The aim of this study was to investigate the parents´ perspective of school, their experience of having a child with developmental language disorder (DLD) and their quality of life. A qualitative interview guide was used in three interviews with parents and a survey was answered by 76 parents. The material was analysed using thematic analysis and sorted into three main themes; effects on quality of life, experience we can learn from, and support for children in school. Teachers' relational skills and knowledge of DLD are of great importance. The results show that pupils with DLD are at risk of feeling depressed and that many parents are forced to fight for their children’s rights, to receive feedback, and have functional communications with teachers and other members of the school staff. In conclusion; everyone in school needs to meet parents with openness and accessibility, show understanding and work to eliminate obstacles in school. Furthermore, it is necessary to improve teachers´ knowledge about developmental language disorder.

<p>Den läroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att föräldrar har förhållandevis stor möjlighet att påverka sina barns skolgång. Läroplanen lyfter också fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. Frågan som fokuseras i den här examensarbetet är hur föräldrar till barn i de högre skolåren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. </p><p>Examensarbetet är baserat på en litteraturstudie och en kvantitativ enkätundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag även kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av två föräldraintervjuer. </p><p>Resultaten visar att föräldrar med barn i år 9 på grundskolan uppfattar att de har mindre kontakt med skolan än vad föräldrar till yngre barn har. Undersökningen tyder också på att utvecklingssamtalet generellt sett är en mer uppskattad form av kontakt med skolan i jämförelse med föräldramötet. Dessutom beskriver föräldrarna i undersökningen att de har ett stort förtroende för att skolan utbildar deras barn på ett lämpligt sätt. De menar även att fostransansvaret i första hand ligger på föräldrarna men att skolan trots detta behöver fler vuxna för att kunna hantera detta ansvar.</p>

Den läroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att föräldrar har förhållandevis stor möjlighet att påverka sina barns skolgång. Läroplanen lyfter också fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. Frågan som fokuseras i den här examensarbetet är hur föräldrar till barn i de högre skolåren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. Examensarbetet är baserat på en litteraturstudie och en kvantitativ enkätundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag även kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av två föräldraintervjuer. Resultaten visar att föräldrar med barn i år 9 på grundskolan uppfattar att de har mindre kontakt med skolan än vad föräldrar till yngre barn har. Undersökningen tyder också på att utvecklingssamtalet generellt sett är en mer uppskattad form av kontakt med skolan i jämförelse med föräldramötet. Dessutom beskriver föräldrarna i undersökningen att de har ett stort förtroende för att skolan utbildar deras barn på ett lämpligt sätt. De menar även att fostransansvaret i första hand ligger på föräldrarna men att skolan trots detta behöver fler vuxna för att kunna hantera detta ansvar.

Bakgrund: Kongenital cytomegalovirusinfektion, kCMV-infektion har en prevalens på 0,5–2,0 % och är den vanligaste orsaken till förvärvad, progressiv hörselnedsättning. Infektionen kan också medföra en rad andra komplikationer som exempelvis ADHD, autismspektrumtillstånd och språkstörning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad föräldrar till barn med kCMV-infektion har för upplevelse av svensk sjukvård gällande diagnosbesked, informationsflöde och kunskap om diagnosen. Metod: Datainsamling skedde genom en fokusgruppsintervju med tre deltagare och en individuell semistrukturerad intervju med en deltagare. Analysmetoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med konventionell ansats. Resultat: Vid analysen identifierades fyra separata teman; “Information från sjukvården”, “Diagnosbesked”, “Upplevelse av sjukvården” och “Förbättringsförslag till sjukvården”. Slutsats: Resultaten tyder på att det finns en önskan från föräldrar att få information om kCMV-infektion i preventivt syfte, exempelvis vid rutinbesök hos barnmorska under graviditet. Dessutom indikerar resultaten att föräldrar till barn med kCMV-infektion önskar ökad kunskap och mer fokus på diagnosen från sjukvårdens sida, snarare än att huvudsakligen fokusera på de efterföljande funktionsnedsättningarna.

Bakgrund: Vårdandet av barn med akuta och kroniska sjukdomar i hemmet samt vid palliativ vård har ökat under de sista årtiondena. Detta är i enlighet med Barnkonventionen och Nordisk Förening för Sjuka Barns Behov (NOBAB) som förespråkar att barn ska få den bästa möjliga sjukvården samt inte skiljas från sina föräldrar.  Det finns internationell forskning som visar att hemsjukvård för barn kan minska vårdtiden på sjukhuset samt antal inläggningar. Vidare visar forskning även föräldrarnas och sjuksköterskors upplevelse av hemsjukvård för barn med specifika diagnoser eller palliativ vård. I Sverige är tillgången till hemsjukvård för barn samt hur den är utformad beroende på var barnet bor i landet, samt vilken diagnos eller åkomma det har. Den utförs antingen inom kommunen eller utifrån ett sjukhus, alltså av regionerna. Det finns svensk forskning som visar att föräldrar föredrar att barnet erhåller sjukvård i hemmet och att det är en kostnadseffektiv lösning i de tätbefolkade delarna av landet. Motiv: Det fattas forskning som belyser föräldrars erfarenheter av hemsjukvård för barn i den svenska glesbygden, och hur behovet av stöttning möjligtvis kan förändras under tiden. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars behov och erfarenheter av sjukvårdsinsatser i hemmet - från övergången av vård på sjukhus till långvarig hemsjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med föräldrar till barn som erhåller hemsjukvård. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av insamlad data resulterade i fyra kategorier Att uppleva kompetent hjälp, Att uppleva otillräcklig hjälp, Att önska mer familjevänliga lösningar och Att använda telemedicin.   Konklusion: Studien ökar förståelse och ödmjukhet för den situation familjer befinner sig i när ett långvarigt sjukt barn erhåller hemsjukvård. Det framkommer att det behövs en förbättring av hemsjukvårdsverksamheten för att minska påfrestningen och hitta mer familjevänliga lösningar, som gynnar både familjer och samhället. / Background: During the last decade, home care services (HCS) for children with acute and chronic diseases as well as home based palliative care for children increased notably. This conforms with UN Convention on the Rights of the Child and NOBAB standards requiring the most excellent care for a sick child while not being separated from its parents. International studies suggest that HCS for children decreases the average length of hospital stays and readmissions rates. Furthermore, there are studies exploring both parents’ and nurses’ experiences of HCS for children with specific diagnoses and for children receiving palliative care.  In Sweden, both access to paediatric HCS and how these services are organized largely depends on where the child lives and its diagnosis. HCS for children are either community-based or hospital-based. Swedish studies point out that parents prefer HCS over hospital care for their child and that HCS is cost-effective in the more densely populated parts of Sweden. Motive: There is a lack of studies researching parents’ experiences of HCS for sick children in the more sparsely populated parts of Sweden and how the need for support might change over time.   Aim: The purpose of this study was to describe parents’ needs and experiences of home nursing services for children – transitioning from hospital care to HCS. Methods: Data were collected by means of semi-structured interviews with parents receiving HCS for sick children. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Results: Analysis of the interviews resulted in four categories: Experiencing competent help, Experiencing insufficient support, Wishing more family-friendly solutions and Usage of telemedicine.  Conclusion: This study creates an understanding of families’ experiences receiving HCS for a chronically sick child. There is a need for improving the HCS-organisation to decrease stress on families and to find more family-friendly solutions, benefiting both families and society.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk, autoimmun sjukdom där kroppen har en otillräcklig mängd insulin som med tiden upphör helt. Med goda egenvårdskunskaper samt stöttning från föräldrar och sjuksköterska kan ungdomen leva ett gott liv med diabetes. Syfte: Belysa föräldrars upplevelser av att leva med en ungdom med diabetes typ 1. Metod: 10 valda artiklarna sammanställdes i flera steg och utgör grunden av en litteraturöversikt som är analyserade med en kvalitativ innehållsanalys enligt Segesten (2017b). Sökningen genomfördes i databasen CHINAHL. Resultat: Fyra teman identifierades: Rädsla för lågt blodsocker, som uppkom framförallt på natten då inte samma förutsättningar fanns till uppsyn som på dagen. Att släppa taget, där föräldrar upplevde svårigheter att lämna över sitt ansvar över sjukdomen till ungdomen. Hantering av oro, där föräldrar upplever en konstant oro och försöker på olika sätt hanteradet på lämpligaste sätt. Behov av stöd och kunskap, där föräldrar upplever brist påinformation samt känslomässigt stöd från sjukvården. Konklusion: Rädsla för lågt blodsocker var betydligt hos föräldrarna samt deras behov av information och känslomässigt stöd. Kunskap kring sjukdomen visade sig vara central för att kunna fatta bra beslut i ungdomens sjukdom och vård. / Backgrund: Type 1 diabetes is a chronic, autoimmune disease in which the body has an insufficient amount of insulin to then cease completely. With good self-care knowledge and support from parents and nurses, young people can live a good life with diabetes. Aim: Illustrate parents experience of living with an adolescence with type 1 diabetes. Method: 10 selected articles were compiled in several steps and forms the basis of an literature review which were analyzed with a qualitative content analysis (Segesten, 2017b). The search was performed in the database CHINAHL. Results: Four themes were identified: Fear of low bloodsugar, which arose mainly at night when the same conditions were not in place as during the day. Letting go showed difficulties for parents in handing over responsibility over the disease to the adolescence. Management of anxiety, where parents experience a constant anxiety and try in different ways to handle it in the most appropriate way. Need for support and knowledge, where parents experience a lack of information and emotional support from the healthcare. Conclusion: Fear of low bloodsugar was significant for the parents and the need for information and emotional support. Knowledge about the disease proved to be important inorder to be able to make good decisions regarding the adolescents care.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför några föräldrar väljer att resa från Sverige, och en skola för alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola där. I intervjuerna ville jag få reda på hur den svenska privatskolan i Thailand upplevs av lärarna, skolans ledning men framför allt av föräldrarna i jämförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige. / A school for everyone, in Thailand? A qualitative interview study from a teacher- and parentperspective between a Swedish private school in Thailand and the school in Sweden.

Palliativ vård är en rättighet som barn med livsbegränsande och obotliga sjukdomar har tillgång till. Den palliativa vården utförs i stor utsträckning i hemmet där föräldrarna är delaktiga och har ett stort ansvar i den vården barnet får. Som vårdpersonal är det viktigt att ha kunskap angående föräldrarnas erfarenhet för att lättare kunna bemöta och anpassa vården utefter vad familjen behöver. Syftet med denna studie är att belysa föräldrars upplevelser av den palliativa vård som deras barn får i hemmet och metoden som används för att svara på syftet var en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning. Resultatet ledde till fyra teman: Frihet och styrka i hemmet under en svår tid, God kommunikation och stöttning, Tryggheten av hemsjukvård, Fridfullheten av att säga hejdå och åtta subteman: Tillgång till hemsjukvård, familjecentrerad vård, vårdandet, bemötande, delaktighet, dygnetruntvård, kompetens, vården efter döden. Resultatet visade att föräldrarna värdesatte hemsjukvården de fick och gav dem möjlighet att uppnå ett normalt familjeliv. Föräldrarna upplevde att vårdpersonalen behöver ha ett respektfullt, ärligt bemötande för att vården ska fungera i hemmet. Kompetens och kontinuitet var viktigt för att skapa en trygg miljö samt att stöd från vårdpersonalen var en avgörande faktor för att föräldrarna skulle klara av situationen de drabbats av. I diskussionen tas det upp att den valda metoden har kunnat svara på studiens syfte genom att de teman och subteman som framkommit, tydligt får fram föräldrarnas upplevelser av fenomenet.

The purpose of this study is to explore the different ways parents experience meetings with the preschool and the relationships between themselves and the preschool staff. The purpose is also to explore parents’ views of the shared responsibilities of the children’s formation at home and in preschool. To research this, a qualitative approach with interviews and an interpretative phenomenological analysis method, is applied in order to arrive at a more profound understanding of how the shared responsibility in formation is experienced by the parents. This approach is chosen to get an in-depth understanding of the parents’ understandings and experiences. The theoretical framework applied is Urie Bronfenbrenner’s theory of ecological development, chosen for its’s ability to explore different levels of a person’s encounters with a particular environment. The results highlight the complexity of parents’ interactions with the preschool as an organization. Parents have concerns with what happens at an organizational level, which reflects on the staff, and ultimately on the everyday environment of the children. Furthermore, the study shows that a good relationship between parents and preschool staff, and how this relationship is experienced by parents, are affected by aspects such as stability and an understanding of each other.  In the area of child development, parents regard children’s formation as their responsibility, while the formation and socialization that occurs in preschools are group oriented and focused on learning. From the parent’s perspective, the formation that teachers contribute to and work with in a preschool environment are focused on democratic values such as being a good friend, not fighting with each other, help each other and show empathy towards one another. In considering the organizational aspects of preschools, the communication levels between staff and parents have been limited due to the current pandemic, which has had an effect on parent-teacher relationships. The study highlights a need for further understanding and a more developed communication approach between parents, teachers, and management, as well as organizational transparency in an effort to increase parents’ understanding of the aims and works of preschool.

The purpose of this law-sociological study was to, on the basis of the District Court's decree to single custody, analyze the District Court’s comprehensive ideas and fall-oriented interpretations of the concept of the best interest of the child and the way they are constructed in connection with the District Court's application of the new law regulation of 6kap. 5§ FB regarding collaboration between parents. Our empirical data consisted of ten decrees to single custody. The decrees were examined and analyzed on the basis of social constructionism as a theory and the idea-analysis as the study's method. Legal sources such as law and its legislative history and the law inSwedenandScandinaviain general, with both domestic and international previous research, gave us initial knowledge in the area which gradually grew during the study. Results show that sweeping presumptions for single custody, with vague connections between single child's best interest and decisions about single custody based on the parents' lack of cooperation, can be glimpsed in several of the judges' texts. The District Court’s ideas/interpretations of the concept of the best interest of the child reach for the most part in the decrees where an individual assessment has been made.