I denna studie undersöks hur lärare uppger att de väljer skönlitteratur att använda i klassrummet samt hur deras val går till. Syftet är att undersöka vad som möjliggör eller begränsar dessa val. Undersökningen sker med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem lärare i årskurs 4-6 vilka undervisar i ämnet svenska på olika skolor runt om i Uppsala län. Skolornas storlek och avstånd från centrum varierar. Informanternas tid inom yrket är olika; från nyexaminerad till en erfarenhet på över trettio år. Dessutom har områdena i vilka skolorna är placerade olika socioekonomiska förutsättningar. Intervjumaterialet analyseras utifrån tre teoretiska utgångspunkter; ramfaktorer, följemeningar och genus. Vi har också tecknat en historisk bakgrund om hur synen på skönlitterär läsning varierat över tid i den svenska skolan. Lärare har ett ansvar att lära elever läsa och se till att de behåller sitt intresse för läsning. Vad som utelämnas eller inkluderas i undervisningen sänder ut värderingar till eleverna. Skönlitteraturen är full av genusnormer, baserat på lärarens val av och arbete kring skönlitteratur kommer normerna att bekräftas eller dementeras. Utifrån lärarens val varierar de värden som eleverna får med sig. Därför vill vi med denna studie belysa vikten av att som lärare vara medveten om och reflektera kring sina val av skönlitteratur. Resultatet av studien visar att alla de tre teoretiska utgångspunkterna ramfaktorer, följemeningar och genus påverkar lärares val av skönlitteratur. Tidsfaktorn begränsar men blir mindre avgörande i takt med växande erfarenhet. Närsamhällets möjligheter är viktigt, som tillgången till bibliotek och bibliotekarie. Samtliga lärare försöker via skönlitteraturen att förmedla mångfald och ett genustänk till sina elever. Detta gör de på olika sätt och med olika innehåll beroende på vad de anser att eleverna behöver. Några informanter låter ibland eleverna välja litteratur, några väljer själva men tar hänsyn till elevernas intressen och behov i sina val. Det kollegiala samarbetet på arbetsplatserna är avgörande, speciellt om läraren själv har låg erfarenhet inom yrket. Som blivande lärare inser vi vikten av att som nyexaminerad ta tillvara på och hitta nya möjligheter. En slutsats vi dragit är att nya lärare behöver extra tid och hjälp för att hitta skönlitteratur och planera undervisning kring densamma.

Den här studien har haft som syfte att genom en undersökning belysa och beskriva hur Sveriges fem nationella minoritetsgrupper framställs i historia-, religions-, geografi- och samhällskunskapsböcker. Tidigare forskning inom fältet har konstaterat att fakta om Sveriges nationella minoritetsgrupper i läroböcker till stora delar är bristfällig och bygger delvis på schablonartade stereotyper. Studien tar avstamp i de teoretiska utgångspunkterna följemeningar (Östman, 2008; 2015), skolan som anti-diskriminerande praktik (Kumashiro, 2000) samt andrafiering (Kamali, 2005; MacQuarrie, 2010; Krumer-Nevo & Sidi, 2012). Genom en kvalitativ textanalys av åtta aktuella läroböcker besvarades den här studiens frågeställningar om i vilken mån fakta förekommer och vilken fakta som lyfts fram om Sveriges nationella minoritetsgrupper samt om och i så fall vilka uttryckssätt som används för att skriftligt minska andrafiering. Resultatet visade bland annat att det är en begränsad mängd fakta som förekommer, vilket även tidigare forskning om äldre läroböcker visat. Judar och samer är de minoritetsgrupper som är mest synliga medan sverigefinnar och tornedalingar är nästintill osynliga.

I samhället uppmärksammas tekniken för sin ökande komplexitet och systemiska karaktär. l vilken mån avspeglar sig detta i skolans teknikämne? Denna avhandling berör undervisning om tekniska system i ett skolperspektiv, med det huvudsakliga syftet att undersöka hur undervisning om tekniska system tas upp till behandling i skolan. Den övergripande frågeställningen är: Hur har skolan hanterat den  didaktiska uppgiften att utveckla ett undervimingsområde om tekniska system? Avhandlingen är en monografi som bygger på delstudier av tre arenor  med relevans för skolan. De tre arenorna omfattar huvudsakligen nationella styrdokument, läromedel respektive lärares arbete. Resultaten pekar bland annat på att tekniska system successivt  förstärkts som undervisningsinnehåll i styrdokument och läromedel sedan slutet på 1970-talet. Denna förändring har skett parallellt med att teknikämnets beskrivning förändrats i grundskolan. I öäverenstämmelse med modern teknikfilosofi har teknik i skolsammanhang i allt högre grad kommit att framställas som en egen kunskapskultur och inte som en del av naturvetenskaperna. Detta har varit förutsättningar för att tekniska system har kunnat etableras som innehåll. Diskursen talet om tekniska rys/em har dock skiftat i karaktär över tiden. Gemensamt för de tre arenorna är att två hegemoniska diskurser har hämmat introduktionen av tekniska system. För det första teknikundervisningens egen fascination för enkla artefakter och, för det andra, en dominant naturvetenskaplig diskurs. Härmed fokuseras undervisningen på systemens komponenter, snarare än mot systemnivån. Så tenderar t.ex. undervisning om energisystem att handla om energiomvandlingar eller kemiska reaktioner, istället för systemens uppbyggnad, funktioner, eller dess relationer till människor och samhälle. Avhandlingen visar även att tekniska system framställs som faktiskt existerande och inte som mentala konstruktioner vars gränser måste bestämmas. Produktions- och transportsystem ges framträdande positioner i teknikinnehållet. Tekniska system belyses snarare som något som påverkar omgivningen, än att de är möjliga att påverka. Överlag finns en brist på systembegrepp. Dock har styr- och reglerteknik nått en viss position. 1 avhandlingen visas även hur människans roll relativt systemen tas upp och, i samband med detta, hur ett etiskt och politiskt tema vuxit fram inom arenornas teknikdiskurs. Temat har medborgerliga förtecken och tar sina motiv från en strävan mot en hållbar utveckling. Utifrån en teknikhistorisk emfas används argument för att eleverna bör studera tekniska systems framväxt och förändring. / In our society technology is becorning increasingly complex. Technological systems are now part of our evetyday lives. To what extent is this reflected in the Technology subject? This dissertation concerns education and has the aim of investigating how technological systems are treated in the Swedish school system. The overarching question is: How has the Swedish compulsory school dealt with the pedagogical challenge of det'eloping miject content about technological systems? To answer this question, the discourse of school talk on technological systems across three different school arenas has been the focus of the study so that pedagogical challenges and historicallayers relating to the discourse can be outlined. The three school arenas are the formulation, mediation, and realisation arena. They mainly encompass national curriculae, text books and teachers work, respectively, from 1980 to 2009. On the realisation arena an interactive method has been used where the researcher collaborated with a team of teachers in a lower secondary school for two years. The results are presented in two ways. First, a set of offered companion meamngs found in the expressions on the arenas are presented. The compamon meamngs emanate from three kinds of rules regolating the discourse: educational focus, system languages and curriculum emphases. Second, each arena is discussed in detail. These discussions were arrived at by feeding the categories of compamon meamngs back into the analysis process as a tool to clarify themes, orders of discourse and changes over time. On the arenas subject content relating to technological systems has successive ly strengthened its position and can be found on several curricular levels. This shift is made possible by new descriptions of technology as a distinct field of knowledge, thus affecting the view of the school subject Technology. In a Swedish context this meant dissociation from the natural sciences. Two hegemonic discourses that make the pedagogical challenge to introduce technological systems more difficult have also been found: the hegemony of the artefact and the hegemony of science. The first relates to the subject's internal interest for small products and components. The second is based on a scientific precedence where Technology is used as an arena for the illustration of scientific laws and rules. Both hegemonies have the effect of directing the educational focus away from the systernic issues around the technology at hand. The search for answers is turned inwards and downwards in the systemic hierarchy. On the other hand, production systems and controi technology have established a position in the discourse. An emerging political and ethical theme concerned with the relation between citizenship, sustainable development and technology has forwarded a systems approach. / <p>Avhandlingen finns även som talbok, TPB-nr: CA01926.</p>

Teknik är nära sammanflätad med människan och internet med sin kraftfulla infrastruktur påverkar oss dagligen. Trots detta reflekterar vi sällan över det och beskriver systemet vagt och med grova förenklingar. Dagens elever ser delar av sin omvärld och kommunicerar med omgivningen via internet och behöver idag kunna hantera det som ett verktyg i undervisningen. Gymnasiekursen Teknik 1 ska enligt Skolverkets styrdokument lära ut hur internet utvecklats i samspel med samhället både ur ett tekniskt och etiskt perspektiv. Eleverna ska utifrån undervisningen kunna använda internet för informationsinhämtning och till exempel förstå vad som styr uppfattningar om kvinnligt och manligt inom systemet internet. Utbildningsvetenskaplig forskning konstaterar att både lärare och elever har svårigheter i undervisningen av komplicerade tekniska system såsom internet. Många elever visar på svårigheter att förstå de abstrakta delarna kring internet vilka är viktiga att förhålla sig till eftersom dessa påverkar oss omedvetet. De har till exempel svårt att se vilka aktörer och tjänster som finns bakom det gränssnitt som de möter i sin mobil. Tekniklärare uttrycker en osäkerhet och behöver fördjupa sina kunskaper om internet. De har en tendens att undvika det abstrakta till fördel för förenklade beskrivningar. Läromedel behöver hjälpa till att förklara dessa delar och skapa ett professionellt begreppsspråk. I detta examensarbete analyseras läromedel för gymnasiekursen Teknik 1 för att undersöka hur det tekniska systemet internet gestaltas, samt hur väl detta stämmer överens med Skolverkets styrdokument. Med hjälp av Claes Klasanders modell för tekniska system kan läromedlen kategoriseras och graderas för att få en uppfattning om hur kunskaper kring internet lärs ut. I analysen har även tydligt förekommande sätt att undervisa formats till det som valts att kallas följemeningstema. Dessa teman som grundar sig på Claes Klasanders modell (2010) beskrivervad undervisningen fokuserar på, vad målet med undervisningen är samt på vilket sätt man talar om ämnet i undervisningen. Tre olika läromedel jämförs sinsemellan, samt även med kursplanenför Teknik 1. Analysen visar att läromedlen på olika sätt svarar mot de utmaningar som nämns i teknikdidaktisk forskning och krav från Skolverket. Libers läromedel Teknik 1 från 2021 har tyngdpunkten av sin beskrivning av internet i det tema som i analysen benämns som medborgaren, tekniken och miljön (se kap. 6.3.2). Temats idé om att utbilda medvetna medborgare med god kunskap om tekniken och dess roll i samhället, stämmer till stor del med kursplanen för Teknik 1 och tillfredsställer behovet från skolan att förklara de osynliga delarna av det tekniska systemet internet. Libers äldre läromedel Teknik från 2011 och Gleerups Teknik 1 från 2022 är relativt lika och beskriver båda internet genom det tema som här kallas de tekniska systemens historia. Här saknas delar av kraven från kursplanen för Teknik 1, framförallt kring internets samverkan med samhället och naturen och systemets mer abstrakta delar. Istället ligger tyngdpunkten på den konkreta tekniska utvecklingen och vidareutveckling av systemen genom historien. / Technology and mankind are closely intertwined and the internet, with its powerful infrastructure, affects us on a daily basis. Still most of us fail to give a clear description on how it works or does it in a simplified manner. Today students view their world and communicate with their surroundings much through the internet and they need to master it as a tool for their learning. The course Teknik 1, given to Swedish tenth grade students, has a responsibility in educating about the development of the internet and its influence on our society, both from a technological standpoint as well as from an ethical point of view. Students should be taught to gather information in an educated way using the internet and for example learn to understand why there exist ideas on the internet about gender and technology. Technology didactics researchers have shown that teachers as well as students are having difficulties within the education of such complex technological systems as the internet. Students are struggling to understand the more abstract parts of the internet, which is vital, since the influence from such parts is acting subconsciously. Technology teachers feel somewhat uncertain about these complex technology systems and tend to avoid the abstract parts of the system infavor of simpler parts more easily explained. Textbooks need to help explain this complexity, so that the ”invisible” parts, such as flow of information, anonymous actors and power control, become visible. Within this master thesis a textbook analysis is carried out on course literature for Teknik 1. It investigates in which way the internet is portrayed and to what extent it aligns to the curriculum from Skolverket. With help of a theoretical model developed by Dr. Claes Klasander (2010) the textbook material has been categorized and graded to be able to measure how they educate on the subject of the internet. The analysis has also identified various themes within the education on the subject. They are based on Klasander’s companion meaning and called companion meaning theme as they describe what the education is focused on, what its goals are and with what language the subject internet is described. Three textbooks were compared with each other and against the course curriculum given by the Swedish School authority. The analysis shows that the textbooks take on the challenge of describing the internet in various ways. Liber’s textbook Teknik 1 from 2021 draws its portrait of the internet using the theme that has been named the citizen, technology and the environment (see chapter 6.3.2). Its idea is to educate conscious citizens with good knowledge in technology and its part in society corresponds a lot to the course curriculum for Teknik 1 and answers well to the schools need of explaining the invisible parts of the internet. Liber’s older textbook version Teknik from 2011 and Gleerups’ Teknik 1 from 2022 are quite similar as they both use the theme named the history of technology systems to describe and educate on the subject. This theme misses out on parts of the course curriculum, mostly regarding the internet's interaction with our society and the surrounding nature, as well as its more abstract parts. Instead focus is on the technical aspects of the development of the internet today and throughout history.