Bakgrund: Cirka 350 barn i Sverige drabbas årligen av cancer. Behandlingen av barncancer är lång och krävande för barnet och övriga i familjen. Föräldrarna närvarar ofta under hela sjukdomsperioden och har därför en viktig roll i barnets vård. För att kunna stödja föräldrarna på bästa sätt är det av stor vikt att sjuksköterskan identifierar barnets och föräldrarnas resurser och behov. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av föräldrar till barn som har drabbats av cancer. Analysen gjordes utifrån en manifest innehållsanalys vilket bidrog till en strukturerad analys av litteraturen. Resultat: Resultatet grundades i fyra kategorier och nio underkategorier som speglade föräldrarnas upplevelser. Huvudkategorierna i resultatet var Förändrad vardag, Vikten av att använda strategier, Misstro till vården och Behov av stöd. Slutsatser: Av studien framkom det att det var av stor vikt att föräldrarnas oro togs på allvar för att deras förtroende till sjukvården skulle bevaras. Genom en familjecentrerad omvårdnad med livsvärlden som grund ansågs förutsättningar för en god vård kunna skapas. Utöver detta skildrades också ett varmt bemötande från sjuksköterskan betydelsefullt.

För att klara sig i vårt samhälle behövs goda kunskaper i att läsa och skriva. Detta kan innebärasvårigheter för personer med dyslexi och deras läs- och skrivsvårigheter kan även få emotionellakonsekvenser. Studiens syfte var att utveckla kunskapen kring några föräldrars erfarenheter avhur dyslexi påverkar deras barn emotionellt. Utformningen av studien var av kvalitativ design.Den grundade sig på tio semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 14–19 årmed dyslexidiagnos. I studien uppdagades att de dyslektiska svårigheterna i skolan lett till attrespondenternas barn påverkats negativt ur ett emotionellt perspektiv. Det framkom även attbarnens läs- och skrivsvårigheter upptäcktes sent i de flesta fall, vilket ofta resulterade i uteblivetstöd under de tidigare skolåren. Vidare blev det tydligt att föräldrarna behöver vara drivande föratt skolan ska ta barnens svårigheter på allvar. I studien lyfte föräldrarna även flera möjligaframgångsfaktorer som exempelvis tidig upptäckt och proaktiva insatser, positivt bemötande ochklassrumsklimat. Dessutom lyftes ett gott samarbete och goda relationer mellan elev, hem ochskola, lärarkompetens och tillgänglig undervisning som viktiga för dessa elever. En slutsats somkan dras är att skolan, och i synnerhet högstadiet, har mycket att utveckla. Därför är denna studieav betydelse för personal inom skolan som undervisar elever med dyslexi. Detta för att ge dessaelever bästa möjliga förutsättningar att lyckas i skolan med bibehållen självkänsla.

Enligt tidigare forskning är det tydligt att vårdnadshavare har en oro för män som är verksamma i förskolan, vilken är nödvändigt att uppmärksamma för att samverkan och omsorg ska fungera. Studiens syfte var att undersöka vårdnadshavares uppfattningar kring fenomenet män i förskolan, inriktat på vilken typ av oro de har, var oron har sitt ursprung, och hur oron eventuellt skulle kunna minskas för att underlätta för de män som är verksamma i förskolan. Studien genomfördes med en fenomenografisk ansats och semi-strukturerade individuella intervjuer som sedan transkriberades och textanalyserades. I studien framkom det att vårdnadshavarnas oro rörande män i förskolan grundas i en rädsla för att deras barn ska utsättas för sexuella övergrepp. Det visade sig att oron har sitt ursprung delvis från livserfarenheter, där socialt arv och tidigare erfarenheter var centrala uppfattningar. I studien synliggjordes det att uppväxt och vad man erfar under sin livstid påverkade vårdnadshavarnas uppfattningar kring fenomenet. Vårdnadshavarnas oro hade även delvis sitt ursprung från samhällspåverkan, där männens bakgrund och “kvinnoarbete” var centrala uppfattningar. Vårdnadshavarna i studien visade sig ha påverkats av att män historiskt haft en framträdande roll i samhället och att barnomsorgsarbete dominerats av kvinnor. Det visade sig även att oron hade ett ursprung ifrån medias påverkan. En del vårdnadshavare anser sin oro befogad och vill behålla den, samtidigt skulle den kunna minskas hos några vårdnadshavare genom kommunikation, preventiva åtgärder, kontroll, normalisering och medias vinkling.

No description available.

Denna uppsats är menat ska ge svar på om läsläxan är till för att fungera som avlastning för lärare i syfte om att lära elever läsa. Om så är fallet, får hemmen den stöttning och redskap från skolhåll för att kunna göra det faktiska arbetet skolan i praktiken lägger i famnen på vårdnadshavare? Uppsatsen ska även försöka svara på om elever som läser läsläxan hemma får en större progression än de som inte gör det. Arbetet är uppdelat så att det ska ge ett lärarperspektiv, ett elevperspektiv samt ett föräldraperspektiv. Gynnar läsläxan läsutvecklingen hos elever? Eleverna har följts i deras progression gällande läsutveckling under 6 veckor. Ett antal elever har fått läsa en annan bok än deras klasskamrater, med samma svårighetsgrad, i syfte om att detta arbete ska kunna ge ett svar på läsläxans egentliga behov. Studien är en kvalitativ undersökning där både elever och vårdnadshavare har intervjuats. Eleverna har även observerats och utvärderats. Denna uppsats kommer att visa på om samverkan mellan lärare och vårdnadshavare ger ett enligt läraren önskvärt resultat. Resultatet i denna undersökning rimmar väl med tidigare forskning i ämnet. Föräldraengagemang, kommunikationen mellan hem och skola, även svårighetsgraden på uppgiften är några exempel på att denna undersökning inte sticker ut nämnvärt från tidigare forskning. Lärarens kompetens i att kunna entusiasmera och förklara läsningens fördelar för elever och föräldrar är ett resultat som framkommer i detta arbete. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-04-04</p>

Syftet med det här examensarbetet är att låta ett antal föräldrar komma till tals om sina upplevelser under utvecklingssamtalet i skolan. Jag har också tagit reda på hur föräldrarna skulle önska att ett utvecklingssamtal gick till och i vilken utsträckning de vill bli mer delaktiga i samtalet. Jag har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med föräldrar som har sina barn i grundskolans tidigare år. Mitt mål är inte att generalisera utan att låta ett antal föräldrar komma till tals om sina känslor och erfarenheter. Mitt resultat är att föräldrar i väldigt hög utsträckning är positivt inställda till utvecklingssamtal och att det tillsammans med ganska små, men betydelsefulla förändringar skulle göra utvecklingssamtalet till ett bättre samtal för alla inblandade.

Arbetet handlar om hur föräldrar till barn i behov av särskilt stöd känner sig förstådda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset är på hur föräldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. Föräldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att få svar på frågeställningarna har åtta föräldrar som har barn i behov av särskilt stöd intervjuats.Syfte: Syftet med arbetet är att försöka förstå hur föräldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur föräldrar tänker kring en skola som inkluderar alla barn.Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer är den metod som har använts i arbetet. Efter intervjuerna är empirin sammanställd och analyserad. Resultat: De flesta föräldrarna i studien har varit missnöjda med bemötandet någon gång under deras barns tid på förskolan/skolan. Föräldrar efterlyser mer kunskap hos pedagoger om barn i behov av särskilt stöd. Nyckelord: Bemötande, en skola för alla, barn i behov av särskilt stöd, kunskap, föräldraperspektiv / Rothoff, Pia & Tidfält, Therese (2009) Responding to children with special needs - from a parental perspective. Malmö: Teacher Education, Malmö University The work is about how parents of children with special needs feel understood and treated by staff in the preschool / school. The focus is on how parents have been treated by staff and teachers in preschool / school. Parents describe a school that includes all, in their view. To get answers to questions, eight parents who have children with special needs were interviewed. Purpose: This work is to try to understand how parents feel that staff and teachers treat their children in preschool / school, and how parents think about a school that includes all children. Method: Qualitative research interviews are the method used in this work. After the interviews are empirical compiled and analyzed. Results: Most parents in the study were dissatisfied with the response at some time during their child's time at preschool / school. Parents call for more understanding among educators of children with special needs. Keywords: Responding, a school for all children in need of special support, knowledge, parents' perspective

Bakgrund: Dagligen insjuknar ett barn av cancer. Behandlingen är oftast långvarig och påverkar både barnet och närstående emotionellt. Föräldrarna är betydande för barnet under hela resan, både som vårdnadshavare och stöd. Sjuksköterskan behöver identifiera barnets och föräldrarnas behov och resurser för att kunna erbjuda stöd och främja välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har cancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats baserad på sex självbiografier skrivna av föräldrar till ett barn som insjuknat i cancer. Självbiografierna analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sex underkategorier identifierades som representerar föräldarnas upplevelser att leva med ett barn som har cancer. Kategorierna var ett utökat behov av stöd, ett förändrat liv och att leva i ovisshet.  Slutsats: I kamp mot cancern går föräldrar igenom livsförändringar där de blir emotionellt sårbara och behovet av stödet ökar. För en god vård behöver sjuksköterskan erbjuda en familjefokuserad omvårdnad med livsvärlden som grund samt god kommunikation för att identifiera och främja den unika individens behov.

Bakgrund: Personal inom hälso- och sjukvården ska “beakta ett barns behov av information, råd och stöd” när ett barns förälder eller annan vuxen i barnets närhet lider av eller drabbas av sjukdom, skada, beroende eller vid dödsfall. Barn i familjer där minst en förälder har ett missbruk eller beroende löper större risk att utsättas för fysiskt och psykiskt våld. Barn som växer upp under sådana förhållanden löper även en ökad risk att själva utveckla beroendeproblematik. Information och stöd kan vara avgörande för deras framtida hälsa. Syfte: Att undersöka vilken kunskap och vilka erfarenheter sjuksköterskor verksamma inom beroendepsykiatrin har av att uppmärksamma om det finns barn i patientens närhet som är i behov av information och stöd, samt vilka hindrande respektive främjande faktorer som finns för att kunna tillgodose detta behov. Metod: Sex sjuksköterskor deltog i individuella intervjuer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Samtliga respondenter uppgav att de alltid tillfrågar sina patienter om det finns barn i deras närhet. De främjande faktorer som har framkommit är att det hos sjuksköterskorna fanns en vilja till förbättring och utveckling i verksamheten samt att barnen uppmärksammas. De hindrande faktorerna beskrivs vara miljön inom beroendepsykiatrin, sjuksköterskornas utbildningsläge, olika rädslor samt viss tidsbrist. Slutsats: Om en strukturerad handlingsplan för att stödja och informera barnen fanns att tillgå skulle detta tillsammans med det engagemang som redan finns hos sjuksköterskorna kunna leda till ett förbättrat stöd till de barn som lever tillsammans med en vuxen med missbruksproblematik. / Background: Staff within the Swedish health care should “consider a child’s need of information, advice and support when the child’s parent or other adult in the child’s vicinity suffers from illness, injury, addiction or death”. Children in families where one parent suffers from substance addiction or abuse are at greater risk of being exposed to physical and psychological violence. Children who grow up under those circumstances are also at greater risk of developing addiction problems. Information and support may be vital for their future quality of life. Aim: To examine the knowledge and experiences nurses working in the field of addicition psychiatry have regarding inquiring about whether there are children close to their patient who are in need of information, support, and also what impeding and promoting factors they experience in regards to providing that information and support to the child. Methods: Six nurses participated in individual interviews. The interview results was analyzed using a manifest content analysis. Results: All of the nurses said that they always ask their patients if they have children among them. The promoting factors are their will to improve and development of the business and that they pay attention to the children. The impeding factors are described as the environment within the psychiatry, the nurses education, different fears and a lack of time. Conclusions: If a structured plan to support and inform the children were available, together with the commitment the nurses have expressed, could lead to an improved support for children living with an adult with substance abuse problems.

The aim of this study was to investigate the parents´ perspective of school, their experience of having a child with developmental language disorder (DLD) and their quality of life. A qualitative interview guide was used in three interviews with parents and a survey was answered by 76 parents. The material was analysed using thematic analysis and sorted into three main themes; effects on quality of life, experience we can learn from, and support for children in school. Teachers' relational skills and knowledge of DLD are of great importance. The results show that pupils with DLD are at risk of feeling depressed and that many parents are forced to fight for their children’s rights, to receive feedback, and have functional communications with teachers and other members of the school staff. In conclusion; everyone in school needs to meet parents with openness and accessibility, show understanding and work to eliminate obstacles in school. Furthermore, it is necessary to improve teachers´ knowledge about developmental language disorder.