Knowledge management is in the ever-changing environment and previous research argues that the survival and growth of organizations in such changing environment is dependent upon effective utilization of information and knowledge. Although knowledge management has developed over long time, both in research and in practice, its recognition as a discipline is still debated and there are few models substantial enough to be used in practice. Therefore, the aim of this study is to investigate and identify factors that facilitate or hinder an implementation of a successful knowledge management concepts. Even though knowledge management and change management has received a lot of attention in research, there is still need for further understanding of the implementation of knowledge management concepts. This study relies on an abductive approach of qualitative nature and the research design is a case study. The strength of this research is the empirical material underlying the results of this study that can be concluded in the importance of two main themes, organizational culture and organizational structure. Our result emphasizes the importance of the following enablers; large network, workshops and documentation, a person responsible for compiling and adjusting the lessons learned, lessons learned connected to a person, and allocation of time and cost. Further, our result emphasizes the following inhibitors; perceived culture does not match actual culture, information and knowledge is often kept within project boundaries, too much administration, and a time consuming and costly process. The main inhibitor is that project based organizations often tend to focus on direct value, but when implementing new knowledge management concepts, the direct costs will be higher and more visual than the direct value. Implementing a knowledge management system will create direct value, but the largest gain is the creation of long-term value when the knowledge management system is established and well-functioning. / Kunskapshantering befinner sig i en ständigt föränderlig miljö och tidigare forskning hävdar att överlevnad och tillväxt av organisationer i en sådan föränderlig miljö är beroende av ett effektivt utnyttjande av information och kunskap. Även om kunskapshantering har utvecklats under lång tid, både i forskning och i praktiken, diskuteras fortfarande ett erkännande som disciplin och det finns få modeller som är tillräckligt omfattande för att användas i praktiken. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka och identifiera faktorer som underlättar samt hindrar implementationen av nya kunskapsbaserade koncept. Även om kunskaps- och förändringshantering har fått stor uppmärksamhet i forskning, finns det fortfarande behov av ytterligare förståelse för implementationen. Denna studie bygger på ett abduktivt angreppssätt av kvalitativ karaktär och utförs fortsättningsvis i form av en fallstudie. Styrkan av studien är det empiriska materialet som ligger till grund för resultaten som vidare kan konkluderas i två huvudteman, organisationskultur och organisationsstruktur. Vårt resultat betonar vikten av följande möjliggörare; omfattande nätverk, workshops och dokumentation, en ansvarig för sammanställandet och anpassningen av lärdomar, koppla lärdomen till en person, samt fördela tid och kostnad i ett tidigt stadie. Vidare betonar vårt resultat följande hämmare; uppfattad kultur matchar inte den faktiska kulturen, information och kunskap hålls ofta inom projektgränserna, för mycket administration, samt en tidskrävande och dyr process. Den övergripande slutsatsen är att projektbaserade organisationer ofta tenderar att fokusera på direktvärde, men vid en implementation av nya kunskapshanteringskoncept kommer de direkta kostnaderna att vara högre och mer visuella än direktvärdet. Genomförandet av ett kunskapshanteringssystem kommer delvis skapa direktvärde, men den största vinsten är det långsiktiga värdet som ett etablerat och väl fungerande kunskapsledningssystem medför

With the advent of DevOps and its success stories, many large firms in the regulatory sector have begun to study more streamlined software deployment strategies. Traceability and change management is vital in these regulated organizations to keep track of when, why, and what was supplied to the production environment at what time. This thesis intends to provide a technique for one of the major banks in Sweden to deploy software using Azure DevOps pipelines while employing tracing and approving a deployment in an on-premises change management system. Since direct communication between the change management system and Azure DevOps is not possible, the decision was made to create an on-premises RFC handler and use Azure storage account queues to facilitate communication between pipelines searching for deployment grants and the on-premises change management system. To determine what value the RFC handler could provide the organization, interviews were conducted with several change management experts at the bank. One of the most notable conclusions from the interviews was that the RFC handler would likely reduce deployment time relative the old workflow. / Med tillkomsten av DevOps och dess framgångshistorier har många stora företag inom regleringssektorn börjat studera mer strömlinjeformade programvarudistributionsstrategier. Spårbarhet och förändringshantering är avgörande i dessa reglerade organisationer för att förklara när, varför och vad som levererades till produktionsmiljön vid vilken tidpunkt. Detta examensarbete avser att tillhandahålla en teknik för en av de stora bankerna i Sverige att distribuera programvara med hjälp av Azure DevOps-pipelines samtidigt som man använder spårning och godkännande av en driftsättning i ett lokalt förändringshanteringssystem. Eftersom direkt kommunikation mellan ändringshanteringssystemet och Azure DevOps inte är möjlig, togs beslutet att skapa RFC handler och använda Azure Storage-kontoköer för att underlätta kommunikationen mellan pipelines som söker efter driftsättningsgodkännande och den lokala förändringshanteringen. För att avgöra vilket värde RFC handler skulle ge organisationen, genomfördes intervjuer med flera experter på förändringshantering inom banken. En av de viktigaste slutsatserna från intervjuerna var att RFC handler kommer att minska driftsättningstiden jämfört med tidigare arbetsflöde.

Idag används många metoder och tillvägagångssätt inom projektledning och bland dessa har agila metoder blivit en av de mest populära. Dessa metoder är ofta anpassade till små eller medelstora organisationer, vilket kan skapa svårigheter för större företag som vill implementera agilt arbetssätt. Ett av de utformade ramverken för att arbeta agilt inom stora organisationer är The Scaled Agile Framework (SAFe).  Denna studie syftar därför till att undersöka en stor statlig organisation som nyligen övergått från traditionell projektledning till agil och tillämpat SAFe. Studien fokuserade på att identifiera de utmaningar organisationen mötte vid implementering av SAFe, samt undersökte hur de förändringar som stod till följd av den agila transformationen påverkade medarbetar-och ledarskapsrollerna. Mer specifikt fokuserar studien på att undersöka påverkan av förändringar i de anställdas ansvarsområden, kommunikation och koordinering. En kvalitativ liten N-studie genomfördes på IT-avdelningen i organisationen där resultatet visade att övergången till agilt arbetssätt skapade flera utmaningar såsom budgetrestriktioner, anställdas motstånd mot förändring som ledde till en kontinuitet i arbetet med traditionella metoder, bristande medvetenhet och kunskap om agila metoder samt problem med kortsiktig planering. Ytterligare utmaningar identifierades som specifikt relaterar till ramverket SAFe såsom att ramverket upplevs som komplext vilket gör det svårt att förstå och tillämpa, att en strikt applicering av ramverket inte fungerade effektivt i praktiken, samt att SAFe gav bristande flexibilitet i organisationen i vissa fall.  Studien visar att den agila förändringen påverkade de anställda genom utökade ansvarsområden och arbetsuppgifter, samt att linjechefernas kontroll skapar svårigheter för medarbetare. Dessa förändringar har skapat frustration och till viss del minskad produktivitet. Å andra sidan har transformationen också gett positiv påverkan och har bidragit till bättre kommunikation och ökad transparens vilket har lett till en ökad motivation och nöjdhet hos de anställda. / Today, many methods and approaches are used in project management, among which agile methods have become one of the most popular. These methods are often tailored to small or medium-sized organizations, which can create difficulties for larger companies that want to implement an agile work approach. One of the frameworks designed to implement agile within large organizations is The Scaled Agile Framework (SAFe). Therefore, this study aims to examine a large governmental organization that has recently transitioned from traditional project management to agile and applied SAFe. The study focused on identifying the challenges the organization faced during the implementation of SAFe and investigated how the changes resulting from the agile transformation affected employee and leadership roles. More specifically, the study focuses on investigating the impact of changes in employees' responsibilities, communication, and coordination. A qualitative small N-study was conducted in the IT department of the organization, where the result showed that the transition to an agile project management created several challenges such as budget restrictions, employees' resistance to change leading to a continuity in working with traditional methods, lack of awareness and knowledge about agile methods, and problems with short-term planning. Additional challenges were identified that specifically related to the SAFe framework, such as the framework being perceived as complex which makes it difficult to understand and apply, that a strict adherence to the framework did not work effectively in practice, and SAFe lead to a lack of flexibility in the organization in some cases. The study shows that the agile transformation affected employees through increased responsibilities and tasks, and that line managers' control creates difficulties for employees. These changes have created frustration and partially reduced productivity. On the other hand, the transformation has also had a positive impact and has contributed to better communication and increased transparency, which has led to increased motivation and satisfaction among employees.

Familjeföretag är unika i den bemärkelse att de har en stark kultur vilket kan ha en positiv effekt på verksamhetens prestation. Kulturen hos familjeföretag är det som utgör den största fördelen eftersom det kan främja förändringsprocesser. Företag som är i tillväxt bör ofta göra förändringar i arbetssätt för att anpassa verksamheten efter de nya förutsättningarna. Projekt främjar innovation i företag vilket i sin tur ofta kan vara en drivkraft för tillväxt. Därmed är det vanligt att företag i tillväxt börjar arbeta i projektform mer intensivt. Projektintensiva organisationer är ett begrepp som innebär att projekt utgör kärnan av ett företag vilket är avgörande för att verksamheten ska gå framåt. Utmaningen för projektintensiva organisationer är att hitta en tydlig gräns mellan projekt- och linjearbete. Att arbeta i projekt innebär att en grupp av människor tillsätts temporärt för att utföra en unik uppgift. Uppgiften är utformad för att uppnå ett specifikt resultat vilket innebär att det även finns särskilda krav som måste uppfyllas. Detta förutsätter att gruppen av människor vet vad som krävs av dem för att nå framgång. För att nå framgång i projekt är det av stor vikt att företagsledningen har tagit fram tydliga direktiv och riktlinjer som minskar osäkerheten hos projektdeltagarna. Därav är det eftersträvansvärt att företagsledningen förser projekten med stöd i form av kommunikationsplaner och system som underlättar arbetssättet. Enligt forskning finns det ett behov av att komplettera befintliga teorier inom projektledning med studier som är praktikbaserade. Detta innebär att fler studier bör fokusera på hur företag hanterar projekt i verkligheten. Det är därför av intresse att undersöka ett företag som är i tillväxt och har gått från att ha ett fåtal projekt till att betraktas som en projektintensiv organisation. För att skapa en djupare förståelse för projekt som arbetssätt, grundar sig denna studie på en kvalitativ observationsstudie i ett familjeföretag som expanderat relativt snabbt på kort tid. Denna studie syftar till att effektivisera arbetssätt i produktutvecklingsprojekt hos Rototilt Group AB genom att undersöka hur en ökad förståelse för hur verksamheten arbetar i verkligheten samt vad som sker i arbetsprocesserna. Resultatet av denna studien visar att en ökad mängd av projekt som är stora och komplexa ställer högre krav på att system och arbetssätt fungerar smidigt. Studien visar också att en tydlig rollbeskrivning och mer strukturerad kommunikation främjar projektprocesserna i produktutvecklingsprojekt. Vidare har studien visat att prestation i projekt kan mätas och genom att göra detta länkas de olika nivåerna i företaget samman. Avslutningsvis är projekt i praktiken ett mycket intressant område som har potential till att utvecklas i framtiden. Detta genom att studera fler företag som arbetar intensivt med projekt och koncentrera sig på vad som faktiskt händer i praktiken.

Process Automation has the potential to yield great benefits for companies and organizations, especially in the financial services industry where companies are information-intensive and experience rich data flows. This has mostly been done through Robotic Process Automation (RPA), but the increased maturity of Machine Learning algorithms has increased the viability of combining classic RPA with Artificial Intelligence, leading to Intelligent Process Automation (IPA). However, there is a set of challenges embedded in the transition from RPA to IPA. These challenges need to be dealt with in order to ensure that the benefits of the new technology can be harvested. The aim of this research was to identify this set of challenges that the companies will face, as well as provide guidance to what preparations that need to be made before IPA can be implemented in full scale. The research was conducted as a theory building case study at a large Swedish bank. An empirical study was conducted, consisting of interviews with researchers, as well as automation professionals and R&D at the case company. The findings of the empirical study and previous research on the area were combined and condensed into a guiding framework for organizations wanting to adopt IPA. / Processautomation har potentialen att ge stora fördelar för företag och organisationer, speciellt i finansbranschen där företag är informationsintensiva och har stora dataflöden. Detta har huvudsakligen gjorts med Robotic Process Automation (RPA) men den ökade mognadsgraden av maskininlärning har snabbt förbättrat möjligheten att kombinera RPA med Artificiell Intelligens (AI) för att därmed möjliggöra Intelligent Process Automation (IPA). I övergången från RPA till IPA uppkommer däremot en del utmaningar och problem som företag måste hanteras innan potentialen med dessa nya tekniker kan förverkligas. Den här forskningen ämnar att identifiera de utmaningar som företagen kommer ställas inför samt ge vägledning för vilka förberedelser som företagen måste genomföra innan IPA kan implementeras fullskaligt i organisationen. Forskningen genomfördes som en teoribyggande fallstudie på en stor svensk bank. Den teoretiska grunden samlades in genom en omfattande litteraturstudie och en empirisk studie bestående av intervjuer med forskare samt automationsutvecklare och FoU på banken. Resultaten från litteraturstudien och empirin kombinerades och kondenserades till ett vägvisande ramverk för organisationer som vill implementera IPA.

Disruptive innovation calls for disruptive change as it poses both opportunities as well as threats to established companies. However, many companies fail to integrate new technologies and industry leaders see their position being claimed by more ambidextrous companies. This thesis investigates the introduction of connectivity solutions in the metrology sector, and how it impacts the business model of traditional organisations. The research has been conducted through a single case study of a B2B provider of hardware and software solutions in the metrology sector. Based on the research including interviews and literature review, the most important conclusions drawn are: • Connectivity drives significant business opportunities for the service organisation of Maxfil • The identified business opportunities of connectivity demand significant change requirements of the business model; all parts of the business model are subjective to change • Change management can be a tool to highlight flawed strategies in adopting connectivity, thus facilitating business model innovation The study contributes to the field of science and business model innovation by emphasising the importance of change management, decreasing the gap between the research fields. Suggestions for future research is to validate the findings of the study by extending the scope of the thesis and include multiple organisations on their way of adopting connectivity. / Disruptiv innovation kräver omfattande förändring eftersom det utgör både möjligheter och hot mot etablerade företag. Många företag misslyckas däremot med att integrera ny teknik, och branschledare förlorar sin ställning till mer ambidextra företag. Denna studie undersöker införandet av uppkoppling inom metrologisektorn, och hur det påverkar affärsmodellen för traditionella organisationer. Studien har genomförts genom en fallstudie av en B2B-leverantör av hårdvaru- och mjukvarulösningar inom metrologisektorn. Baserat på forskningen, inklusive intervjuer och litteraturstudie, är de viktigaste slutsatserna: • Uppkoppling av industrin driver stora affärsmöjligheter för Maxfils serviceorganisation • De identifierade affärsmöjligheterna av uppkoppling för industrin kräver stora förändringar av affärsmodellen; alla delar av affärsmodellen är föremål för förändring • Förändringshantering kan vara ett verktyg för att identifiera bristfälliga strategier när det gäller att integrera uppkopplingsteknologi, vilket underlättar affärsmodellsinnovation Studien bidrar till fältet för vetenskap och affärsmodellsinnovation genom att betona vikten av förändringshantering, vilket i sin tur minskar klyftan mellan forskningsområdena. Förslag till framtida forskning är att validera resultaten av studien genom att utvidga studiens omfattning och inkludera flera organisationer på väg att integrera uppkopplingsteknologi.

Process Automation has the potential to yield great benefits for companies and organizations, especially in the financial services industry where companies are information-intensive and experience rich data flows. This has mostly been done through Robotic Process Automation (RPA), but the increased maturity of Machine Learning algorithms has increased the viability of combining classic RPA with Artificial Intelligence, leading to Intelligent Process Automation (IPA). However, there is a set of challenges embedded in the transition from RPA to IPA. These challenges need to be dealt with in order to ensure that the benefits of the new technology can be harvested. The aim of this research was to identify this set of challenges that the companies will face, as well as provide guidance to what preparations that need to be made before IPA can be implemented in full scale. The research was conducted as a theory building case study at a large Swedish bank. An empirical study was conducted, consisting of interviews with researchers, as well as automation professionals and R&D at the case company. The findings of the empirical study and previous research on the area were combined and condensed into a guiding framework for organizations wanting to adopt IPA. / Processautomation har potentialen att ge stora fördelar för företag och organisationer, speciellt i finansbranschen där företag är informationsintensiva och har stora dataflöden. Detta har huvudsakligen gjorts med Robotic Process Automation (RPA) men den ökade mognadsgraden av maskininlärning har snabbt förbättrat möjligheten att kombinera RPA med Artificiell Intelligens (AI) för att därmed möjliggöra Intelligent Process Automation (IPA). I övergången från RPA till IPA uppkommer däremot en del utmaningar och problem som företag måste hanteras innan potentialen med dessa nya tekniker kan förverkligas. Den här forskningen ämnar att identifiera de utmaningar som företagen kommer ställas inför samt ge vägledning för vilka förberedelser som företagen måste genomföra innan IPA kan implementeras fullskaligt i organisationen. Forskningen genomfördes som en teoribyggande fallstudie på en stor svensk bank. Den teoretiska grunden samlades in genom en omfattande litteraturstudie och en empirisk studie bestående av intervjuer med forskare samt automationsutvecklare och FoU på banken. Resultaten från litteraturstudien och empirin kombinerades och kondenserades till ett vägvisande ramverk för organisationer som vill implementera IPA.

The Architecture, Engineering and Construction (AEC) industry is passive in employing innovative technologies and conducting change efforts. As a result, numerous companies in the AEC industry do not exploit many of the benefits, which otherwise can be achieved with digital innovations. When engaging with digital innovations, it is suggested to understand and verify the organizational capabilities of implementing new technologies instead of merely the capacity of the latest technologies considered. It is essential for organizations that go digital, to recognize a need for digital change while identifying the organizational obstacles that potentially can obstruct their change attempts. Hence, activities related to promoting and adopting new, innovative technologies are in practice concerned with change efforts, and challenges regarding how to implement and influence individuals to embrace them, thus making the best use of a considered digital tool. This research thesis explores how consultancy companies in the AEC industry are coping with the adoption and implemention of digital innovations. By taking the consultancy firm’s perspective, the thesis identifies, analyzes and addresses the main organizational obstacles that hinder digital adoption within the AEC industry. Methodologically, this research thesis builds on a qualitative single case study approach, seeking to achieve an understanding and analytical capability instead of a generalization. The qualitative means used involve 13 semi-structured interviews with employees at a Case Company as well as external experts working with digitalization and change management. Besides, through a literature review, the thesis compares and analyzes the findings from the interviews and how they are interrelated to existing literature regarding implementing digital innovations. The empirical results indicate that a main obstacle for implementing digital innovations at consultancy firms in the AEC industry is related to an inadequately articulated and mediated vision regarding the digital transformation process and the change required. The results show that the initiated and planned change projects are not systematically shared and communicated among the Case Company’s teams, and individuals alike. So, the practices for how the employees appropriately can proceed with an idea related to digital innovation are not widely understood nor shared. Accordingly, there is a lack of knowledge among managers and employees on why they should engage in digital change projects and how this can be done appropriately. Lastly, there is also a lack of time as well as financial and personal incentives allocated towards working with digital change. This research thesis emphasizes that an organizational vision, strategy, and procedures must be realized and mediated to all teams and individuals who are involved or affected by a digital change to address these obstacles. Managers and leaders need to foster the creation of change readiness required for the digital transformation process. This involves providing coworkers with sufficient prerequisites, mediating the change process and helping them to embrace it. For example, a) by explaining the benefits and the need for change, b) communicating and systematically informing the teams and individuals with the opportunities to develop necessary competences, and c) by offering guidance and managerial support. Still, it is essential to continuously evaluate change efforts to ensure that their outcome is valuable, instead of merely convincing individuals about the necessity of conducting a change. / Arkitektur, Ingenjör och Konstruktion (AEC) industrin beskrivs som passiv gällande att använda innovativ teknik och genomföra digital förändring. Därmed är det många företag inom AEC industrin som inte utnyttjar de fördelar som annars hade kunnat uppnås med digitala innovationer. När ett företag arbetar med digitala innovationer föreslås att man förstår och verifierar de organisatoriska kapaciteterna för att implementera en ny teknik istället för bara kapaciteten för den senaste teknologin som beaktas. För organisationer som strävar efter att bli digitalt adoptiva är det viktigt att urskilja ett behov om digital förändring och samtidigt identifiera de organisatoriska utmaningarna som potentiellt kan hindra deras förändringsförsök. När en verksamhet eftersträvar att främja och anta nya innovativa tekniker, så är det i praktiken ofta utmanande att influera individer att omfamna förändringen som dessa teknologier medför, och därmed utnyttja ett betraktat digitalt verktyg bäst. Denna forskningsuppsats undersöker hur konsultföretag i AEC-industrin klarar av implementeringen av digitala innovationer. Genom att ta ett konsultföretags perspektiv identifierar, analyserar och besvarar denna forskningsuppsats de viktigaste organisatoriska utmaningarna som hindrar digital adoption inom AEC-industrin. Forskningsmetoden bygger på en kvalitativ fallstudie som syftar till att uppnå en förståelse och analytisk förmåga istället för en generalisering. De kvalitativa medel som används involverar 13 semistrukturerade intervjuer med anställda på ett Case-företag samt externa experter som arbetar med digitalisering och förändringshantering. Genom att också utföra en litteraturstudie jämförs och analyseras resultaten från intervjuerna, samt hur de är relaterade till befintlig litteratur gällande implementering av digital innovation. Resultat visar att ett huvudhinder för att implementera digitala innovationer, för konsultföretag inom AEC-industrin, är en otillräckligt artikulerad och förmedlad vision om den digitala transformationsprocessen och den förändring som krävs. Planerade och påbörjade förändringsprojekt delas och kommuniceras inte heller systematiskt mellan Case-företagets teams och individer. Dessutom förstås eller delas inte metoderna för hur de anställda på ett lämpligt sätt kan gå vidare med en idé relaterad till digital innovation. Följaktligen saknas kunskap bland chefer och anställda om varför de ska engagera sig i digitala förändringsprojekt och hur detta kan göras på ett lämpligt sätt. Det saknas också tid såväl som ekonomiska och personliga incitament för att arbeta med digital förändring. För att hantera dessa hinder betonar denna forskningsuppsats att en organisatorisk vision, strategi och tillvägagångssätt måste realiseras och tydligt förmedlas till alla teams och individer som är involverade eller påverkade av en digital förändring. Chefer och ledare måste främja skapandet av en förändringsberedskap som krävs för den digitala transformationsprocessen. Detta involverar att ge kollegor tillräckliga förutsättningar, förmedla förändringsprocessen och hjälpa dem omfamna den. Till exempel, a) genom att förklara fördelarna och behovet av förändring, b) kommunicera och systematiskt informera teams och individer om möjligheterna för att utveckla nödvändiga kompetenser, c) genom att erbjuda vägledning och ledarstöd. Det är dock fortfarande viktigt att kontinuerligt utvärdera förändringsinsatser för att se till att deras resultat är värdefulla, istället för att endast övertyga individer om nödvändigheten av att genomföra en förändring.

Organizations are changing and growing constantly, which leads to higher complexity in development processes. For the development of complex products in a systematic way, requirements provide support. At Scania, it is of interest to investigate how engineers in the company work with requirements since a new safety standard is set to be implemented, which entails a change in the work with requirements. Thus, the purpose of this study is to investigate the ambition for working with requirements at Scania and to identify factors that can impede a change improvement in requirement engineering. This study aids in providing support for applying new practices when implementing a new safety standard. Literature within the fields of organizational change, change management and requirement engineering are considered. A qualitative case study at an automotive OEM has been conducted, where data was collected through 21 semi-structured interviews and internal documents. The findings show that the ambition level from the company perspective is not clear at Scania, thus engineers and units at the company set their own individual ambition for working with requirements and work in different ways across the organization. Also, several impeding factors such as standardization and different processes have been identified that could impede a change initiative for an improvement in the requirement engineering process. The findings contribute to the understanding of engineers purposes and motivation for requirement engineering. Furthermore, a change initiative in requirement engineering is investigated, where the impeding factors for the change are identified. Also, safety critical system development using requirement engineering is explored. It is suggested that future studies could compare other units and companies requirement engineering, and also leverage qualitative methods. Originality – To the best knowledge of the authors this is the first study to examine change initiative using Schein’s change model in a requirement engineering setting. / Organisationer förändras och växer ständigt, vilket leder till högre komplexitet i utvecklingsprocesser. För utveckling av komplexa produkter på ett systematiskt sätt ger krav stöd. Hos Scania är det av intresse att undersöka hur ingenjörer arbetar med krav i företaget eftersom en ny säkerhetsstandard är på väg att implementeras, vilket innebär en förändring av kravarbetet. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur ambitionen att arbeta med krav är hos Scania och att identifiera faktorer som kan hindra en förbättring av arbetet med krav. Denna studie bidrar med att ge stöd vid tillämpning av nya metoder under implementeringen av en ny säkerhetsstandard. Litteratur inom områdena organisationsförändring, förändringshantering och kravhantering beaktas. En kvalitativ fallstudie hos en fordonstillverkare har genomförts där data samlades in genom 21 semistrukturerade intervjuer och från interna dokument. Resultaten visar att ambitionsnivån från ett företagsperspektiv inte är tydligt på Scania, vilket gör att ingenjörerna eller avdelningar sätter en individuell ambition för att arbeta med krav och arbetar på olika sätt inom organisationen. Dessutom har flera faktorer så som standardisering och olika arbetssätt identifierats, vilka kan förhindra ett förändringsinitiativ för en förbättring av kravhanteringsprocessen. Resultaten bidrar till att förstå ingenjörers syften och motivationen för kravhantering. Vidare undersöks förändringsinitiativ inom kravhantering samt faktorer som kan förhindra förändringen. Dessutom undersöks hur säkerhetskritiska system utvecklas med användning av krav. Det föreslås att framtida studier kan jämföra andra enheters och företags kravhantering, och även utnyttja kvalitativa metoder. Originalitet – Enligt författarnas uppfattning är detta den första studien som undersöker förändringsinitiativ med Scheins förändringsmodell i samband med kravhantering.

This thesis enhances our undertanding of the intricate relationship between communication, change management, and organizational change, offering practical insights and theoretical advancements for the field. This thesis investigates the role of communication and change management during organizational change through a comprehensive case study conducted in an Indonesian telecommunication company. The research aims to explore the facilitative function of change management in driving organizational change and to identify the critical success factors associated with the change. The research adopts a quantitative research approach supplemented by secondary data analysis. A structured survey questionnaire employing a 5-point Likert scale is employed to collect primary quantitative data. The findings of the study reveal that communication plays a pivotal role in fostering the readiness forchange, commitment, and essential behavioral aspects required for successful organizational change. Specifically, communication exhibits a direct correlation with the desired behavioral outcomes encompassing compliance, cooperation, and championing. The contributions of this research are twofold. Firstly, it offers valuable recommendations for strategic interventions and decision-making aimed at enabling the successful implementation of organizational change within the telecommunication company under study. Secondly, it presents an innovative conceptual framework that elucidates the direct impact of communication on the requisite change-oriented behaviors. This thesis significantly contributes to the existing body of knowledge by advancing our understanding ofthe intricate interplay between communication, change management, and organizational change. The insights derived from this study hold practical implications for practitioners and offer theoretical advancements for the academic field. / Denna uppsats undersöker rollen för kommunikation och förändringshantering under organisationsförändring genom en omfattande fallstudie genomförd i ett indonesiskt telekommunikationsföretag. Syftet med forskningen är att utforska den facilitativa funktionen hos förändringshanteringen vid genomförandet av en organisatorisk förändring samt att identifiera de kritiska framgångsfaktorerna för förändringen. Arbetet använder sig av en kvantitativ forskningsansats kompletterad med sekundärdataanalys. En strukturerad enkätundersökning som använder en 5-gradig Likert-skala används för att samla in primär kvantitativ data. Studiens resultat avslöjar att kommunikation spelar en avgörande roll för att främja beredskap förförändring, engagemang och de väsentliga beteendemässiga aspekterna som krävs för en framgångsrik organisatorisk förändring. Specifikt visar kommunikationen en direkt koppling till de önskade beteendemässiga utfallen som omfattar efterlevnad, samarbete och förespråkande. Bidragen från denna forskning är tvåfaldiga. För det första erbjuder den värdefulla rekommendationer för strategiska interventioner och beslutsfattande som syftar till att möjliggöra ett framgångsrikt genomförande av organisationsförändring inom det undersökta telekommunikationsföretaget. För det andra presenterar den en innovativ konceptuell ram som belyser den direkta påverkan av kommunikation på de nödvändiga förändringsinriktade beteendena. Denna uppsats bidrar betydligt till den befintliga kunskapsbasen genom att främja vår förståelse för det komplexa samspelet mellan kommunikation, förändringshantering och organisationsförändring. Insikterna från denna studie har praktiska implikationer för yrkesverksamma och erbjuder teoretiska framsteg inom det akademiska fältet.