Bakgrund: Sjuksköterskor ska enligt svensk lag arbeta för att minimera risken för vårdskada inom sjukvården. Ett riskmoment inom sjuksköterskans arbetsuppgifter är läkemedelshantering. Enligt tidigare forskning är avbrott under läkemedelshantering en vanlig anledning till felmedicinering.Syfte: Studiens syfte är att beskriva vilka förebyggande åtgärder som kan användas för att minimera risken för felmedicinering relaterat till att sjuksköterskan blir avbruten under läkemedelshantering.Metod: En kvantitativ litteraturstudie som bygger på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. De 10 artiklarna granskades med hjälp av en modifierad version av ett granskningsprotokoll från Willman et al (2011) och analyserades med hjälp av Fribergs tre stegsmodell. Resultat: Åtgärder som hittats har delats in i tre teman: åtgärder för undvikbara avbrott, åtgärder för oundvikbara avbrott och åtgärder för en ökad säkerhetskultur.Konklusion: För att skapa en verksamhet där färre läkemedelsfel sker på grund av att sjuksköterskan bli avbruten under läkemedelshantering föreslås att förebyggande åtgärder implementeras på flera plan samtidigt. / Background: Nurses should according to the Swedish law work to minimize the risk of care damage in the healthcare system. One of the main risks in nurse’s duties include medication administration. According to previous research interruptions during medication administration is a main reason for medication errors.Aim: The study aims to describe the preventive measures that can be used to minimize the risk of medication errors related to the nurse getting interrupted during medication administration.Method: A quantitative literature review, which is based on 10 scientific articles from the databases CINAHL and PubMed. The 10 articles were reviewed by a modified version of the review protocol by Willman et al (2011) and analyzed by Fribergs three steps. Results: Preventive measures were divided into three themes: measures for avoidable interruptions, measures for unavoidable interruptions and measures for security culture.Conclusion: To create a healthcare where fewer medication errors occur because of interruptions during medication administration it is suggested that several preventive measures are implemented on different levels simultaneously.

Denna systematiska litteraturstudie ämnar undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att förebygga lone wolf terrorism. Denna form av terrorism har blivit allt mer uppmärksammad de senaste åren och anses vara ett växande problem som utgör ett allvarligt hot mot samhället. Lone wolf terrorism är en brottstyp som är väldigt svår att förebygga, främst på grund av att lone wolf terrorists, i jämförelse med terrorister som agerar i grupp, inte i lika stor utsträckning kommunicerar med andra individer angående sina planer att begå terrorbrott. Ett antal åtgärder med potential att förebygga lone wolf terrorism har dock identifierats. Bland dessa åtgärder kunde två teman urskiljas; internet/sociala medier och samarbete myndigheter och lokalsamhälle/allmänheten. Åtgärder på temat internet/sociala medier baserades på att lone wolf terrorists trots allt ofta använder internet för att kommunicera med likasinnade angående sina radikala åsikter och/eller intentioner att begå brott. Därutöver använder de internet för att bland annat införskaffa radikaliserande material och ritningar över potentiella mål. Därmed kan åtgärder med internet i fokus, såsom övervakning av extremistiska hemsidor och chattforum, spela en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet riktat mot lone wolf terrorism. Att involvera lokalsamhällen i det brottsförebyggande arbetet är också viktigt eftersom det är i dessa miljöer individer ofta radikaliseras. Av särskild vikt är att involvera allmänheten då familj, vänner och andra bekanta vanligtvis befinner sig i den bästa positionen för att upptäcka varningssignaler som antyder att någon i deras närhet har radikala åsikter och/eller avsikt att begå terrorbrott. / This systematic literature review aims to investigate what measures can be taken to prevent lone wolf terrorism. This form of terrorism has gained increasing attention in recent years and is considered to be a growing problem that poses a serious threat to society. Lone wolf terrorism is a type of crime that is difficult to prevent, mainly because lone wolf terrorists, compared to terrorists acting in groups, not to the same extent communicate with other individuals regarding their plans to commit acts of terrorism. However, a number of measures with the potential to prevent lone wolf terrorism have been identified. Among these measures two themes could be distinguished; internet/social media and cooperation between authorities and local communities/the public. Measures on the theme internet/social media were based on the fact that lone wolf terrorists after all often use the internet to communicate with likeminded regarding their radical opinions and/or plans to commit acts of terrorism. Additionally, they use the internet to, among other things, obtain radicalising material and drawings of potential targets. Consequently, measures with a focus on the internet, such as monitoring of extremist websites and chat rooms, can play an important role in the attempt to prevent lone wolf terrorism. To involve local communities in crime prevention efforts targeted at lone wolf terrorism is also important since it is in these environments individuals often become radicalized. Of particular importance is the involvement of the public since family, friends and other acquaintances usually are in the best position to detect warning signs that indicate that someone close to them has radical views and/or intentions to commit acts of terrorism.

Bakgrund: Intraoperativ hypotermi definieras som en kärntemperatur <36°C och är vanligt förekommande i samband med generell anestesi. Hypotermi kan leda till komplikationer i form av svår sårläkning, koagulationsrubbning samt kardiovaskulära händelser. Anestesisjuksköterskan har en skyldighet att arbeta patientsäkert och förebygga vårdskada. Genom ökad kunskap kan intraoperativ hypotermi förebyggas. Syfte: Syftet var att beskriva förebyggande åtgärder för att motverka intraoperativ hypotermi i samband med generell anestesi hos vuxna patienter. Metod: En litteraturöversikt med systematisk sökning. Litteratursökningen utfördes i tre databaser, PubMed, Cinahl samt Web of Science, och resulterade i att 18 kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Två huvudkategorier identifierades, passiva och aktiva åtgärder med fyra subkategorier. De subkategorier som framkom till passiva åtgärder var läkemedel och termisk dräkt och de subkategorier som framkom till aktiva åtgärder var aktivt forcerad luftvärme och värmefilt. Aktiva åtgärder framkom som den mest effektiva behandlingen mot intraoperativ hypotermi medan passiva åtgärder hade sämre effekt. Slutsats: Aktiva åtgärder minskade incidensen för intraoperativ hypotermi i större utsträckning jämfört med passiva åtgärder. En kombination av pre- och intraoperativ uppvärmning gav den mest optimala kärntemperaturen. Genom att implementera resultatet i den dagliga verksamheten inom anestesisjukvård kan intraoperativ hypotermi förebyggas och såldes öka patientsäkerheten. / Background: Intraoperative hypothermia is defined as core temperature <36°C and is commonly associated with general anesthesia. Hypothermia can lead to complications such as delayed wound healing, coagulation disturbances, and cardiovascular events. The anesthesia nurse has a responsibility to work safely for the patient and prevent harm. Increased knowledge can help prevent intraoperative hypothermia. Purpose: The aim was to describe preventive measures to counteract intraoperative hypothermia in adult patients undergoing general anesthesia. Method: A Literature review with systematic search. The literature search was conducted in three databases, PubMed, Cinahl, and Web of Science, resulting in the inclusion of 18 quantitative articles in the findings. Results: Two main categories were identified, passive and active measures, each with four subcategories. The subcategories that emerged for passive measures were medication and thermal blanket, while the subcategories for active measures were actively forced air heating and warming blanket. Active measures emerged as the most effective treatment against intraoperative hypothermia, while passive measures had poorer efficacy. Conclusion: Active measures reduced the incidence of intraoperative hypothermia to a greater extent compared to passive measures. A combination of pre- and intraoperative warming achieved the most optimal core temperature. Implementing these findings into daily practice in anesthesia care can prevent intraoperative hypothermia, thus enhancing patient safety.

In today’s manufacturing industry, addressing maintenance functions is essential to increase effectiveness and productivity. With the present era of digitalisation and technology, all data is enabled to be shared and integrated within the organisations. Increased advancement of complex productions requires consequently greater performance maintenance systems leading to challenges in monitoring processes. Recent research indicates that there are deficiencies regarding maintenance when connecting technical- and organisational aspects. Therefore, it becomes engaging to investigate how to support the decision-making and how to achieve predictability by anticipating unplanned disruptions, breakdowns and failures. The study was commenced to analyse how organisations can utilise maintenance information in order to gain predictability. The research was conducted by using a qualitative approach gathering data through unobtrusive measures, interviews and observations, all being performed at a production manufacturing site. The collected data allowed the research questions to be answered, showing which maintenance information becomes critical to enable prediction in order to prevent or eliminate equipment breakdowns as well as presenting how the information should be utilised within the organisation.  The findings emphasise that in order to achieve predictability and preventive measures, organisations must assess the specific dimensions of downtime, severity and frequency. Both planned- and unplanned maintenance information should be logged with rich descriptions, having common inputs in all systems to induce data transferability. It is justified that systems should be integrated and not individually used, inducing the absolute necessity of standards. All involved individuals with distinct roles and responsibilities should have clear apprehensions about the necessity of maintenance as well as how it brings value. This supports the view of motivation where recognition and achievement become crucial to increase performance efforts, encouraging correct and detailed system inputs. Additionally, mutual understandings that all agree upon lead to maintenance systems becoming an influential organisational function that fully supports the decision-making. / I dagens tillverkningsindustri är det viktigt att ta hänsyn till underhållsfunktioner för att öka effektiviteten och produktiviteten. Med den nuvarande eran av digitalisering och teknik tillåts all data att delas och integreras i samtliga nivåer i organisationer. Med ökad utveckling av komplexa produktionssystem krävs det medföljande högre presterande underhållssystem som leder till utmaningar i processövervakning. Ny forskning tyder på att det finns brister med avseende på underhåll för att integrera tillsammans tekniska och organisationella aspekter. Av den anledning blir det engagerande att undersöka hur beslutsfattandet kan stödjas för att uppnå förutsägbarhet genom att förutse oplanerade störningar, haveri och fel. Studien inleddes för att analysera hur organisationer kan använda underhållsinformation för att erhålla förutsägbarhet. Utförandets design implementerades med hjälp av ett kvalitativt tillvägagångssätt genom att samla in data via diskret-forskning, intervjuer och observationer, allt utfört på en produktionsanläggning. Samtliga insamlade uppgifter fullgjorde det möjligt att besvara forskningsfrågorna om vilken underhållsinformation som blir avgörande för att förutsäga, förebygga eller eliminera utrustningsstörningar och hur tillhörande information ska nyttjas inom organisationen. Som resultatet betonar, för att erhålla förutsägbarhet och förebyggande åtgärder krävs det beaktning av dimensionerna stilleståndstid, svårighetsgrad och frekvens. Både planerat- och oplanerat underhållsarbete ska loggas med omfattande beskrivningar och gemensamma koder i alla system för att inducera överförbarheten. Det motiveras att system ska integreras och inte användas enskilt, vilket föranleder nödvändigheten av standarder. Samtliga involverade individer med distinkta roller och ansvarsområden ska ha en tydlig förståelse över nödvändigheten av underhållssystem och hur den skapar värde. Detta stödjer synen på motivation, där igenkännande och vidareutveckling blir avgörande för att öka prestationsinsatserna såväl som uppmuntra till korrekta och tydliga systemkoder. Detta förklarar att ömsesidig förståelse som samtliga är överens om leder till att underhållssystem blir en inflytelserik organisationsfunktion som stödjer beslutsunderlag.

No description available.

Denna uppsats lyfter ämnet korruption och är inriktat på myndigheten Försäkringskassan. Uppsatsen innefattar vilken kunskap de anställda på Försäkringskassan har om ämnet och om de förekommer korruption på myndigheten. Studien tar även upp förebyggande åtgärder mot korruption ur Polismyndighetens perspektiv. Huvudsakliga data är inhämtad genom kvalitativa intervjuer med anställda på Försäkringskassan samt vetenskapliga artiklar, studentlitteratur samt interna riktlinjer och statistik från Försäkringskassan och Polismyndigheten. Jag har valt att utgå från två vetenskapliga teorier för att besvara mina frågeställningar. Jag beskriver vilken inverkan korruptionsbrott har på legitimitet och social tillit. Slutsatsen visar att det förekommer korruption på Försäkringskassan men att den interna kunskapen på myndigheten är hög. Medarbetarna får utbildning för att förebygga interna brott och oegentligheter. Intervjudeltagarna i min undersökning visade kunskaper på vad det innebär att vara statstjänsteman. De kunde också redogöra för vilka följder korruption kan ha på en myndighet men även beskriva korruptionens konsekvenser ur ett större perspektiv.

This study aims to investigate how to strengthen the resilience of Sweden's population against disinformation. To answer the purpose, the study has been based of the framing of questions: 1. What characterizes a desirable resilience agaisnt disinformation? 2. What challanges exists in Sweden to strenghten the resilience against disinformation? 3. How can preventive strategies and measures be used in order to strengthen Swedish populaiton's resilience against disinformation? Based on these questions, a qualitative method and an inductive approach were chosen. The data collection consisted of semi-structured interviews with respondents who have professional experience in various societal areas and levels, both practical and theoretical. This resulted in two central themes: 1) Today's Resilience, which includes how Sweden's resilience is precieved today, who's at risk, and what a desirable resilience characterizes, 2) Strategies, Measures and Challanges, includes strategies and measures which can be used in order to strengthen the resilience against disinformation, as well as existing challanges and risks in the Swedish society. The study results in a greater understanding of how several important components and levels of the Swedish society interact and together strengthen the resilience agaisnt disinformation. In addition the task requires a broad societal perspective where preventive measures need to be combined in order to have succesful effects. / Studien syftar till att undesöka hur Sveriges befolknings resiliens kan stärkas mot desinformation. För att besvara syftet har studien baserats på frågeställningarna: 1. Vad kännetecknar en önskvärd resiliens mot desinformation? 2. Vilka utmaningar förekommer i Sverige för att stärka resiliensen mot deisnformation? 3. Hur kan preventiva strategier och förebyggande åtgärder användas för att stärka Sveriges befolknings resiliens mot desinformation? Utifrån dessa frågor valdes en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer med respondenter som har yrkesmässig erfarenhet inom olika samhälleiga områden och nivåer, både praktisk och teoretisk. Detta utmynnades i två centrala teman: 1) Dagens Resiliens, som inbegriper hur Sveriges resiliens uppfattas i dag, vilka i samhället som befinner sig i riskzon och vad en önskvärd resiliens baseras på, 2) Strategier, Åtgärder och Utmaningar, omfattar strategier och åtgärder för att stärka resiliensen mot desinformation, vilka utmaningar och risker som återfinns i Sverige och tillkommer åtgärderna. Studien resulterar i en större förståelse om hur flera viktiga komponenter, delar och nivåer av samhället interagerar och tillsammans kan stärka resiliensen mot desinformation. Att det krävs ett brett samhällsperspektiv där preventiva åtgärder behöver kombineras för att uppnå framgångsrika effekter.

Bakgrund Trycksår definieras som en lokal skada i huden och/eller i underliggande vävnad som uppstår till följd av ett kraftigt eller långvarigt tryck med eller utan kombination av skjuv. Skadan har en negativ inverkan på personens livskvalité, såväl fysisk, psykiskt och socialt. Trots att riskfaktorer och förebyggande åtgärder är väl kända så minskar inte prevalensen av trycksår. Sjuksköterskan är ansvarig för den trycksårsförebyggande omvårdnaden. För att säkerställa att omvårdnaden som ges är patientsäker och av god kvalité ansvarar sjuksköterskan för att ordinera evidensbaserade omvårdnadsåtgärder anpassade efter patientens behov och förutsättningar. Syfte Syftet var att belysa faktorer som påverkar den trycksårsförebyggande omvårdnaden för äldre personer inom slutenvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte. Från litteratursökningar i databaserna PubMed och CINAHL framkom 19 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ samt kvalitativ metod. Kvalitén av artiklarna granskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Genom en integrerad dataanalys formulerades tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Resultat Från litteraturöversiktens resultat framgick det att trycksårsförebyggande omvårdnad för äldre inom slutenvården utfördes i varierande grad. Faktorer som påverkade utvecklingen samt uppkomsten av trycksår inkluderade sjuksköterskans utbildning, patientens medverkan, utförandet av förebyggande åtgärder samt användningen av riskbedömningar, hjälpmedel och dokumentation av trycksårsarbetet. Slutsats Genom att utföra trycksårsförebyggande omvårdnad och ta i beaktande de faktorer som kan påverka omvårdnaden, framkom det att antalet trycksår minskade. För att uppnå en lyckad trycksårsprevention krävs evidensbaserad kunskap och utbildning hos de kliniskt verksamma sjuksköterskorna. Det krävs även ett stöd från verksamheten för att minska sjuksköterskornas arbetsbelastning och motverka tidsbristen för omvårdnaden. / Background Pressure ulcers are defined by a local damage in the skin and/or underlying tissue that occurs as a result of heavy and/or prolonged pressure with or without the combination of sheer. The damage has a negative impact on the person's quality of life both physically, mentally and socially. Despite riskfactors and preventative interventions being well known, the prevalence of pressure ulcers does not decrease. The nurse is responsible for the nursing care given to prevent pressure ulcers. To ensure that the care provided is patient-safe and of good quality, the nurse is responsible for prescribing evidence-based interventions according to the patients’ needs and condition. Aim The aim of this literature review was to shed light on factors affecting the pressure ulcer prevention care for older people in inpatient care. Method A non-systematic literature review was conducted. Searches in the databases PubMed and CINAHL resulted in 19 scientific articles with both quantitative and qualitative design. The quality of the articles was assessed according to Sophiahemmet university’s evaluation basis. Through an integrated data analysis, three main categories were formulated with associated subcategories. Results The results showed that the pressure ulcer prevention care for the older people in inpatient care was carried out in varying degrees. Factors that affected the development and onset of pressure ulcers included the nurse’s education, patients’ participation, the performance of preventative measures and the use of risk assessments, aids and documentation of the pressure ulcer care. Conclusions By performing pressure ulcer prevention care and considering the factors that can affect the care, it was found that the number of pressure ulcers decreased. To achieve successful pressure ulcer prevention, evidence-based knowledge and education of the clinically active nurses is required. Support from the organization is required to reduce the nurses workload and counteract the lack of time for nursing.

Introduktion: I Sverige har vårdrelaterade infektioner blivit en av de vanligaste vårdskadorna och på avdelningar med stora patientflöden, som till exempel på röntgenavdelningar, finns en ökad risk för smittspridning. Patienters olika medicinska tillstånd och skiftande miljöer de kommer från bidrar till en varierad bakterieflora på röntgenavdelningar. Syfte: Syftet med denna integrativa litteraturstudie var att beskriva hur röntgensjuksköterskor tillsammans med övrig hälso- och sjukvårdspersonal kan arbeta för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner med hjälp av basala hygienrutiner. Metod: Utifrån tre frågeställningar angående vårdrelaterade infektioner eftersöktes vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. 17 Artiklar granskades efter inspiration från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och analyserades enligt Whittemore och Knafls (2005) fem steg. Resultat: Av artiklarna som hittades tog två kategorier och sex underkategorier form. Kategorierna omfattade kontamineringsrisk och metoder och hjälpmedel för att hindra smittspridning med underkategorier som patienten, omgivning och utrustning. Slutsats: Röntgensjuksköterskor och utrustningen de använder i den dagliga omvårdnaden är en risk för smittspridning. Följsamheten av de basala hygienrutinerna behöver höjas och för att detta ska uppnås kan förbättringsarbeten användas. / Introduction: Healthcare-associated infections has become one of the more frequent injuries related to healthcare in Sweden and in departments with a great flow of patients, as in a radiology department, there is an increased risk for spread of contagion. The different medical conditions of patients and the variation of environments they come from contribute to a varying bacterial flora in a radiology department. Aim: The aim of this integrative literature review was to describe how radiology nurses, along with other healthcare professionals, can work to reduce the spread of healthcare-associated infections by means of basic hygiene routines. Method: Based on three formulated questions regarding healthcare-associated infections scientific articles were scoured in the databases PubMed and Cinahl. 17 articles were reviewed with inspiration from Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) and were analyzed with Whittemore and Knafl’s (2005) five steps. Result: From the articles two categories and six subcategories were formed. The categories contained risks of contamination and methods and aids to prevent contagion with subcategories such as the patient, the surroundings and equipment. Conclusion: Radiography nurses and the equipment used in daily care is a risk of contagion. The adherence to basic hygiene routines needs to be raised and for this to be achieved improvement interventions can be used.

Syfte: Som pedagog använder man sig ständigt av olika strategier i sin undervisning för att nå de mål som är uppsatta för verksamheten. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur pedagoger som använder sig av massage i skolan resonerar kring massage och vilka strategier de tillämpar.     Metod: En kvalitativ metod i form av en intervjustudie användes för att få fram resultatet, en studie i vilken tre yrkesverksamma lärare medverkade. Informationen från intervjuerna lades sedan in i mjukvaran Complador som är uppbyggt enligt Trenätsteorin, och ett strateginät skapades. En observation genomfördes även för att ge en inblick i hur ett massagetillfälle i skolan kan se ut.   Resultat: Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna har liknande strategier för sitt användande av massage som en del av undervisningen. De menar att massagen skapar lugn och arbetsro i klassrummet, förebygger utanförskap och hämningar mellan eleverna, samt att det ökar känslan av gemenskap.