the thought-experimenter, I then reported on the events that I envisioned as happening within my run the NMCW thought-experiment as my selected participants grappled with the task and their decision to put or not put forward the code together that would apply to them. The finding was that the thesis was supported and that the support was robust in that I could identify several reasons the participants had against putting forward the code and I found very little in terms of reasons among the participants for putting forward the code. The essay also had some minor aims to selectively discuss a few further relevant and interesting issues radiating out from the core aim. These minor aims revolved around discussing some selected salient features of the NMCW including how they could relate to the outcome. One such selected salient feature was the feature of the employed participant sample of my run of the NMCW. I for example, discussed the potential extension of it not being the case that most or all participants would decide to put forward the code, if the participant sample would have been modified but still employed currently living5adults and I ended up being of the opinion that pertaining to most potential samples a similar outcome as the one envisioned within my run of the NMCW would be expected. I also wanted to discuss some further selected salient features of the NMCW within the context of addressing whether the NMCW, given its features ought to be considered an unsound, inapt experiment for investigating normative morality, given Gert’s and Gert’s conception of normative morality, since if this was the case the outcome of the experiment ought to be disregarded, given no weight. Although, I did find potential targets for criticism of the NMCW experimental design I did not find any reasons strong enough to disqualify the NMCW experiment as an experiment inapt, unsound for investigating normative morality, given the features of normative morality entailed within the suggested basic definition provided by Gert and Gert. Finally, I also aimed to selectively discuss some aspects of what it could mean pertaining to the conception of normative morality, according to Gert and Gert, that the thesis was supported. For example, given one interpretation the outcome could be taken to provide support for the non-existence of a normative moral code, but given another be taken to mean that addenda has to be identified and added to the basic conception of normative morality and that such addenda would be such that they would disqualify the NMCW (and its outcome) as a sound and apt thought-experiment to be employed in investigating normative morality. I also attempted to briefly illustrate how the NMCW thought-experiment could be used as a substratum facilitating the identification and clarification of such potential addenda to the basic conception of normative morality, suggested by Gert and Gert, and I also suggest some potential candidate features of the NMCW that further potential specifications added to the basic conception of morality ought to be able to disqualify, exclude as acceptable features of experiments aimed at investigating normative morality. In this way, an unusual, under-represented kind of thought-experiment, “puzzle-piece” when it comes to the large investigative project of employing experiments in order to acquire further insight into normative morality, i.e. “the puzzle”, can regardless of whether it seems to fit or does not seem to fit the “puzzle”, still be employed in such a way as to potentially provide further insight into “the puzzle”. This since even when a “puzzle-piece” does not seem to fit the “puzzle”, “seeing” and understanding how and why could provide us with information about the “puzzle”. / Den normativa moraliska koden anses vara sådan att den gäller universellt för alla eller åtminstone för alla som kan förstå den och reglera sitt beteende i enlighet med den. Alla eller nästan alla vanliga människor tänker och använder sig av sina moraliska koder som om dessa koder vore normativa, normerande genom att det t. ex. för dem helt enkelt verkar finnas ”måsten” som gäller alla och att det ”rakt upp och ner” verkar finnas ”saker” som helt enkelt är rätt och fel, gott och ont. Gert Bernard och Gert Joshua har skrivit en artikel kring ämnet hur man kan definiera moralen med titeln “The Definition of Morality” (sv. ”Moralens Definition”). Författarna föreslår att termen ’normativ moral’ (eller den ’normativa moralen’ i bestämd form) gäller en kod som reglerar hur man bör uppföra sig som givet vissa specificerade förhållanden är sådan att alla rationella personer skulle omfamna och förespråka den. Författarna anser att denna formulering innehåller viktiga och sanna egenskaper hos definitionen kring vad normativ moral är, även om författarna anser att denna basala, grundläggande definition, konception inte är fullständig och att därför vissa ytterligare definitions egenskaper, specifikationer saknas men att alla granskade kandidat-tillägg till denna basala definition som undersöktes inom artikeln verkade vara kontroversiella, enligt författarna. Normativ moral verkar lämplig för att undersökas genom att skapa tankeexperiment inom vilka deltagarna tex kan föreställas stödja, lägga fram eller agera i enlighet med en moralisk kod. Inom detta stora undersökande projekt av normativ moral med hjälp av tankeexperiment så verkade det enligt mig som om det fanns en under-representation av tankeexperiment som uppvisade vissa värdefulla och relevanta egenskaper och jag ansåg att det var ett rättfärdigat projekt att skapa ett tankeexperiment som uppvisade dessa värdefulla och relevanta egenskaper. Ett dylikt experiment kunde anses vara en ovanlig ”pusselbit” som kunde vara ett värdefullt bidrag till slutförandet av ”pusslet”, dvs vad normativ moral är och dess kod. De tre under-representerade egenskaperna var i) en hög grad av lämplighet för att undersöka en stor del av den normativa moraliska koden6eller den kompletta koden och ii) en hög grad av deltagarfrihet, exempelvis avseende deltagarnas handlingar, tankar osv samt iii) en hög grad av förtroende eller rättfärdigande avseende vad deltagarna skulle göra, tänka, känna osv inom tankeexperimentet. Tankeexperimentet, den Normativa Moraliska Kods Workshoppen (NMKW) skapades därför med målsättningen att undersöka den normativa moralen, dess kod samt att experimentet då skulle uppvisa de ovan nämnda egenskaperna. Det är ett tankeexperiment som liknar, ”speglar” en riktig empirisk studie inom vilka deltagarna ges uppgiften att tillsammans stödja och lägga fram den moraliska kod som skulle gälla för dem, reglera deras uppförande och som till en stor del eller fullständigt skulle täcka, innehålla det som de ansåg att deras moraliska koder innehöll. Deltagarna som användes inom min körning av tankeexperimentet var alla nu levande vuxna person som jag ansåg att jag kände väl. Kärn- eller huvudmålsättningen med uppsatsen var att undersöka huruvida det skulle eller inte skulle vara fallet att de flesta eller alla deltagare inom min körning av NMKW tankeexperimentet skulle bestämma sig för att tillsammans lägga fram och stödja en kod, med den valda formuleringen för tesen enligt, det skulle inte vara fallet att de flesta eller alla deltagare skulle lägga fram och stödja koden inom min körning av NMKW experimentet. Som en del av kärnmålsättningen var det att utreda varför tesen var eller inte var stödd samt utreda hur starkt stödet var för utfallet av experimentet, dvs utfallet att en kod lades fram eller inte lades fram. Uppsatsen har även mindre eller bi-målsättningar som strålar ut från uppsatsens huvudmålsättning (se nedan). I min roll som tanke-experimenteraren så rapporterade jag sedan kring vilka händelser som jag föreställde mig, som jag ”såg” uppträda inom tanke-experimentet NMKW då mina valda deltagare tog sig an uppgiften som de ombads att utföra, dvs att tillsammans lägga fram och stödja den kod som skulle komma att gälla dom själva, att appliceras på dom själva. Fyndet var att tesen stöddes och att detta stöd var robust eftersom jag kunde identifiera flera skäl hos deltagarna mot att lägga fram koden medan jag fann mycket litet i form av skäl hos deltagarna för att lägga fram koden. Uppsatsen hade även en del mindre målsättningar att selektivt diskutera några ytterligare relevanta och intressanta spörsmål som strålade ut från uppsatsens huvud-målsättning. Dessa mindre målsättningar kretsade kring att diskutera vissa valda tydliga, centrala egenskaper hos NMKW experimentet samt hur dessa kunde tänkas vara relaterade till experimentets utfall. En sådan egenskap vara den specifika deltagargruppen som användes vid min körning av experimentet. Jag diskuterade till exempel, den potentiella extensionen av utfallet att det inte var fallet att de flesta eller alla deltagare valde att lägga fram koden, ifall deltagargruppen modifierades men fortfarande bestod enbart av nu levande vuxna människor och min värdering var att ett liknande utfall, som vid min körningen av NMKW, verkade troligt för de flesta potentiella grupper av deltagare. Jag ville också diskutera vissa valda tydliga, centrala egenskaper hos NMKW experimentet inom kontexten kring huruvida NMKW experimentet givet dessa egenskaper, borde anses vara ett osunt, olämpligt experiment för att undersöka den normativa moralen, givet Gerts och Gerts konception av denna. Detta, eftersom om detta vore fallet så borde utfallet av experimentet förkastas och inte ges någon vikt. Trots att jag hittade potentiella saker att kritisera hos den experimentella designen hos NMKW så hittade jag inte några tillräckligt starka skäl för att diskvalificera NMKW experimentet som ett olämpligt, osunt experiment för att undersöka den normativa moralen, givet den normativa moralens egenskaper beskrivna, täckta inom Gerts och Gerts föreslagna basala, grundläggande definition av denna. Slutligen så ville jag även selektivt diskutera vissa aspekter kring vad det kunde betyda för konceptionen av den normativa moralen, enligt Gert och Gert, att tesen stöddes. Exempelvis, så givet en tolkning så kunde utfallet ses som ett stöd för icke-existensen hos den normativa moraliska koden, medan givet en annan tolkning så kunde utfallet anses betyda att ytterligare addenda till den basala definitionen av den normativa moralen måste identifieras och adderas till definitionen och att dylika addenda skulle komma att vara sådana att de skulle diskvalificera NMKW experimentet och dess utfall som ett sunt och lämpligt experiment att användas för att studera den normativa moralen, nu med dess extenderade specifikation. Jag försökte sedan att illustrera hur NMKW tankeexperimentet kunde användas som ett substrat för att underlätta identifieringen och förtydligandet av dylika potentiella tillägg till den basala konceptionen av den normativa moralen enligt Gerts och Gerts förslag, och jag föreslog även vissa potentiella kandidat egenskaper hos NMKW experimentet som dylika ytterligare tillägg till den basala konceptionen borde kunna diskvalificera, exkludera som acceptabla egenskaper hos experiment designade för att undersöka den7normativa moralen. På detta sätt så kan en ovanlig, underrepresenterad typ av tankeexperiment, ”pusselbit” när det gäller det stora undersökningsprojektet som använder sig av experiment för att erhålla ytterligare insikter inom den normative moralen, dvs ”pusslet”, oberoende om det verkar passa eller inte passa in i ”pusslet”, ändå användas på ett sådant sätt så att det potentiellt kan leda till ytterligare insikter kring ”pusslet”. Detta eftersom även när en ”pusselbit” inte verkar passa in i ”pusslet” så kan ”seendet”, förtydligandet och förståelsen kring hur och varför, ändå potentiellt förse oss med information om ”pusslet”.

This bachelor’s thesis is based on the charred archaeobotanical material from a settlement at Eikebakken, Norway dated to the end of Bronze Age. The study focuses on determining the potential use of weeds and the oil plant flax (Linum usitatissimum). The archaeobotanical samples contained large amounts of charred flax seeds, and to determine whether it was used for oil or textile production a morphometric study of the material was undertaken and compared to other morphometric studies from Northern Europe. An experiment on modern flax seeds, carbonised at different temperatures, was used to expand current knowledge about how flax seeds change through the carbonisation process and why flax seeds are so rarely preserved in prehistoric contexts. The experiment results compared to the carbonized flax seeds from Eikebakken are shown with different diagrams and visualisations. The morphometric analysis together with the experiment provides new knowledge about the flax seeds complications with preservation and that flax in Norway's earliest stages was most likely grown for textile fibres, a contradiction to earlier assumptions.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om en manipulation av mekanismerna moraliskt rättfärdigande, språklig omskrivning och förskjutning av ansvar, från Banduras (1999) teori om moraliskt frikopplande, påverkar bedömningen av oetiska beteenden. I studien användes en flerfaktoriell experimentell design. 195 försökspersoner fördelades slumpmässigt till åtta olika grupper (en kontrollgrupp och sju experimentgrupper). Försökspersonerna fick läsa texter om två oetiska beteenden, tortyr och mobbning. Åtta versioner av texterna användes, en utan manipulation av mekanismerna (kontrollbetingelse), tre versioner där respektive mekanism manipulerades enskilt, tre versioner där mekanismerna manipulerades i parvisa kombinationer och en sista version där alla tre mekanismerna manipulerades samtidigt. Försökspersonerna fick sedan bedöma hur acceptabla/oacceptabla beteendena var. Datan analyserades via två tre-vägs variansanalyser med bedömning av tortyr respektive mobbning som beroendevariabler.  Resultaten visar att en manipulation av mekanismen moraliskt rättfärdigande har en stark signifikant effekt på bedömningen av mobbning och en medelstark effekt på bedömningen av tortyr. Resultaten visar även att en manipulation av mekanismen förskjutning av ansvar har en signifikant men svag effekt på både bedömningen av tortyr och mobbning. Vad gäller mobbning bedömde deltagarna beteendet som mindre acceptabelt med manipulation än utan manipulation. Språklig omskrivning hade inte enskilt någon effekt vare sig i tortyr eller mobbningsbeteendet. Däremot uppvisades en signifikant interaktionseffekt mellan moraliskt frikopplande och språklig omskrivning vad gäller beteendet tortyr.  Resultaten visar att en manipulation av mekanismer för moraliskt frikopplande påverkar bedömningen av oetiskt beteende. / The purpose of the present study is to examine whether a manipulation of the mechanisms moral justification, euphemistic labeling and displacement of responsibility, from Banduras theory (1999) of moral disengagement, influences the assessment of unethical behavior. The study utilized a factorial experimental design. 195 participants were randomly assigned to eight different groups (one control group and seven experimental groups). The participants read a text about two unethical behaviors, torture and bullying. Eight versions of the texts were used, one without manipulation of any independent variable (control condition), three with manipulation on each mechanism, three with manipulation were made in pairs and the last version where all three mechanisms were manipulated toghether. The participants then got to determine whether the the behavoir is accepteble or unacceptable. The data were analyzed via Anova with assessment of torture and bullying as dependent variables. The result show that a manipulation of the mechanism of moral justification has a strong significant effect on the assessment of bullying and a medium effect on the assessment of torture. The result also show that a manipulation of the mechanism displacement of responsibility has a significant but weak effect on both the assessment of torture and bullying. Regarding bullying, participants rated the behavior as less acceptable with manipulation than without manipulation. Euphemistic labeling alone had no effect on eighter torture or bullying. However a significant interaction effect was found between moral justification and euphemistic labeling regarding to the behavior of torture.