Bakgrund: Trycksår är en skada som påverkar huden på grund av tryck eller isamband med att huden dras mot den underliggande kroppen. Trycksår påverkarpatientens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Trycksårskomplikationerorsakar hälsoproblem som resulterar i ökat lidande för patienten, förlängdasjukhusvistelser och utebliven rehabilitering. Dessutom hög arbetsbelastning försjukvårdspersonal.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskanserfarenhet av att förebygga trycksår.Metod: Studiens genomfördes som en litteraturöversikt där 20 artiklar redovisar forskningsresultat över det valda området. Studien innehåller 13 kvantitativa, 6kvalitativa artiklar och 1 mixedmetod. Databaserna som används var CINAHL ochPubMed.Resultat: Resultatet presenteras under 3 huvudkategorier med ytterligare 7underkategorier där vikten av riskbedömning, tryckförbyggande åtgärder ochsjuksköterskans upplevda hinder för trycksårsförebyggande åtgärder presenterades.Resultaten belyser sjuksköterskans insikt om metoder som identifierar risken förtrycksår och barriärer som leder till negativ omvårdnad. Bristande kunskap var enav anledningarna till att sjuksköterskor inte kunde förebygga trycksår.Slutsats: Denna litteraturöversikt beskriver att sjuksköterskans kunskap omförebyggande åtgärder av trycksår var bristfällig och brist på resurser förhindrarsjuksköterskan att utföra trycksårsprevention. / Background: Pressure ulcer is an injury that affects the skin due to pressure or inconnection with the skin being pulled towards the underlying body. Pressure ulcersaffect the patient's physical, mentally and social well-being. Pressure ulcercomplications cause health problems that result in increased suffering for thepatient, prolonged hospital stays, and failure to rehabilitate, as well as a highworkload for healthcare professionals.Aim: The purpose is to describe the nurse's experience of preventing pressureulcers.Method: The study is conducted as a literature review where 20 articles reportresearch results across the selected area. The study contains 13 quantitative, 6qualitative articles and 1 mixed method. The databases that were used areCINAHL and PubMed.Results: The results are presented under 3 main categories with a further 7subcategories where the importance of risk assessment, pressure relief measuresand the nurse's perceived obstacles to pressure ulcer prevention measures werepresented. The results shed light on the nurse's insight into methods that identify the risk of pressure ulcers and barriers that lead to negative nursing. Lack ofknowledge was one of the reasons why nurses could not prevent pressure ulcers.Conclusion: This literature review describes the nurse's knowledge of preventivemeasures of pressure ulcers was deficient and lack of resources leads to obstaclesfor the nurse to perform pressure ulcer prevention.

Bakgrund: Personer som drabbats av en akut skada eller sjukdom söker vård på akutmottagningen, detta är en central verksamhet i hälso- och sjukvården. När patienter upplever brister i bemötandet från sjuksköterskan kan detta leda till hotfulla situationer. Hot och våld på akutmottagningen är en stor utmaning globalt sett, många länder har idag prioriterat problemet. Patientsäkerheten är en pågående process och sjuksköterskans arbete efter kärnkompetenserna, personcentrerad vård och säker vård är något som hela tiden återupptas i arbetet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans förebyggande åtgärder vid hot och våld på akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. Resultat: Studien bygger på 13 vetenskapliga artiklar som i resultatet speglar sjuksköterskans förebyggande åtgärder i hotfulla situationer presenterade i sex kategorier. Konklusion: Nyckeln till att förebygga hot och våld visas vara att besitta relevant utbildning, kommunikation, bemötande och rapportera incidenter. / Background: The emergency department is a central part of the health care system, this is where people come to when they have suffered an acute injury or illness.  When patients experience inadequate treatment from the nurse, it can lead to threatening situations. Threats and violence in the emergency department is a great challenge globally, many countries have prioritized the problem. Patient safety is an ongoing process and the nurse’s work according to the core competencies, person-centred care and safe care is constantly resumed in the work. Aim: The aim was to describe the nurse's preventive measures in the event of threats and violence in the emergency department. Method: A general literature study was conducted with inductive approach. Result: The study is based on 13 articles and the result reflect the nurse’s preventive measures in threatening situations presented in six categories. Conclusion: The key to preventing threats and violence was considered to possess relevant education, communication, treatment and report incidents.

Muskuloskeletala besvär som triggerpunkter eller generellt ökad muskeltonus utgör ett stort hälsoproblem i dagens samhälle. Spända axlar och käkar är exempel på reflexmässiga skyddsreaktioner vid negativ, okontrollerbar stress. Sådana ihållande muskelspänningar kan på flera sätt hämma sångrösten samt orsaka röststörningar. I det här arbetet har fyra personer, som i sin tur representerar olika discipliner vad gäller arbete med röst, intervjuats; en sångpedagog, en logonom, en logoped och en fysioterapeut. Detta i syfte att belysa hur ihållande muskelspänningar kan påverka sångrösten samt på vilka sätt sångare kan motverka röststörningar orsakade av muskelspänningar. Utifrån en fenomenografisk ansats gjordes insamlingen av forskningsmaterial genom kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering och struktur. Därefter användes fenomenografiska analysmetoder vilka bland annat visade på att muskelspänningar hos sångare ofta förekommer i nacke, käke och tunga samt att ihållande muskelspänningar kan ge upphov till symtom som minskat tonomfång, minskad uthållighet och värk eller smärta i nacke, huvud och hals. De kan även leda till kompensatoriska beteenden som exempelvis förändrad sångteknik. Sångare under stress bör vara extra vaksamma då de psykologiska faktorerna har stor inverkan på kroppens muskeltonus. Röststörningar orsakade av ihållande muskelspänningar kan bland annat motverkas genom fysisk träning och stretch samt ökad medvetenhet om god sångteknik och röstfysiologi.

Ett växande problem inom sjukvården idag är hot och våld riktat mot omvårdnadspersonal och omvårdnadspersonal som arbetar inom demenssjukvård på särskilda boenden tillhör en av de verksamheter som i störst utsträckning drabbas. I denna studie har omvårdnadspersonalens erfarenheter av metoder som förväntas kunna förebygga eller hantera hot och våld vid vårdande av människor som drabbats av en demenssjukdom studerats. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där genom sökning i Cinahl och Medline åtta stycken artiklar av god kvalitét togs fram varav fem av kvalitativ ansats respektive tre av kvantitativ ansats. Resultatet visade att personcentrerad vård är något alla är eniga om är ett bra sätt att förebygga hot och våld. Risken är högre vid patientnära vård, felaktigt bemötande och bristande kommunikation. Frustration kopplat till konsekvenserna av demenssjukdomens förlopp miljörelaterade faktorer kan vara orsaker till en förhöjd risk. Att omvårdnadspersonalen känner till dessa är till fördel för att kunna anpassa och strukturera arbetet. Delade meningar råder kring användandet av lugnande vid behovsmedicinering samt fysiska restriktioner, tvångsåtgärder och isolering vid en hotfull eller våldsam situation. Avledning genom kommunikation och distraktion genom miljöombyte är metoder som kan förhindra ett eskalerande förlopp. Reflektion kollegor emellan, reflektion med chefer och ledning samt avvikelserapportering är indirekta åtgärder som kan leda till förbättring genom exempelvis utbildning och strukturella förändringar. Anledningen till problemet kan grunda sig i att personcentrerad vård i mindre utsträckning tycks kunna utövas till följ av tidsbrist, nedskärningar, brist på specifik utbildning samt organisatoriska faktorer.

Background: Pressure ulcers are a problem that can lead to psychological, economical and physical issues for patients in a community. Pressure ulcers can occur in different settings and home healthcare is one of them. Pressure ulcers can emerge fast on pressure exposed areas of the body and can take a long time to heal. The registered nurses’s nursing work includes preventing and treating pressure ulcers. Aim: The aim of the study was to describe registered nurses preventive nursing care for pressure ulcers in home health care. Method: A literature review with 10 original articles which was analysed with a manifest content analysis. Result: The analysis resulted in twomain categories and five subcategories. One of the main categories was Nursing based on the profession as an expert with educating the team and team cooperation as subcategories. The other main categories was Nursing with an evidence based practice with skin assessment, risk assessment, repositioning and pressure reliving devices as subcategories. Conclusion: To prevent pressure ulcers in patients in home healthcare registered nurses must work with an academic basis where the team gets educated and cooperated. They should also work with an evidenced based practice where skin assessment, risk assessment, repositioning and pressure reliving devices are used. / Bakgrund: Trycksår är ett problem som kan leda till en psykisk, ekonomisk och fysisk skada för patienter i samhället. Trycksår kan uppstå i olika sammanhang där hemsjukvård är en av dem. Trycksår kan uppstå fort på tryckutsatta kroppsdelar och kan ta lång tid att behandla. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete ingår det att förebygga och behandla trycksår. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskors omvårdnadsarbete kan förebygga trycksår. Metod: En litteraturöversikt med 10 originalartiklar och data analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier samt fem subkategorier. Huvudkategori var omvårdnad utifrån professionen som expert med subkategorierna utbilda teamet och samverka i team samt omvårdnad utifrån evidens med subkategorier hudbedömning, riskbedömning och lägesändring och tryckavlastande hjälpmedel. Slutsats: För att förebygga trycksår hos patienter inom hemsjukvården bör sjuksköterskor arbeta med omvårdnad utifrån professionen som expert där teamet utbildas och samverkar. Det bör även arbeta utifrån evidensbaserade åtgärder med hjälp av hudbedömningar, riskbedömningar och lägesändringar samt tryckavlastande hjälpmedel.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanligt förekommande inom slutenvården. En anledning till detta är att förebyggande insatser inte utförs i full utsträckning. Detta innebär ett onödigt lidande och förlängda vårdtider för patienterna, och en utmaning både för samhället och för hälso- och sjukvården som ska behandla patienterna som drabbats av detta. Syfte: Att belysa faktorer som har samband med sjuksköterskors infektionsförebyggande omvårdnadsåtgärder. Metod: Litteraturöversikt innehållande 12 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och Pubmed. Alla artiklarna kvalitetsgranskades och genomgick en kvantitativ/kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten presenterades i kategorier baserade på faktorerna som har samband med sjuksköterskans infektionsförebyggande omvårdnadsåtgärder. Dessa faktorer var; Kunskap, följsamhet och motivation, patientundervisning, bemanning och arbetsbelastning samt organisatoriskt stöd. Huvudresultatet visade att en kombination av internutbildning, kontroller och arbetsbelastning kan vara av betydelse för hur följsamheten ser ut hos personalen. Vidare påverkades graden av följsamhet av det organisatoriska stödet. Brist på följsamhet till hygienrutiner och brist på stöd till patienterna bidrog till en ökad incidens av vårdrelaterade infektioner. Diskussion: Kunskap var grundförutsättningen för sjuksköterskans yrkeskompetens och infektionsförebyggande omvårdnad och detta kunde gynnas av internutbildning, men lika viktigt var att det fanns ett organisatoriskt stöd och rätt förutsättningar för att främja följsamhet och motivation hos sjuksköterskan att arbeta infektionsförebyggande. Goda förutsättningar påverkades bland annat av sjuksköterskans arbetsbelastning och bemanning. Det fanns ett behov av ökade möjligheter hos sjuksköterskor till att utföra patientundervisning. Slutsats: Fortsatta studier bör fokuseras kring lämpliga formaliserade kontrollmetoder som kan vara ett stöd för sjuksköterskors infektionsförebyggande omvårdnadsåtgärder. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

Miljöproblem i samband med bränder har under de senaste åren uppmärksammats i större omfattning än tidigare. Detta beror mycket på en ökad miljömedvetenhet, strängare miljölagstiftningar och flera uppmärksammade miljöolyckor. Uppsala är Sveriges fjärde största kommun, sett till befolkningsmängd. Under 2019 var befolkningsökningen den största sedan mätningen startade. Uppsala är speciellt på så sätt att nästan alla Uppsalabor (mer än 95%) får sitt dricksvatten från Uppsalaåsen. Åsen sträcker sig längs hela kommunen samt går rakt under staden Uppsala. Detta innebär att stora delar av kommunen klassas som vattenskyddsområden. För att kunna möta den ökade befolkningsmängden, behöver staden löpande både expandera och förtätas. Då staden är byggd på en dricksvattentäkt, kan det innebära problem vid olyckor och bränder, speciellt när det kommer till släckvatten. Med förebyggande arbete och val av lämplig insatstaktik, kan spridningen av föroreningar hindras i ett tidigt skede och skador på miljön minimeras. Studien genomfördes i två steg, en litteraturstudie och en litteraturstudie. Litteraturstudien fokuserade på innehållet i släckvatten som enbart består av vatten och inte skull, dess påverkan och möjliga spridningsvägar. I intervjustudien inhämtades expertutlåtande och mer information om hur teorin och frågeställningarna används i praktiken. Respondenterna utgjordes av personer som arbetar med dessa frågor dagligen. Litteraturstudien visade att släckvatten från de flesta bränder som analyserades under åren, innehöll polycykliska aromatiska kolväten (PAH), dioxiner, metaller samt flyktiga/halv flyktiga organiska kolväten i olika omfattning. De flesta ämnen producerades och släpptes ut i samband med bostadsbränder under dåliga syreförhållanden och ofullständig förbränning, vilket är förhållandena för majoriteten av bränderna. Beroende på var i samhället olyckan sker, sprider sig föroreningar på olika sätt. I tätorter sker spridningen främst via dagvatten och spillvattensystemet, medan på landsbygden är diken och dräneringssystem den vanligaste spridningsvägen. Faktorer som släckvattnets farlighet, känsligheten hos recipienten/marken och spridningsförutsättningarna, påverkar vilket typ av skada miljön kan få och hur allvarlig den blir. Skulle förorenat släckvatten nå en vattentäkt, kan det bli så stora och irreversibla skador att vattentäkten inte längre går att använda till dricksvattenförsörjning. Ett samhälle utan reservtäkt saknar då helt tillgång till dricksvatten. Intervjustudien visade att miljömedvetenhet finns hos både räddningstjänsten och inom kommunens förvaltningar. Även släckvatten och dess miljöpåverkan tas hänsyn till vid exempelvis planprocessen. Detta gäller även i samband med räddningstjänstens och Försvarsmaktens övningsverksamheter. Att inkludera miljöaspekten i kommunens olika förvaltningars verksamhet är ett kontinuerligt arbete och något som Uppsala brandförsvar arbetar med på olika sätt, exempelvis genom att minimera vattenmängden vid insatser och miljömedvetenhet i hela verksamheten. När det gäller plan- och byggprocessen är det många faktorer som påverkar miljön och riskerna. Det innebär bland annat att en enskild riskbedömning behöver göras för varje enskilt ärende. Dock finns rekommendationer att allt släckvatten inom vattenskyddsområdet, och i områden med känslig mark, ska samlas upp i någon form. För att minimera risken att släckvatten tar sig till grundvattnet och förorenar det, kan exempelvis dagvattenledningar tätas, då det är en av de vanligaste spridningsvägarna, och leda till en dagvattendam som även kan användas som ett uppsamlingskärl för släckvatten.

Background World Health Organization reports that there are no exact statistics of how many older adults worldwide suffer from malnutrition, but available data suggest that about 15–60 percent of older adults cared for in hospitals, nursing homes and home-care programmes are suffering from malnutrition. It is important that the registered nurse is aware of different interventions and how they can be implemented in order to improve the nutritional status of the older adult. Aim The aim of this study was to examine nursing interventions used to treat and prevent malnutrition in older adults at hospitals and nursing homes. Method The study design was a literature review with 15 scientific articles included. The data collection was done in the databases PubMed and CINAHL. The result articles were a mix of both qualitative- and quantitative studies. Intergraded data analysis was used to compile the 15 articles. Results The interventions had an overall positive effect on the nutritional status of the older adults. Oral nutritional supplements were the most common intervention. Both environmental and social factors had effect on the mealtime experience. The older adult was not often involved in the nutritional care and the evaluation of the outcome of the interventions was scarce. The teamwork between health professionals, relatives and the older adult was inadequate. Conclusions Malnutrition in older adults is a prevalent problem and is often de-prioritized in nursing care. The most common intervention used was oral nutritional supplements but there are other interventions that also provide positive results and provide more individual care and are often disregarded by the RN’s. The older adults’ involvement in the nutritional care can be increased and improved as well as involvement of relatives. The importance of treating and preventing malnutrition is a topic that could be emphasized more within the geriatric care. / Bakgrund Världshälsoorganisationen rapporterar att det inte finns någon exakt statistik över hur många äldre personer över hela världen som lider av undernäring, men tillgängliga data tyder på att cirka 15–60 procent av de äldre personer som vårdas på sjukhus, särskilt boende och inom hemsjukvården lider av undernäring. Det är viktigt att den legitimerade sjuksköterskan är medveten om olika omvårdnadsåtgärder och hur de kan genomföras för att förbättra den äldre personens näringsstatus. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka tillämpade omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla undernäring hos äldre personer på sjukhus och särskilt boende. Metod Studiedesignen var en litteraturöversikt med 15 vetenskapliga artiklar inkluderade. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatartiklarna var en blandning av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. En integrerad analys utfördes för att sammanställa de 15 artiklarna. Resultat Omvårdnadsåtgärderna hade en övergripande positiv effekt på de äldre personernas näringsstatus. Näringsdrycker var den vanligaste åtgärden. Både miljömässiga och sociala faktorer påverkade matupplevelsen. Den äldre personen var sällan involverad i sin nutritionsvård och utvärdering av omvårdnadsåtgärderna var sällsynt. Samarbetet mellan vårdpersonal, anhöriga och den äldre personen var otillräckligt. Slutsats Undernäring hos äldre personer är ett vanligt förekommande problem som ofta bortprioriteras inom vården. Den vanligaste åtgärden var insättande av näringsdryck men det finns andra åtgärder som ger goda resultat och är mer individanpassade som ofta förbises av sjuksköterskan. Den äldre personens medverkan i sin vård gällande nutrition kan ökas och förbättras, såväl som medverkan av anhöriga. Vikten av att behandla och förebygga undernäring är ett ämne som skulle kunna betonas mer inom geriatrisk vård.

Ett hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hälsa. Förebyggande åtgärder innebär insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstår inom en snar framtid. Inom företagshälsovården arbetar sjuksköterskorna både hälsofrämjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hälsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan påverka sin hälsa. Genom att arbeta hälsofrämjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas. Syftet med arbetet är att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom företagshälsovården. Resultatet bygger på en kvalitativ intervjustudie där sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshälsovården har intervjuats på sin arbetsplats. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats i fyra kategorier; Sjuksköterskan inom företagshälsovården, Ekonomins betydelse, Sjuksköterskans samtal med personen och Sjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete. I studiens resultat framkommer det att sjuksköterskorna inom företagshälsovården har en bred kompetens och att de löpande fortbildar sig inom olika områden. Det framkom även att de i sitt förebyggande arbete stödjer sig av tekniken motiverande samtal, i samtalet med en person som har behov av en livsstilsförändring. Huvudfynden i resultatet är att personens inre motivation har en avgörande betydelse när det gäller att genomföra en livsstilsförändring, samt hur ekonomin påverkar och styr sjuksköterskan arbete.

Bakgrund: Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien, aseptik och infektionsförebyggande åtgärder. Preoperativ handdesinfektion genomförs inför operativa procedurer med anledning att förebygga och förhindra operationsrelaterade infektioner, vilket är ett globalt problem. Syfte: Syfte var att beskriva hur operationssjuksköterskors preoperativa handdesinfektion genomförs.Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes med observationsstudie som metod vilken analyserades enligt Grounded Theory. De operationssjuksköterskor som var på plats under observationerna och hade tackat ja till att delta i studien inkluderades. Totalt utfördes tretton observationer. Både nyutbildande och erfarna operationssjuksköterskor inkluderades för att få maximal variation. Efter varje observation skrevs fältanteckningar. Analys och tolkning skedde parallellt med observationerna genom komparativ analys. Koderna som uppkom sattes ihop till kluster för att kunna skapa kategorier och sedan en kärnkategori.Resultat: Kärnkategorin kompetens med underkategorierna anpassning, infektionsprevention och prestation framkom utifrån de resultat som författarna analyserat fram. Det framkommer tydligt att operationssjuksköterskor ansvarar för hur och att handtvätten genomförs för att minska risken för infektion. Resultatet visar även att operationssjuksköterskor genomför preoperativ handdesinfektion på liknande sätt. Konklusion: Resultatet i studien bidrar till en ökad kunskap kring den preoperativa handdesinfektionen. En operationsavdelning kan upplevas stressfull, men inga genvägar kan tas utan att äventyra patientsäkerheten. Operationssjuksköterskor måste jobba infektionspreventivt genom att utföra korrekt preoperativ handdesinfektion.