Global ETD Search

1	Den kommunala tillsynen av tatueringsfärger : Tillämpningsgrad av förordningen (2012:503) om tatueringsfärger med avseende på innehåll av förbjudna ämnen, 2012-2016 Rosén, Oskar January 2016 (has links) Previous reports have shown that several tattoo inks available on the Swedish market contain prohibited substances. Although the regulatory framework has been in place since 2012, there is a lack of clarity about whether the contents of tattoo inks meet regulatory requirements or not. The purpose of this study was to find out if an active supervision is conducted to determine if the regulations on tattoo inks are met, focusing on the content of prohibited substances. 43 Swedish municipalities were given a survey about their experiences in conducting supervision of tattoo artists. Most municipalities have used the regulation (2012:503) on tattoo inks. Parts that involves giving information to the customer, labeling of tattoo ink containers and sterility have been more common in the supervision than the parts related to control of the tattoo inks content. It is today difficult and time consuming to verify the state of tattoo ink contents and to compare with the available lists included in the legislation. The study suggests the introduction of a simpler, standardized method for investigating whether a tattoo color contains prohibited substances or not. Tattoo ink regulation supervision prohibited substances Tatueringsfärg lagstiftning tillsyn förbjudna ämnen
2	Pox-rättegången, Mangafallet och Tintin-gate : en diskursanalys av debatter och nyhetsrapportering i svensk media om tecknade serier och censur / The Pox Trial, the Manga Case and Tintin Gate : a Discourse Analysis of News and Debates in Swedish Media about Comics and Censorship Jansson, Elin January 2013 (has links) The study aims to examine how censorship and comics have been discussed in three debates. The aim is also to identify discourses and the orders and relations of power constructed in the debates, and to examine how librarians should handle debates about censorship and comics. Selected sources are articles from Swedish newspapers and tabloids about the debates on the Pox-trial, the manga case and the debate about Tintin in Kulturhuset. The results from the analysis indicates that the debates have been dominated by two main discourses: a discourse on freedom of speech and a discourse on social responsibility. Within the discourse of freedom of speech there is a range of perspectives that emphasize: artistic freedom, the need for open and free conversations, a discussion about how the comics are assessed in comparison with other media formats as well as a discussion about moral and moralism. The discourse of social responsibility results in a feminist and anti-porn discourse, a post-colonial and anti-racist discourse and a discourse on the protection of children and young people. Based on these results, the discourses can be analysed in relation to the laws, values and ethical guidelines for libraries. The analysis indicates that libraries and librarians should keep a balance between freeedom of speech and social responsibility. They could keep up to date with research about censorship, comics and various genres in order to make informed decisions about how to handle comics in the libraries. The librarian should also assess the comics on the same bases as literature, music, film and other cultural expressions. Comic books Censorship Freedom of speech Debates tecknade serier censur förbjudna böcker yttrandefrihet kulturdebatt biblioteksdebatt
3	När man skjuter författare : En receptionsanalys av två romaner av Kerstin Thorvall Eldrot, Philip January 2013 (has links) Målet med denna C-uppsats är att försöka kartlägga och analysera det recensionsmaterial som finns i dags- och kvällstidningar angående två av Kerstin Thorvalls romaner. Romanerna är Det mest förbjudna respektive När man skjuter arbetare. Uppsatsen utgår från en frågeställning där recensionernas behandling av Thorvall själv står i fokus, främst eftersom just Thorvall som person diskuterades ovanligt mycket i recensionerna av romanerna. Teorin som används i uppsatsen är en intersektionell teori, vilket ger en bred synvinkel på ämnet och tillåter många olika infallsvinklar i analysen. Kerstin Thorvall litteraturvetenskap reception receptionsanalys mottagande recensioner det mest förbjudna när man skjuter arbetare
4	”Det är hög tid att börja svina” : En komparativ analys av den kvinnliga grotesken i Kerstin Thorvalls Det mest förbjudna (1976) och Martina Montelius Oscar Levertins vänner (2015) Eriksson, Lova January 2017 (has links) I denna uppsats undersöks likheter och skillnader mellan huvudkaraktärerna i Kerstin Thorvalls Det mest förbjudna (1976) och Martina Montelius Oscar Levertins vänner (2015) utifrån figurationen av den kvinnliga grotesken. Den kvinnliga grotesken är hon som gör ett spektakel av sig själv och omkullkastar hierarkierna genom att inte bete sig enligt den normativa kvinnorollen – hon är en emancipatorisk figuration som har möjlighet att trotsa rådande maktordningar. En komparativ närläsning görs av romanernas huvudkaraktärer utifrån fem valda aspekter: Den manliga blicken, Plikten som kvinna, Kladdet och den groteska kroppen, Skrattet och att göra ett spektakel av sig själv samt Sexuella begär och skam. Uppsatsens teoretiska begrepp hämtas i första hand från Anna Lundbergs Allt annat än allvar - Den komiska kvinnliga grotesken i svensk samtida skrattkultur (2008) och Mary Russos The female grotesque: risk, excess and modernity (1995). Avslutningsvis diskuteras hur båda romanerna skildrar kvinnliga utvecklingshistorier där huvudkaraktärerna bejakar sina inre grotesker och på så sätt undviker samhällets konventioner. Den kvinnliga grotesken har inte förändrats nämnvärt under de senaste 40 åren, utan de kvinnliga plikter och normer som upplevdes tryckande under 70-talet gör sig påminda än idag och den rebelliskt tvära attityden mot dessa är lika stark hos båda huvudkaraktärerna. Thorvall Montelius Oscar Levertins vänner Det mest förbjudna den kvinnliga grotesken grotesk kropp skrattkultur kvinnlighet sexualitet queer skratt spektakel General Literature Studies Litteraturvetenskap
5	Vad är affärsmässigt? : En undersökning av rekvisitet affärsmässighet och dess bedömningsgrunder. / Commercial rationale as a prerequisite : A study of commercial rationale as a prerequisite and its assessment bases. Heino, Alexander January 2023 (has links) Vaga begrepp i skattelagstiftningen ger upphov till svåra bedömningar, vilket ur förutsebarhets-, legitimitets- och rättssäkerhetssynpunkt är problematiskt. Ett exempel på ett vagt begrepp är ”affärsmässighet” som trots sin vaghet förekommer, direkt eller indirekt, på ett flertal ställen i lagstiftningen. I exempelvis de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, 24 kap. 19 § första stycket IL, stadgas det att ränteavdrag endast medges om förvärvet är ”väsentligen affärsmässigt motiverat”. Mitt syfte med denna magisteruppsats har varit att undersöka om rekvisitet affärsmässighet fastställs på helt objektiva grunder eller om det också är subjektivt, d.v.s. tar hänsyn till avsikten eller syftet bakom ett förfarande. Den spridda föreställningen inom skatterätten är att den skattskyldiges avsikt generellt fastställs på objektiva grunder. Jag har också undersökt vilka objektiva faktorer som tyder på affärsmässighet. I min undersökning har jag studerat reglerna om förbjudna lån, de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna och skatteflyktslagen. Syftet med dessa regler har varit att motverka skatteflykt. Min undersökning har visat att både objektiva faktorer och subjektiva avsikter har betydelse vid bedömningen av rekvisitet affärsmässighet gällande förbjudna lån och de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. I skatteflyktslagen kan det s.k. avsiktsrekvisitet beskrivas som ett objektivt rekvisit. affärsmässiga skäl affärsmässighet affärsmässigt motiverat avsikt avsiktsrekvisitet bevekelsegrund blandat rekvisit förbjudna lån förutsebarhet objektiva faktorer objektiva kriterier objektivitet objektivt rekvisit skatteflyktslagen subjektivitet subjektivt rekvisit syfte vag lagstiftning vaga begrepp Law Juridik
6	”Det kändes lyckligt” : En studie av Kerstin Thorvalls Det mest förbjudna (1976) i ljuset av Epikuros och Lucretius hedonistiska filosofi / ”It felt happy” : A study of Kerstin Thorvall’s novel Forbidden Fruit (1976) in the light of Epicurus and Lucretius hedonistic philosophy Gristelli, Juliana January 2019 (has links) Denna uppsats analyserar och tolkar Kerstin Thorvalls roman Det mest förbjudna (1976) komparativt i ljuset av begrepp från Epikuros (341 f. Kr. - c:a 270 f. Kr.) hedonistiska och materialistiska filosofi framställd i dess mest betydande kvarstående källa, Lucretius (c:a 95 f. Kr. - c:a 55 f. Kr.) lärodikt De rerum natura. Uppsatsens syfte är att undersöka om/hur motiv ur Epikuros etik förekommer i Thorvalls roman; och att utforska om hedonism medverkar/motverkar feminism i romanen. Metoden är en tvärvetenskaplig komparativ analys och tolkning mellan Thorvalls roman och Epikuros filosofi i Lucretius dikt. Metoden inspireras av Pierre Machereys i boken À quoi pense la littérature (1990). Undersökningsresultat struktureras tematiskt efter några av de jämförda verkens motiv: religionens ondo, behovet av att avlägsna rädslan för döden, njutningen som det högsta goda, kritiken av tvåsamma kärleken, synen på kunskap. Min teoretiska utgångspunkt är Epikuros och Lucretius hedonistiska filosofi; och, i mindre utsträckning, ett intersektionellt perspektiv (med fokus på kategorierna kön, genus och sexualitet). Resultatet visar huvudsakligen att trots skillnader gällande begärens begränsning, kan slutsatsen dras att Thorvall gör en feministisk omtolkning av hedonistiska motiv och vägleder läsaren mot ett feministiskt och hedonistiskt etiskt mål. Kerstin Thorvall (1925-2010) Det mest förbjudna Epikuros (341 f. Kr. - c:a 270 f. Kr.) De rerum natura epikurism hedonism etik njutning lust begär feminism kön genus kvinnors sexualitet i litteraturen flickor och kvinnor i litteraturen intersektionalitet materialism lärodiktning litteratur och filosofi General Literature Studies Litteraturvetenskap

1

Page generated in 0.049 seconds