I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur nyanlända elever undervisas och lärares syn på inkluderingsarbetet av nyanlända elever. Syftet med studien är att ta reda på hur tre skolor arbetar för att inkludera nyanlända elever i årskurs 4-6 samt vad lärare har för syn på detta arbete. Vi behandlar även om och i så fall hur lärare arbetar transspråkande i syfte att inkludera samt utveckla nyanlända elevers språk och kunskap. Resultatet visar att de tre skolorna arbetar utefter tre olika organisationsmodeller: Direktintegrering, direktintegrering med anpassad undervisning i svenska och förberedelseklass. Resultatet visar också att lärarna arbetar utifrån olika undervisningsmodeller och har olika förutsättningar för att lyckas med det inkluderande arbetet.

Syftet med denna undersökning är att utforska tillämpningen av translanguaging (TL) i en förberedelseklass i årskurs 6–9 med fokus på nyanlända elever med ingen eller kort skolbakgrund. Triangulering har valts som metod i form av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med lärare och elever, strukturerade klassrumsobservationer samt en mindre kvantitativ undersökning i form av ett frågeformulär till elever. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och teorier om translanguaging för att besvara undersökningens frågeställningar. Av studien framgår att tillämpning av TL i förberedelseklassen bidrar till att lärare och elever, utifrån Garcias (2009) strategiska undervisningsprinciper, social rättvisa och social praktik, visar positiva attityder till flerspråkighet och till ett interkulturellt förhållningssätt där alla språk har lika värde och bidrar till språk- och kunskapsutveckling. Interaktion och stöttning används som strategier i klassen och elevernas språkliga och semiotiska resurser utnyttjas i meningsfulla sammanhang. Då det är läraren som oftast tar initiativet till interaktionen kan det skapas mer utrymme och ges möjlighet till eleverna att också bli initiativtagare. Resultatet indikerar också att undervisningen i den sociokulturella stödjande och trygga förberedelseklassen kan skapa möjligheter till tillräckligt utmanade lärandesituationer framför allt för nyanlända elever som inte har någon eller kort skolbakgrund. Ytterligare visar lärarintervjuerna att TL inte är tillräckligt utan behöver kombineras med andra språk- och kunskapsutvecklande metoder. Elever med kort eller ingen skolbakgrund behöver kraftfull adekvat och planerad TL-stöttning över tid i kombination med ett språkutvecklande arbetssätt och multimodala resurser, där elevernas förstaspråk används på ett målinriktat, fokuserat, planerat och systematiskt sätt i undervisningen och lärandet. Av den orsaken bör de ges möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen i och på både första- och andraspråket för att utveckla sina språk parallellt både i tal och skrift, för att kunna utveckla sitt lärande jämlikt andra elever i motsvarande årskurs och därigenom bli ”fullständiga” flerspråkiga individer (Baker, 2003). I undervisningen bör digitala verktyg bättre tas i anspråk då TL-stöttningen kan bli mer effektiv och anpassas efter varje nyanländ elevs förutsättningar och behov. / The purpose of this study is to explore the application of translanguaging (TL) in a preparation class in grades 6–9 with a focus on newly arrived students with no or a short school background. Triangulation has been chosen as a method in the form of semi-structured, qualitative interviews of teachers and students, structured classroom observations and a smaller quantitative survey in the form of a questionnaire for students. The study is based on a socio-cultural perspective and translanguaging theories to answer the questions of the study. The study shows that the implementation of TL in the preparatory class has contributed to teachers and students, according to Garcia’s (2009) strategic teaching principles, social justice and social practice, showing positive attitudes to multilingualism and to a intercultural approach, in which all languages have equal value and contribute to language and knowledge development. Interaction and scaffolding are used in the class and the students' linguistic and semiotic resources are utilized in meaningful contexts. Since it is the teacher who usually takes the initiative in the interaction, there could be more space and opportunity for the students to also become initiators. The results also indicate that education in the socio-cultural supporting and safe preparation class may facilitate sufficiently challenging learning situations, especially for newly arrived students who have no or short educational background. Further, the interviews with the teachers indicate that TL is not enough but needs to be combined with other language and knowledge development methods. Pupils with short or no school background, need powerful adequate and planned TL support over time in combination with a language development approach and multimodal resources, where the students' first language is used in a targeted, focused, planned and systematic way of teaching and learning. For this reason, they should be given the opportunity to assimilate the teaching in and on both first and second language in order to develop their languages in parallel in both speech and writing in order to be able to develop their learning equally to other students in the corresponding grade and become ”complete” multilingual individuals (Baker, 2003). In the teaching, digital tools could be better used so that the TL support can become more efficient and adapted to each new student's conditions and needs.

SammanfattningI detta här examensarbetet vill jag undersöka vilka faktorer som kan underlätta nyanländas ämnesspecifika språkinlärning i matematiks ämne i årskurs 7-9. Dessutom hur man kan stödja och främja de nyanländas utveckling i matematik. Sverige är idag ett mångkulturellt land och de senaste åren har det skett en ökning av nyanlända elever. Tidigare forskning visar att nyanlända elever har lägre prestationsnivå än in¬födda elever och detta framkommer tydligt i ämnet matematik. Tidigare forskning visar dess¬utom att en av orsakerna till nyanlända elevers svårigheter i matematik kan till stor del ha att göra med det svenska språket. Hur arbetar matematiklärare i klassrum där det finns nyanlända elever och vilka faktorer kan underlätta nyanländas ämnesspecifika språkinlärning? Studien är kvalitativ och redskapet som använts är intervjuer. Kvalitativa intervjuer gjordes med fyra olika pedagoger, och en skolas rektor. Synsättet som använts utifrån Vygotskijs teorier kring det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar att viktigt för skolan att gå tidigt en ordentlig kartläggning över elevens kunskaper och erfarenheter. Detta bidrar skolan att placera de eleverna efter enligt kunskap och inte bara enligt ålder. Resultatet visar vidare att viktig för nyanlända elevers skolgång är att de får känna sig trygg-het i klassrummet och den aktuella gruppen, att våga fråga och kommunicera. Resultatet visar vidare att behöver ta fram gemensamma strategier mellan ämneslärare och modersmålslärare, studiehandledare samt med de andra personer som jobbar med de nyanlända eleverna, för att leder till förbättring och höjning av kunskapsmålen för nyanlända elever. Resultatet visar också att studiehandledning på modersmålet är viktigt för att nyanlända elever för kunna följa undervisningen, för att de eleverna i den ordinarie klassen förstår begreppen och utveckla kunskaper och sitt tänkande i alla ämnen. Modersmålet är även viktigt för elevernas sociala situation och kunna kommunicera med kamrater på sitt modersmål kan bidra till känslor av samhörighet och trygghet.

No description available.

Det övergripande syftet med arbetet är att beskriva och analysera om och hur matematiklärandet kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. För att uppfylla syftet har vi valt två metodologiska angreppssätt; forskningssyntes och tre nyckelintervjuer. Resultaten visar att det är till elevens nackdel att ta bort matematikundervisningen från schemat samt att den kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. Några av våra viktiga slutsatser är att det är till andraspråkselevens nackdel att enbart undervisas i svenska, att matematikundervisningen kan vara språkutvecklande samt att det är av största vikt att andraspråkselever får utveckla sitt modersmål samtidigt som de utvecklar andraspråket. En annan slutsats är att det inte är till samhällets och demokratins fördel att ta bort matematikundervisningen från förberedelseklassens schema.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan för varje år och det gör att skolan blir en mötesplats för alla kulturer, nationer, religioner, livsstilar, språk och olika kunskaper särskilt sedan 1 juli 2013 när det bestämdes att även de nyanlända barn utan uppehållstillstånd fick laglig rätt att gå i skolan. Denna rapport syftar till att bidra med kunskap kring lärares syn på integrering av de nyanlända eleverna i den svenska skolan och särskilt i ämnet matematik, de nyanlända elevernas upplevelser av matematikundervisningen och svårigheter som lärarna upplever vid matematikundervisning för nyanlända. Resultatet visar att det krävs mycket samarbete kring nyanländas kunskapsutveckling och integrering. Lärarna påstår att integrering inte sker bara genom att eleverna finns med i klassrummet utan de måste ha samma möjligheter och förutsättningar som de andra för att integrering ska vara möjlig. Enligt lärarna måste eleverna kartläggas innan de börjar skolan för att upptäcka på vilken nivå de ligger för att få rätt hjälp. Resultatet av studien visar vidare att de nyanlända eleverna som placerades i en förberedelseklass är mer nöjda med sina studier än de som placerades i en ordinarie klass. Resultatet visar också att brister i svenska och elevernas studiebakgrund utgör det största problemet för lärarnas jobb med de nyanlända. Därför är det viktigt att eleverna börjar i en örberedelseklass för att få en mjuk start och för att få kännedom om en del matematiska termer innan de börjar i en ordinarie klass. Denna studie är en kvalitativ studie som utgår från intervjuer med ett fåtal lärare och elever, två lärare och åtta elever och därför kan man inte dra några generella slutsatser av studien. För att kunna dra några entydiga eller generella slutsatser krävs det mer omfattande forskning inom området och som engagerar ett större antal lärare, elever och andra personal inom flera skolor i olika kommuner. / The number of newly arrived pupils increases in the Swedish school every year, which makes the school a meeting place for all cultures, nations, religions, lifestyles, languages and different knowledge especially since July 1, 2013 when it was decided that even new arrivals without a residence permit were given legal right to go to school. This report aims at contributing knowledge about teachers views on the integration of newly arrived students in Swedish schools, and especially in the subject of mathematics, the newly arrived students' experiences of mathematics teaching and difficulties experienced by teachers in mathematics education for newcomers. The result shows that a lot of cooperation is needed about the development and integration of newly arrived students. Teachers argue that integration does not only happen when the students are in the classroom, but they must have the same opportunities and possibilities as the others for integration to be possible. According to the teachers, the students must be mapped before they start school to find out what level they are in order to get the right help. The result of the study further shows that the newly arrived students placed in a preparatory class are more satisfied with their studies than those who were placed in an ordinary class. The result also shows that shortcomings in Swedish and student backgrounds constitute the biggest problem for teachers' jobs with new arrivals. Therefore, it is important that the students begin in a class of preparation to get a smooth start and to get acquainted with some mathematical terms before starting in a regular class. This study is a qualitative study based on interviews with a few teachers and students, two teachers and eight students and therefore you cannot draw any general conclusions from the study. In order to draw some unambiguous or general conclusions, more extensive research is required in the field, involving more teachers, students and other staff in several schools in different municipalities.

Uppsatsen handlar om hur flerspråkiga elever integreras och inkluderas i en mångkulturell skola. Fyra olika lärare intervjuades efter en frågemanual där samma frågor ställdes till alla intervjuade. Resultat visade att samtliga lärare prioriterade inkludering av flerspråkiga och nyanlända elever för att påskynda deras integration i den svenska skolan. Lärarna lyfte också fram vikten av en god modersmålsundervisning samt studiehandledning för att individuellt stödja eleverna och möjliggöra inlärning och förståelse för dem. Samtliga lärare påpekade vidare att ett gott samarbete med och engagemang från hemmet och föräldrarna är av stor betydelse för en framgångsrik integration i skolan. Slutligen ansåg alla lärare hur viktigt är att blanda deras flerspråkiga elever med svenska elever. / The essay is about how multilingual students integrated and included in a multicultural school. Four teachers were interviewed after an interrogation manual where the same questions were asked of all respondents. Results showed that all teachers prioritized inclusion of multilingual and newly arrived students to accelerate their integration into the Swedish school. The teachers also highlighted the importance of a good mother tongue and study support to individual students and enable learning and understanding for them. All teachers also pointed out that a good working relationship with and commitment from the home and the parents are of great importance for the successful integration of the school. Lastly, all the teachers how important is to mix their multilingual pupils with Swedish students.

Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka vilket av tillvägagångssätten, förberedelseklass eller ordinarie klass som är mest lämpligt enligt pedagoger, för att främja nyanlända elevers lärande och utveckling. I studien deltog två skolor, som arbetar med olika mottagningsmodeller för nyanlända elever. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger; en lärare, en rektor och en specialpedagog deltog från varje skola. Med stöd av intervjuerna och tidigare forskning kunde vi besvara vår frågeställning: Vilka för- och nackdelar ser pedagoger med de olika mottagningsmodellerna för nyanlända elever? I diskussionen av resultatet utgick vi från Vygotskijs teorier, sociokulturell teori och teorin om stöttning. Diskussionen har även skett med hjälp av tidigare forskning som är relevant för vår studie. Det har framkommit av pedagoger att det som främjar nyanlända elevers utveckling är att eleverna får grunderna i språket, är i en sociokulturell miljö, får stöttning, integrerad/ inkluderas in i skolans verksamheter och få starta i en lugn miljö. Pedagogerna menar att antingen förberedelseklass eller ordinarie klass bidrar med några av dessa aspekter. Slutsatsen vi drog utifrån resultat och diskussionen är att en kombination mellan förberedelseklass och ordinarie klass är bäst för nyanlända elever eftersom det bidrar till språkutveckling, kunskapsutveckling och att eleverna integreras/inkluderas in i skolan.

Förberedelseklasser är något som blir allt mer vanligt i dagens skolor. Så snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna på skolan. I läroplanen står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmänna riktlinjer för utbildning av nyanlända elever. Genom en kvalitativ studie på Körsbärsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass. Syftet med uppsatsen är att studera vilka tankar och praktiker som styr utslussningen av elever från förberedelseklasser till ordinarie klasser på Körsbärsskolan. Litteraturstudier visar på att en successiv integrering efter elevens egna förutsättningar är att föredra. I analysen jämförs resultatet från intervjuerna med tidigare litteraturstudier. Intervjuerna och resultatet visar hur pedagogerna har ambitionerna att arbeta efter de riktlinjer som Skolverket publicerat men de ekonomiska resurserna räcker inte till.

Nyanlända elever är en grupp barn och unga som kommer till Sverige på grund av olika anledningar. Krig och fattigdom är de vanligaste orsakerna som tvingar människor att lämna sina hemländer för att försöka hitta ett bättre liv i ett annat land. De nyanlända elevernas förkunskaper varierar och beror på vilka förutsättningar och upplevelser de hade i sitt hemland. Dessa förutsättningar och upplevelser påverkar elevernas fortsatta skolgång i den nya skolan i Sverige.Både de nyanlända eleverna och skolan de går på kommer att möta möjligheter och utmaningar under de första fyra skolåren, dvs de år eleverna betraktas som nyanlända. Fokus och utgångspunkten i denna studie är att öka kunskaperna om hur nyanlända elever upplever situationen i en ny skola där de lär sig flera olika ämnen via ett nytt språk. Vilka faktorer som påverkar deras skolgång, räcker det stöd de får i skolan för att lyckas eller behöver de mer hjälp och stöttning? Vad kan skolan göra för att främja elevernas prestationer?Fem elever i olika åldrar, med olika modersmål, från olika länder och skolbakgrund deltar i denna studie. Data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer.Analysen av data visade att språket och sociala kompetenser är de största utmaningarna som eleverna upplever både i förberedelseklassen där de behöver ett gemensamt språk för att kunna kommunicera med klassläraren, skolans personal och med andra elever, och i ordinarie klassen när de utöver ovan studerar fler ämnen och med högre krav. Studien visar också hur skolan utvecklat sina möjligheter att erbjuda eleverna olika undervisningsmetoder för att lättare nå kunskapsmålen.