No description available.

“Det är dålig uppfostran” är ett examensarbete skrivet av Jenny Spik och Alexander Villafuerte. Studien undersöker utifrån ett föräldraperspektiv hur föräldrarnas tillvaro påverkats utav en ADHD-diagnos på deras barn. Syftet med studien är att försöka hitta en förståelse kring hur detta påverkar familjelivet men framförallt föräldrarna. Med teorier om stigmatisering, avvikande och normaliseringsprinciper som verktyg har författarna till studien försökt att analysera data. Semistrukturerade intervjuer har använts vid insamling av data för denna studie. Sex föräldrar har intervjuas med avsikt att fånga upp deras upplevelser. Resultatet redovisas med hjälp av kategorier och varje kategori analyseras enskilt. Resultatet av studien visar att hur föräldrarna mår påverkas till mycket stor del av hur barnen blir behandlade främst av skolan, men även av både barn och andra vuxna i barnets omgivning. / "It's bad education" is a thesis written by Jenny Spik and Alexander Villafuerte. The study examines from a parental perspective on how parents' lives is affected out of an ADHD diagnosis of their child. The purpose of this study is to try to find an understanding of how this affects family life, especially the parents. The authors of the study attempted to analyze the data with the theories of stigmatization, deviant and normalization principles as tools. Semi structured interviews were used to collect data for this study. Six parents was interviewed with the intent to intercept their experiences. The results of the interviews are presented by categories. Each category is analyzed individually. The results of the study shows that the parents are very affected by how the children are treated primarily by the school. But also by children and other adults in the child’s environment.

Abstrakt Denna studie beskriver den känslomässiga resa som en familj går igenom, på vägen till barnets diagnostisering. Genom att djupare förstå vilka tankar, frågor och känslor en familj har och går igenom, formuleras framtida tankesätt för hur förskolan/skolan kan bemöta familjer i denna situation. En narrativ metod med livsberättelsen i fokus har valts, där en förälders röst blir hörd. Genom förälderns berättelse, tidigare forskning och teori märker vi att förståelse är något föräldrar behöver och önskar under sitt barns utredningstid. En förståelse, dels från skolans och de närståendes sida om familjens situation, men även en förståelse för sitt barns svårigheter önskas. Vikten av en fungerande relation och kommunikation mellan föräldrar och förskola/skola blir tydlig, tillsammans med samtalandets helande effekt under utredningstiden. För den deltagande föräldern blev barnets diagnos en slags förklaring och lättnad, samt att den tog bort skuldkänslorna från dem som föräldrar. Diagnosen blev även en styrka när det gällde att ställa krav i skolan och få det stöd som behövdes.

Anorexia Nervosa (AN) är en psykiatrisk sjukdom kännetecknad av avsiktlig viktminskning som kan resultera i livshotande tillstånd om adekvat behandling inte sätts in. AN medför ofta sekundära kroppsliga konsekvenser, psykiatrisk samsjuklighet samt förändrade sociala beteenden. En framgångsrik behandlingsstrategi är familjebaserad behandling vilket innebär att tonåringen och föräldrarna genomgår behandling tillsammans. Bakom kulisserna av en tonåring med AN står ofta de dolda vårdarna, föräldrarna, som bär ett stort ansvar i tonåringens sjukdom. I denna studie belyses föräldrarnas upplevelser av att leva med en tonåring med AN. En litteraturöversikt utgör metoden där resultatet av nio kvalitativa studier analyserats och utgör litteraturöversiktens data. Tre huvudteman och nio subteman presenteras där resultatet påvisar den vårdande bördan föräldrarna upplever, innefattande känslor av förnekande, skuld, hopplöshet och oro kring framtiden. Resultatet påvisar även hur AN påverkar hela det familjära sammanhanget och övriga relationer negativt samt upplevelser kring behandlingen. Diskussionsdelen åskådliggör de teman som identifierats i resultatdelen och fokuserar främst på föräldrarnas upplevda känslor, hur livet förändrats samt sjukvårdens betydelse i vårdandet av barnen med AN. Diskussionsdelen diskuterar hållbar utveckling i förhållande till psykisk ohälsa hos barn och unga och hur ökad delaktighet hos föräldrarna kan underlätta ett förebyggande arbete. I diskussionsdelen framkommer även ett genusperspektiv då det framför allt är mammors perspektiv som framträder i de presenterade artiklarna och en intressant aspekt för framtida forskning hade varit att belysa pappors perspektiv mer. Slutsatsen beskriver att det är viktigt att inta ett föräldraperspektiv för att kunna utforma en god vård för hela familjen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap och erfarenheter från sex utlandssvenska föräldrar om skolgång för svenska barn, som har behov av specialpedagogiska insatser för att finna social samvaro och utvecklas akademiskt, i en utländsk kontext. Studien har en kvalitativ praxisnära förståelsegrund och ger perspektiv på det omtvistade begreppet inkludering och vad det kan innebära för individer i en vinstdriven skolmarknad i Singapore. Denna berättelseinspirerade intervjustudie har sin utgångspunkt i sociokulturell systemteori med ett utvecklingsekologiskt perspektiv som betonar människors utveckling i samspel med sin miljö. Med Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell som referensram synliggörs en kulturellt grundad obalans i specialpedagogiska perspektivmöten samt kontrasterande eller kompletterande perspektiv på specialpedagogiska behov med olika följder som föräldrarna måste förhålla sig till.   Resultatet visar att föräldrarna i studien önskar ökad transparens, minskad ovisshet och större tydlighet om förutsättningarna för funktionell och upplevd inkluderingskvalitet i en aktiv skolvalsprocess för deras barns skull. Inkluderingsbegreppet i Singapore är i dagsläget långt ifrån likställt med ett likvärdighetsperspektiv eller idén om att skolor skulle ha ett kompensatoriskt uppdrag. Studien påvisar att genom stora kunskaper om det egna barnets specialpedagogiska behov, noggranna förberedelser inför en flytt, aktiv delaktighet i skolgången samt ekonomiska resurser ökas graden av inkluderingsupplevelse för en långsiktigt positiv identitetsutveckling. Vidare visas att finna skolor med inkluderande förhållningssätt och gedigna kunskaper om specialpedagogiska behov underlättas av ett stödjande nätverk, driftiga förmågor och mycket tid för att förstå underliggande specialpedagogiska värderingar och förutsättningar på flera nivåer inom den utvecklingsekologiska modellen. Med tid och erfarenhet ökar kvaliteten på samverkan och en holistisk samsyn runt barnet. Detta sker framför allt på skolor med lång historia, väl inarbetade mångfaldsperspektiv och en inkluderande skolgemenskap för både barn och föräldrar.  Sökord: inkludering, utlandssvenska barn, föräldraperspektiv, specialpedagogiska behov

Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavarnas perspektiv på modersmålsstödet i finska i förskolan, samt hur involverade de känner sig i det språkstödjande arbetet. Tidi-gare forskning har främst studerat förskolepersonalens synvinkel, det finns heller inte särskilt mycket undersökningar om statens stöd för att bevara de nationella minoriteter-na. En kommun, som ingår i det svenska förvaltningsområdet för finska, undersöks, då den har en finskspråkig förskoleavdelning och två stycken ambulerande pedagoger. Dessa besöker barn med finsk anknytning i deras förskolor ungefär 12 timmar i månaden. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn med finsk anknytning. Empirin analyserades utifrån ett interkulturellt perspektiv. Resultaten visar att informanterna för det mesta var nöjda med ambulerande pedagog och med finskspråkiga avdelningen. Hälften ville bli mer involverade i ambulerande pedagogens arbete och flera önskade att alla pedagoger i den finskspråkiga avdelningen kontinuer-ligt skulle använda finska språket. Resultaten visar också att myndigheterna borde för-bättra sin information angående de nationella minoriteternas rättigheter.

Syftet med denna studie är att synliggöra föräldrars perspektiv på två olika inskolningsmetoder, traditionell (två-tre veckors) och föräldraaktiv (tre-dagars), med fokus på inflytande och delaktighet. Med hjälp av frågeställningarna om hur föräldrar upplever möjligheten till inflytande och delaktighet under introduktionen i förskolan, samt om hur de upplever de olika metoderna för inskolning, ville vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns när det gäller inskolningsperioden i förskolan. Då det finns en brist på tidigare studier kring ämnet ville vi ändra på detta och finnas som ett stöd för förskollärare och pedagoger i förskolans värld. Vår studie gjordes via kvalitativ metod och resulterade i att vi med hjälp av våra teorier kunde göra föräldrars röster hörda. Kortfattat resulterade studien i att vi kunde se att viljan till att vara delaktig och ha inflytande över föräldrars inskolning visade sig vara stor, dock enbart om pedagogerna uppmuntrar till denna delaktighet. Den ena inskolningsmetoden ger också enligt föräldrarna större möjlighet till delaktighet och inflytande än den andra.

Det undersökta området är föräldrars tankar kring hinder och möjligheter i lärmiljön för barn/elever med Downs syndrom, samt deras tankar om den egna föräldrarollen utifrån att ha ett barn med en intellektuell funktionsnedsättning.Studiens syfte är att belysa olika aspekter av vad det innebär att vara förälder till ett barn som till följd av en intellektuell funktionsnedsättning har en annorlunda utveckling. Jag har valt att utifrån ett föräldraperspektiv belysa erfarenheter av hinder respektive möjligheter i varierande lärmiljöer för barn med Downs syndrom. Frågor om skolform, villkor för utveckling i lärmiljön, inkludering, delaktighet, relationer och föräldrars ansvar behandlas.Utgångspunkt är ett relationellt perspektiv, där det som sker människor emellan är i fokus. Data samlades in genom intervjuer med föräldrar till barn med Downs syndrom och analyserades sedan kvalitativt i syfte att lyfta fram unika erfarenheter och relatera dem till varandra och tidigare forskning. Stor vikt läggs vid hur föräldrarna uppfattar situationen, då deras tankar ses som en viktig informationskälla.Föräldrar till barn med Downs syndrom måste välja skolform; grundskola eller grundsärskola, till sina barn utifrån att de har en diagnos som medför utvecklingsstörning. Oavsett vilket val föräldrarna i studien gjort är det ett genomtänkt beslut, där det i slutändan är vad man tror är bäst för barnet som avgör. Påtryckningar förekommer, t.ex. från rektorer som försöker förmå föräldrarna att välja grundsärskola istället för grundskola. En gemensam önskan hos föräldrarna är att barnen ska få likvärdiga möjligheter att som andra barn utveckla sina förmågor och färdigheter. För det behövs kompetent och engagerad personal, vilket alla föräldrar framhåller, men inte alla anser finns tillgängligt för deras barn. Några föräldrar uttrycker att utvecklandet av sociala färdigheter är viktigare än att kunskapsmålen uppnås. Höga förväntningar på vad barnet kan lära sig, individuella anpassningar och tillgång till stöd främjar utvecklingen av kunskaper och färdigheter, oavsett barnets skolform. Samtliga föräldrar uttrycker att deras barn inte är fullt ut inkluderade i respektive verksamhet, men att de kan vara det i vissa moment eller situationer. Elever kan vara delaktiga även om de inte är inkluderade, men inte tvärtom. Exempel på sådana situationer redovisas i studien. Det sociala klimatet är avhängigt av kvaliteten på de relationer som skapas mellan barn, pedagoger och föräldrar. Föräldrarna säger samstämmigt att det är viktigt att barnens sociala relationer fungerar tillfredsställande och att föräldrarnas relation till förskolans/skolans personal är god. Föräldrarna inte tar för givet att barnet inkluderas socialt, och har förväntningar på att personalen ska hjälpa barnen in i lek och andra sociala sammanhang. Flera föräldrar framhåller relationernas betydelse för tillit och samverkan. Upplevelsen av förskolans/skolans bemötande skiljer sig kraftigt åt; alltifrån kränkningar till välfungerande, stödjande kontakter mellan föräldrar och personal beskrivs. Föräldrarna i studien lyfter fram det annorlunda i att vara förälder till ett barn med Downs syndrom, men ingen av dem pratar om barnet som ett problem. Istället är det hinder i omgivningen som kan utgöra svårigheter av olika slag. Flera föräldrar talar om sitt engagemang i termer av att det är en kamp som måste utkämpas. Samtliga uttrycker en önskan om att i samverkan med skolan ge barnet bästa möjliga utgångsläge inför framtiden.Specialpedagogens roll innefattar att arbeta med skolans organisationsutveckling, t.ex. genom att bidra till skapandet av inkluderande lärmiljöer, skapa positiva förväntningar hos pedagoger om alla barns utvecklingspotential samt att stödja barn/elever i behov av särskilt stöd samt människorna omkring dem. Den här studien stärker uppfattningen att en viktig pusselbit är den professionella relationen med föräldrarna. Studien visar vidare att inkludering fungerar då rätt förutsättningar finns i verksamheten, t.ex. ett relationellt förhållningssätt.

Skoldaghem - vems beslut? En intervjustudie av övergångsprocessen mot skoldaghem ur ett föräldraperspektiv. / Special day-school - who makes the decision? An interview study based on the transitional process towwards special day-schools from a parental perspectiv.

Syftet med min studie var att belysa föräldralediga föräldrars och pedagogers åsikter om barns vistelse i förskolan som går under femtontimmarsreformen för att kunna urskilja vilka/vilket förhållningssätt till förskolans funktion som speglar sig i åsikterna. Då denna reform har uppmärksammats både i förskolan, på sociala medier samt i politiken har jag valt att belysa pedagogers åsikter samt föräldrars då det inte finns någon direkt forskning utifrån deras perspektiv. Frågeställningar som jag har utgått från är; Vad ser föräldrarna är de viktigaste funktionerna i förskolan när de är föräldralediga?, Vad anses det innebära att få färre timmar? och Hur förhåller sig pedagogerna till femtontimmarsreformen? Jag har använt mig av kvalitativa semistrukurerade intervjuer som var enskilda intervjuer samt en fokusgruppintervju för att få svar på mina frågor. Samtliga intervjuer har jag spelat in och därefter transkriberades materialet.Studiens resultat visar att föräldrar ser förskolan som en arena där ett lärande sker, socialt som intellektuellt. De anser att de ej kan stimulera barnens behov under den tid de är föräldralediga på samma sätt som förskolan kan. Detta leder till att föräldrar har olika förhållningssätt att se förskolans funktion på, dels som ett komplement till hemmet och dels som en nödvändighet.Även resultatdelen från pedagogerna visar olika sätt att se förskolans funktion på. Framförallt visar det att förskolans funktion är att erbjuda barn att vara med andra barn, att få chansen till ett socialt umgänge. Resultatet lyfter även att där finns ett problematisk förhållningssätt när det kommer till förskolans uppdrag för pedagogerna.