Abdulkarim Ismail, Amna & Fellnäs, Ingela (2014). Språkstörning i ett flerspråkigt perspektiv. En fallstudie. Language impairment in a multilingual perspective. A case study. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.SyfteSyftet med vårt arbete har varit att studera skolsituationen för en tvåspråkig elev med grav språkstörning genom att ta del av pedagogers berättelser och därigenom ta reda på hur pedagogerna skapar en gynnsam lärandemiljö för eleverna. Vi ville också undersöka hur eleven och föräldrarna upplever skolsituationen.Preciserade frågeställningarHur skapar pedagoger en gynnsam lärandemiljö för flerspråkiga elever med språkstörning? Hur upplever eleven och föräldrarna skolsituationen? Hur tar eleven till sig undervisningen?Teoretisk ramVi har använt oss av Vygotskijs sociokulturella teori (1934) vid analysen av studien men även använt oss av ett specialpedagogiskt perspektiv. MetodVi har använt oss av en fallstudieundersökning och med kvalitativa forskningsfrågor som grund intervjuat elev, föräldrar och undervisande pedagoger. Vi har även observerat eleven vid sju olika tillfällen i klassrumssituationen och på en rast.Resultat och analysSyftet med vår undersökning har uppfyllts genom att vi fått ta del av informanternas berättelser och upplevelser. Resultatet visar på att föräldrarna haft ett stort behov av att berätta om sina upplevelser. Eleven har också berättat om sina upplevelser och vi menar att genom berättelserna fått bekräftat att eleven tagit till sig den undervisning som bedrivs överensstämmer med hennes behov. Pedagogerna har berättat om framgångsrika metoder för arbete i kommunikationsklasser.Kunskapsbidraget i relation till vad som redan beforskats och vad vår undersökning kommit fram tillVi har funnit att pedagogerna försöker använda sig av forskning om undervisningsmodeller som beskrivs i tidigare forskning kring språkutvecklande arbetssätt (Cummins, 1997; Gibbons, 2006; Thomas & Collier, 1997). Föräldrarna vittnar i likhet med tidigare forskning (Bouakaz & Persson, 2007; Lahdenpäre, 1997; Stigendal, 2000) i sina berättelser om den klyfta som finns mellan skolan och föräldrar med en annan kulturell bakgrund än den svenska. Vi menar att det finns ett behov av att öka förståelsen mellan föräldrar och den svenska skolan. Specialpedagogiska implikationerAtt undervisa elever med språkstörning i särskilda undervisningsgrupper menar vi har många fördelar även om det sker under exkluderande former. Det är dock viktigt att sprida den kunskap som finns bland personalen där till pedagoger i alla förskolor och skolor för att alla barn ska kunna undervisas under inkluderande former. / Language Impairment in a multilingual perspective A case studyAbstract/ Summary Amna Ismail, Abdulkarim & Fellnäs, Ingela (2014) Language Impairment in a multilingual perspective. A case study. School development and leadership, special education, learning and society, Malmö Highschool.Purpose The purpose of our research has been to study school situation for a bilingual pupil with specific language impairment by taking part of the teachers experience and through that we get to know how teachers create a beneficial learning environment for pupils. We also wanted to know how the pupil and her parents feel about the school situation.The main questions in the researchHow do teachers create a beneficial learning environment for bilingual pupils with specific language impairment? How do the parents and the pupil feel about the school situation? How does the pupil learn and understand during lessons?Theoretical frame Vygotskijs social cultural theory (1934) was our main theory that we used when we analyzed this research. We also used special educational perspective. MethodOur research is a case study about one pupil with Specific Language Impairment. Our interview questions were based on quality methods when we interviewed the pupil, her parents and her teachers. We have also observed the pupil at seven different occasions. Result and analysesThe purpose of our research was achieved by taking part of the participants’ stories and experiences. The results show that the parents were in a real need of talking about their feelings and experiences. The pupil has talked about her feelings and experiences and we believe that through these stories we are now assured that this pupil gained the help and support that suited her needs. The teachers have talked about their successful methods which they used in the communication class.Knowledge contribution in a relationship to what has already been researched and what does our examination reachedWe have found that the teachers use researches of teaching models which are described in previous research about language development work (Cummins, 1997; Gibbons, 2006; Thomas & Collier, 1997). In their stories parents testify as in previous research (Bouakaz & Persson, 2007; Lahdenpäre, 1997; Stigendal, 2000) the gap between the school and the parents with another cultural background than the Swedish. We believe that there is a need to increase the understanding and the cooperation between the parents and the Swedish school. Special educational implicationsWe believe that teaching pupils with specific language impairment in specific teaching groups has many advantages even if it occurs in excluding forms. However, it is important to spread the knowledge that exists among the staff to the teachers in all preschools and schools in order to enable all children to get the chance to be taught in inclusive forms. Keywords: multilingualism, parental perspective, communication class, language impairment

Syftet med denna studie var att forska kring hur synen är på männen i förskolan, ett ämne som fortfarande kan kännas spänt och olustigt att prata om då folk både vill få in fler män i förskolan men samtidigt är rädda för att något otäckt, exempelvis pedofili ska drabba barnen. Tidigare forskningar i ämnet har gjorts kring manlighet och kvinnlighet medan denna studie fokuserar mer på själva mannen som person. Det råder stor brist på material i ämnet från föräldrarnas perspektiv och därför kommer vår forskning att fokuseras mest kring detta. Genom enkäter och intervjuer har vi samlat in materialet och analyserat dem med genusperspektiv för att lättare se skillnader och likheter till tidigare forskning. Resultatet pekar på att trots ett jämställdhetstänk, där kvinnor och män har lika mycket att bidra med, lever vissa könsstereotypiska mönster och roller vidare i vår vardag.

Den här undersökningen syftar till att belysa ett föräldraperspektiv, vilket här innebär att skildra föräldrars erfarenheter av och synpunkter på en I Ur och Skur-förskola. Undersökningen vill synliggöra föräldrars olika uppfattningar om varför de valt en I Ur och Skur-förskola men också vad de vill att barnen ska lära sig samt om de ser några negativa aspekter. För att samla in föräldrarnas åsikter har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av enskilda intervjuer. Litteratur och forskning som undersökningen utgått från behandlar föräldrars val och vikten av utevistelse och dess pedagogik. Resultaten visar att de främsta anledningarna till föräldrarnas val av den specifika I Ur och Skur-förskolan är I Ur och Skur-konceptet, god och hemlagad mat, förskolans goda rykte, engagerade pedagoger och delaktighet. Deras gemensamma uppfattningar, tankar och förväntningar kring barnens lärande handlar om ett lärande i naturen och om naturen samt barnens utveckling i att bli självständiga och ta ansvar, både när det gäller dem själva och miljön. Utifrån föräldrarnas svar framkom det både negativa uppfattningar och en del förutfattade meningar kring I Ur och Skurs verksamhet. Bland annat att det krävs mycket kläder eller att förskolan tar hand om barnens utomhusvistelse, så att föräldrarna inte behöver var ute med barnen.

<p>Föräldrar till barn med psykiska svårigheter ger sin bild av vad som varit till hjälp i kontakten med Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting. Studiens syfte har varit att lyfta fram viktiga aspekter i ett förändringsarbete genom klienters egna upplevelser av vad som hjälpt dem i kontakten med behandling, råd och stöd. Grundtanken var att tillvarata klienters erfarenheter av vad som varit till hjälp och stöd. Trots klientperspektivets centrala betydelse, visar tidigare studier att det nyttjas alltför sällan i det praktiska utövandet.</p><p>Genom kvalitativa samtalsintervjuer av föräldrar till barn med psykiska svårigheter, som under en längre tid haft kontakt med en av Barn och ungdomspsykiatrins öppna mottagningar i Stockholm, har viktiga erfarenheter samlats in och bearbetats. Detta material har sedan jämförts med tidigare forskning. Konstruktionism, Symbolisk interaktionism och begreppet Empati har använts för studiens uppläggning och för att förstå resultaten. Avgörande för intervjupersonernas upplevelser av att bli hjälpta har till största delen varit förhållanden, som kunnat kopplas till relationen mellan dessa och behandlaren. När behandlaren förmedlat äkthet, ”nästan vän” känsla, förtroende och tillit, och om klienterna själva kunnat ta emot hjälp och se sig som en resurs har det upplevts som hjälpande. Att få upprättelse, har upplevts vara till stor hjälp, detta resultat har inte påträffats i den tidigare genomgångna forskningen.</p>

<p>Syftet med studien är att med hjälp av kvalitativa intervjuer beskriva några föräldrars uppfattningar om förskolebarns lek. De huvudfrågor som ställs är: Vad är lek enligt föräldrarna?, Vilken roll anser sig föräldrarna ha i barnens lek? och Hur skaffar sig föräldrarna information om leken? </p><p>I litteraturgenomgången redogörs för lekens betydelse. Jag försöker finna, genom litteraturen, en olika sätt att se på leken och se vad som behövs för att leken ska uppstå. Den tidigare forskningen presenteras också utifrån tre olika perspektiv: pedagogperspektivet, barnperspektivet och slutligen föräldraperspektivet. I metoddelen redogörs för de val som gjorts i samband med studien. Genom kvalitativa intervjuer med sex föräldrar har deras uppfattningar om leken kunnat dokumenterats. </p><p>Resultatet visar att föräldrarna hade svårt att hitta en beskrivning på leken utan använde hellre exempel för att definiera leken. De ger gärna exempel på vad lek kan vara för dem, men också vad de räknar som"inte lek". När föräldrarna berättar om sin roll i barnens lek beskriver de sig själva som passiva. Även om de har kontroll över barnens lek och ibland blir indragna i leken, så är det barnen som bestämmer och föräldern blir oftast tilldelad en roll. Dock framkommer att de flesta av de intervjuade föräldrarna känner dåligt samvete över att de inte leker tillräckligt med sina barm. Information om leken kommer enligt föräldrarna från förskolans personal, även genom att föräldern själv frågar.</p>

<p>Adoptivföräldraskapet skiljer sig en del från det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldrarna ställs inför annorlunda utmaningar. De måste bli godkända för att kunna bli föräldrar. Barnet har ett annat ursprung än föräldern och ett internationellt adopterat barns utseende skiljer sig från förälderns. Omgivningens reaktioner gällande adoptionen kan variera. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur adoptivföräldrar upplever det specifika i adoptivföräldraskapet.</p><p>Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta adoptivföräldrar. Teoretiska utgångspunkter i studien är Sterns teorier om modersmentaliteten, Bowlbys anknytningsteori samt Kirks teorier om adoptivföräldrars olika förhållningssätt till adoptionen.</p><p>I studien har framkommit att adoptivföräldrarna i första hand ser sig som vanliga familjer med allt vad det innebär, ändå bejakar de det specifika i adoptivföräldraskapet. Dessa föräldrar känner definitivt en stolthet i att vara adoptivföräldrar. Att barnen har annorlunda utseende och ett annat ursprung ser de flesta som berikande för deras familj. Det som utmärker sig som mest specifikt, är att man som blivande adoptivförälder inte vet när barnet kommer och inte heller hur gammalt det är. Något annat som framförts är att själva processen att knyta an till sina barn kan variera, beroende på personligheten på barnet, vad det har varit med om innan adoptionen samt hur gammalt det är. Intressanta aspekter som framkommit är pappornas upplevelser av fadersrollen. De uppfattar sig själva som en mycket betydelsefull anknytningsperson.</p>

Föräldrar till barn med psykiska svårigheter ger sin bild av vad som varit till hjälp i kontakten med Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting. Studiens syfte har varit att lyfta fram viktiga aspekter i ett förändringsarbete genom klienters egna upplevelser av vad som hjälpt dem i kontakten med behandling, råd och stöd. Grundtanken var att tillvarata klienters erfarenheter av vad som varit till hjälp och stöd. Trots klientperspektivets centrala betydelse, visar tidigare studier att det nyttjas alltför sällan i det praktiska utövandet. Genom kvalitativa samtalsintervjuer av föräldrar till barn med psykiska svårigheter, som under en längre tid haft kontakt med en av Barn och ungdomspsykiatrins öppna mottagningar i Stockholm, har viktiga erfarenheter samlats in och bearbetats. Detta material har sedan jämförts med tidigare forskning. Konstruktionism, Symbolisk interaktionism och begreppet Empati har använts för studiens uppläggning och för att förstå resultaten. Avgörande för intervjupersonernas upplevelser av att bli hjälpta har till största delen varit förhållanden, som kunnat kopplas till relationen mellan dessa och behandlaren. När behandlaren förmedlat äkthet, ”nästan vän” känsla, förtroende och tillit, och om klienterna själva kunnat ta emot hjälp och se sig som en resurs har det upplevts som hjälpande. Att få upprättelse, har upplevts vara till stor hjälp, detta resultat har inte påträffats i den tidigare genomgångna forskningen.

Syftet med studien är att med hjälp av kvalitativa intervjuer beskriva några föräldrars uppfattningar om förskolebarns lek. De huvudfrågor som ställs är: Vad är lek enligt föräldrarna?, Vilken roll anser sig föräldrarna ha i barnens lek? och Hur skaffar sig föräldrarna information om leken? I litteraturgenomgången redogörs för lekens betydelse. Jag försöker finna, genom litteraturen, en olika sätt att se på leken och se vad som behövs för att leken ska uppstå. Den tidigare forskningen presenteras också utifrån tre olika perspektiv: pedagogperspektivet, barnperspektivet och slutligen föräldraperspektivet. I metoddelen redogörs för de val som gjorts i samband med studien. Genom kvalitativa intervjuer med sex föräldrar har deras uppfattningar om leken kunnat dokumenterats. Resultatet visar att föräldrarna hade svårt att hitta en beskrivning på leken utan använde hellre exempel för att definiera leken. De ger gärna exempel på vad lek kan vara för dem, men också vad de räknar som"inte lek". När föräldrarna berättar om sin roll i barnens lek beskriver de sig själva som passiva. Även om de har kontroll över barnens lek och ibland blir indragna i leken, så är det barnen som bestämmer och föräldern blir oftast tilldelad en roll. Dock framkommer att de flesta av de intervjuade föräldrarna känner dåligt samvete över att de inte leker tillräckligt med sina barm. Information om leken kommer enligt föräldrarna från förskolans personal, även genom att föräldern själv frågar.

Adoptivföräldraskapet skiljer sig en del från det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldrarna ställs inför annorlunda utmaningar. De måste bli godkända för att kunna bli föräldrar. Barnet har ett annat ursprung än föräldern och ett internationellt adopterat barns utseende skiljer sig från förälderns. Omgivningens reaktioner gällande adoptionen kan variera. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur adoptivföräldrar upplever det specifika i adoptivföräldraskapet. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta adoptivföräldrar. Teoretiska utgångspunkter i studien är Sterns teorier om modersmentaliteten, Bowlbys anknytningsteori samt Kirks teorier om adoptivföräldrars olika förhållningssätt till adoptionen. I studien har framkommit att adoptivföräldrarna i första hand ser sig som vanliga familjer med allt vad det innebär, ändå bejakar de det specifika i adoptivföräldraskapet. Dessa föräldrar känner definitivt en stolthet i att vara adoptivföräldrar. Att barnen har annorlunda utseende och ett annat ursprung ser de flesta som berikande för deras familj. Det som utmärker sig som mest specifikt, är att man som blivande adoptivförälder inte vet när barnet kommer och inte heller hur gammalt det är. Något annat som framförts är att själva processen att knyta an till sina barn kan variera, beroende på personligheten på barnet, vad det har varit med om innan adoptionen samt hur gammalt det är. Intressanta aspekter som framkommit är pappornas upplevelser av fadersrollen. De uppfattar sig själva som en mycket betydelsefull anknytningsperson.

No description available.