This thesis offers a constructive engagement with T.F. Torrance’s theological reading of the patristic tradition. It argues that Torrance reconstructs the Fathers into a Consensus Patrum, or “Consensus of the Fathers” consisting of catholic/ecumenical themes and figures. Torrance’s consensus is a creative attempt to produce a Reformed and evangelical version of the consensus which involves significant changes to both standard readings of the Fathers in other approaches to the consensus and Torrance’s own Reformed evangelical tradition. It is unique among other interpreters of the Fathers and ecumenically relevant, offering much to contemporary theology in both substance and method. In order to view Torrance’s project in historical context this thesis examines the notion of the consensus as found in historical Roman Catholic, Eastern Orthodox, and Protestant theology. Each tradition has a lens through which they view the Fathers: Aquinas for the Roman Catholics, Palamas for the Orthodox, Augustinian themes for the Reformers, and “de‐Hellenization” for liberal Protestants. This thesis places Torrance’s project within other contemporary retrievals of the church Fathers arguing for its uniqueness as a distinctively Reformed evangelical approach to the Fathers on their own terms. It inspects the Torrancian consensus exploring its consistence of a Reformed and evangelical approach to patristic themes and figures, rooted in the primary theme of the Nicene ὁμοούσιον and the primary figure of Athanasius of Alexandria. It examines Torrance’s creative reconstruction of the Fathers into a Reformed evangelical consensus and points to his constructive achievements demonstrating that Torrance’s approach is ecumenically relevant, as seen particularly in his work in the Reformed‐Orthodox Dialogue. A critical adoption of the Torrancian consensus is proposed in conclusion.

Tip growth is the primary form of growth in hyphal organisms and some plant cells. Tip growth in hyphae is highly dependent on F-actin, which acts to regulate and support growth. One of the models suggested for tip growth, the amebae model of tip growth, suggests that F-actin may also be the primary source of protrusive force for tip growth in some conditions, and that proteins with a similar function to animal integrins would be present an involved in tip growth (Heath and Steinberg 1999). In this thesis we examine the role of F-actin in the growth of the oomycete Phytophthora cinnamomi and the effects on growth of the F-actin disrupting compound Latrunculin B. We demonstrate that F-actin plays a critical role in the tip growth of Phytophthora cinnamomi with it's disruption causing rapid cessation in directional growth, followed by significant subapical swelling. Further more we examine Phytophthora cinnamomi for the presence of an B4 integrin like protein that has been previously reported in the oomycete Achlya bisexualis (Chitcholtan & Garrill 2005) and show that the B4 integrin like protein is not present in Phytophthora cinnamomi. These experiments help further our understanding of tip growth in Phytophthora cinnamomi an economically important plant pathogen.

No description available.

Detta examensarbete består av två delar. Dels en rapport, i vilken vi redogör för vårt syfte, vår metod och vårt resultat. Den andra delen är produkten av vårt utvecklingsarbete, en lärarhandledning. Syftet med detta utvecklingsarbete är att utifrån vad som framgår i forskning och litteratur ta fram en lärarhandledning som fokuserar på att träna elevers engelska kommunikativa förmåga.För att utvärdera vår lärarhandledning valde vi att göra en mindre enkätstudie. Studiens resultat visade att aktiviteterna i vår lärarhandledning var mycket uppskattade och användbara. Slutsatser vi kan dra utifrån vårt arbete är att det inte verkar finnas någon egentlig nackdel med tidig start i engelska. Det finns även ett behov av att titta närmare på vilka läromedel som finns att tillgå i engelska för de yngre åldrarna och hur de är utformade.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Informe de Seminario para optar al grado de Licenciado en Filosofía. / Con el fin de hacerse del punto de vista del pensamiento de Hegel se intenta determinar el contenido lógico del concepto como Dios, atendiendo a su doctrina de la lógica y de la religión. Tal objetivo conduce a centrarse en los elementos fundamentales del pensamiento hegeliano, haciéndose abstracción de la plenitud del contenido, y a trazar una exposición libre y sintética de aquel contenido, pero, a la vez, ceñidamente apegada a la palabra del autor. En una primera parte se aportan los elementos básicos del contenido lógico de Dios, marcándose los contrapuntos con la lógica del sentido común y de la metafísica moderna que inevitablemente opera como trasfondo: la posibilidad de la cognoscibilidad de Dios, su existencia referida a la experiencia religiosa, el carácter ontológico de la lógica y del concepto hegeliano, la automediación y la autobjetivación como principales caracteres divinos. Así también en esta primera parte se comparan a grandes rasgos los desarrollos del contenido lógico divino en la doctrina de la lógica y en la doctrina de la religión, estableciéndose la mayor pertinencia de este último para alcanzar el objetivo general propuesto, sobre todo porque se postula que en tal desarrollo se da un enriquecimiento lógico de lo lógico, esto es, se da una relación lógica en el ámbito de lo religioso que no es reducible a alguna figura presente en la doctrina de la lógica. En la segunda parte se expone, pues, propiamente este momento lógico del concepto como Dios desde la doctrina hegeliana de la religión. Establecer tal momento es recorrer la historia lógica divina, es recorrer los conceptos en que Dios se fue determinando en el devenir religioso. A lo largo de este devenir divino se coloca énfasis en explicitar la ampliación lógica postulada y la problemática en la que está inserta. Finalmente, tras haberse expuesto la historia divina, se vuelve sobre aquella problemática. Se establece que la figura lógica que emerge en lo religioso es la figura del poner un otro, la figura de un Dios que pone a la historia humana para sí. En torno a esta figura lógica se halla el problema del comienzo: de la exposición de la necesidad de que el contenido de la experiencia religiosa sea nombrado como Dios. Es el problema de la existencia de Dios en la singular versión hegeliana. Es la tensión entre defender la existencia de Dios o la libertad de la comunidad humana lo que se juega en ello. La solución hegeliana, que se vierte en la figura del poner un otro, parece que inevitablemente lleva consigo la enajenación de la libertad para la historia humana. Sin embargo, volverse al pensamiento hegeliano debiera constituir una urgencia para nuestro mundo de la dominación globalizada. Hoy cuando la realidad toda parece una matriz devenida cristal, una matriz que ya no puede dejar de ser, debiéramos levantar nuestras voces y decir: porque nada tiene que haber, libertad podemos ser.

Interaktiva skrivtavlor (IST) finns i många svenska skolor och används som ett lektionsverktyg inom olika ämnen. Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt IST används i matematikundervisningen för elever i F-3, samt vilken klassrumsaktivitet användningssättet leder till. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts vilket innebär att tidigare relevant forskning har sökts, granskats och analyserats. Resultaten visar att IST ger lärare möjlighet att utveckla sin matematikundervisning och har kapacitet att förstärka elevernas lärande. Dock används den ofta ”för användandets skull” då exempelvis som presentationsverktyg eller för att väcka elevers intresse, trots dess potential till så mycket mer. Resultaten visar även att förutsättningen för att kunna utnyttja IST till sin fulla rätt kräver lärare som har ämneskunskap, pedagogisk kunskap samt teknisk kunskap. Dessa kompetenser, såväl var för sig som i samverkan med varandra, behövs för att lärare ska kunna använda IST i matematikundervisningen på ett sätt som främjar elevernas engagemang och lärande. / <p>Matematik</p>

Denna studie syftar till att utifrån aktuell forskning få kunskap om hur digitala verktyg och framförallt surfplattor/iPads används i matematikundervisning för årskurs f-3, med avseendet att stimulera och motivera elevers lärande i matematik och möjlighet till interaktion. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts för att finna relevant forskning inom studiens område, fynden har sedan granskats genom en innehållsanalys. Resultatet av denna litteraturstudie visar att det visuella uttrycket som digitala verktyg erbjuder lockar och engagerar elever. Samtidigt framkommer att det matematiska innehållet ibland får stå tillbaka för den visuella upplevelsen. Det tydliggörs att utmanande spel eller spel med inbyggt matematiskt innehåll är de spel som motiverar och engagerar elever och som får elever att använda svårare matematiska strategier. I litteraturstudiens resultat synliggörs dock att de flesta appar eller programvaror saknar samarbete mellan elever. / <p>Matematik</p>

Syftet med studien var att undersöka hur inkluderande undervisning fungerar i praktiken. För att finna information om begrepp och arbetssätt kring inkludering granskades riktlinjer i skolans styrdokument. Vidare genomfördes en kvalitativ intervjustudie som metod för att undersöka skolpersonalens egna definitioner av begreppet inkludering samt deras upplevelser och erfarenheter av inkluderande undervisning. Sex stycken intervjuer genomfördes med sju personer ur personalen på en skola i Uppsala som arbetar i årskurs F-3. Resultaten visar att inkludering är svårt att genomföra då det kräver mycket resurser i form av utbildad personal. Inkludering fungerar bra när en elev i behov av särskilt stöd får sina bristande förmågor kompenserade. Svårigheterna av inkludering varierar beroende på elevens behov och det stöd eleven får. Utan rätt stöd kan utåtagerande elever som inkluderas i klassen istället bli exkluderade. Övriga elever i klassen blir lidande genom att de får en försämrad undervisning och en minskad känsla av trygghet. Slutsatsen är att utåtagerande elever behöver en elevassistent som har rätt kompetens och personkemi med eleven. Först när elevassistenten kan förutse och hantera olika situationer som kan uppstå är inkluderingen gynnsam.

Abstrakt       Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar och utgör ett växande folkhälsoproblem. Skolsköterskans främsta uppgift är att främja fysisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. För detta arbete är skolan en viktig arena. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland skolbarn i årskurs F-9. Metod: Kvalitativ metod användes och tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och kategorier och underkategorier skapades. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och nio underkategorier. Kategorierna är; Goda förutsättningar för skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa som innefattar underkategorierna Betydelsen av samtal, Vikten av att skapa förtroende och goda relationer, Att iaktta tidiga tecken, Fungerande samarbete underlättar samt Att erhålla och erbjuda stöd och Hinder för skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa som innefattar underkategorierna Brist på tid och resurser, Bristande samarbete, Brist på kunskap och erfarenhet samt Brist på stöd. Slutsats: Skolsköterskan är i arbetet med psykisk ohälsa en viktig resurs. Att arbeta med psykisk ohälsa ställer stora krav på skolsköterskans kunskaper och erfarenheter samt förmåga att kunna anpassa sig efter barnets individuella behov. Mycket talar för att Joyce Travelbee´s teori om omvårdnadens mellanmänskliga aspekter kan implementeras i skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa. Nyckelord: Skolsköterska, Psykisk ohälsa, Barn årskurs F-9, Omvårdnad, Travelbee. / Abstract       Background: Mental ill-health among children and adolescents are increasing and are a growing public health problem. The schoolnurses primary task is to promote physical health and prevent mental ill-health. For this work, the school is an important arena. Aim: The aim of the study was to illuminate school-nurses´experiences of prevention and early detection of mental ill-health among schoolchildren in grades F-9. Method: Qualitative method was used and ten semi-structured interviews were conducted. The interviews were recorded and transcribed verbatim. The interviews were analyzed using qualitative content analysis and categories and subcategories were created. Results: The analysis resulted in two categories and nine subcategories. The categories are; Good conditions for the school nurse´s work with mental health which includes the subcategories The meaning of the dialogue, The importance of creating confidence and good relations, To observe early signs, Effective collaboration facilitates and To obtain and offer support and Barriers to the school nurse´s work with mental health which includes the subcategories Lack of time and resources, Lack of collaboration, Lack of knowledge and experience and Lack of support. Conclusion: The school nurse is at work with mental ill-health a vital resource. Working with mental ill-health places great demands on the schoolnurse´s knowledge and experience and the ability to adapt to the child´s individual needs. Much indicates that Joyce Travelbees theory of interpersonal aspects of nursing can be implemented in the schoolnurse´s work with mental ill-health. Keywords: School-nurse, Mental ill-health, Children grades F-9, Nursing, Travelbee.