Abstract Ur ett elevperspektiv belyser uppsatsen frågan vad en ”bra” lärare är. Elevers åsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmåga, social förmåga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas också. Detta görs via en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsen diskuterar även egenskaperna i relation till vad elever behöver för att klara av sin skolgång och stå rustade mot arbetsmarknaden efter sin skolgång. Tidigare forskning pekar på att undervisning som görs meningsfull innebär att lärare inneharen pedagogisk förmåga. Lärare har social förmåga när det finns ett positivt samspel mellan lärare och elev och när elever blir bekräftade. Ledarskap innebär ett ansvarstagande från både lärare och elevers håll. Organiserad undervisning, tydlighet och när elever får vara med och bestämma betyder också att ett gott ledarskap finns hos läraren. Positiv effekt på inlärningen ges vid varierande undervisning, vilket ingår i både pedagogisk förmåga, social förmåga ochledarskap. Resultat pekar på att elever anser pedagogisk förmåga, social förmåga och ledarskap varaviktiga egenskaper för en ”bra” lärare. Resultat visar också att elever anser sig möta dettarelativt ofta, dock i mindre utsträckning än vad de anser det vara viktigt. Ämnesord: pedagogisk förmåga, social förmåga, ledarskap, meningsfullhet, samspel,varierande undervisning, viktigt, möter, arbetsmarknaden.

Att ha ett autismspektrumtillstånd innebär en omfattande störning i utvecklingen som karaktäriseras av stora brister i förmågan till social interaktion, kommunikation och i hög utsträckning ett ritualistiskt och stereotypt beteende. Det finns en stor variation i uppvisade svårigheter och hur barn svarar på en intervention, vilket försvårar att dra samstämmiga slutsatser om vad som är effektiv träning för barnen. De mest studerade behandlings­programmen är de med tidig intensiv hembaserad beteende­intervention (EIBI). I denna studie undersöktes 11 barn före och efter ett års träning med beteendeterapeutisk intensiv­träning inom rutinvården. Syftet var att se om träningen påverkade barnens adaptiva förmågor och förändring av problembeteenden. Analysen visade en ökning i positiv riktning av adaptiva förmågor i genom­­snitt med 3,7 standardpoäng (Vineland Adaptive behaviour Scales, VABS), men var inte statistiskt signifikant. På domänen Communication (kommunikation) fanns en statistisk signifikant ökning i positiv riktning av standardpoäng med 12,8 poäng. Barnens skalpoäng på Maladaptiv index minskade i positiv riktning i genom­snitt med 3,9 skalpoäng, vilket inte var statistiskt signifikant. På subdomän Communication written (att läsa och skriva) fanns en statistiskt signifikant ökning i positiv riktning med 3,7 skalpoäng, och tendens till ökning med 1,6 skalpoäng på sub­domän Communication expressiv (att kunna uttrycka sig verbalt). På domänen Daily Living Personal (ADL-anpassning till dagligt liv) fanns skillnad på råpoängs­nivå. Undersökningen är gjord på ett litet antal barn och utan kontroll­grupp, vilket har gjort de positiva fynden svåra att generalisera. Samtidigt är området mycket svårstuderat, vilket diskuteras.

Inhiberingsförmåga, arbetsminne och verbal förmåga testades hos 25 treåringar i syfte att analysera barnens förmåga till inhibering. Tre instrument användes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmåga; deltestet ordigenkänning från WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmåga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmåga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften. Ett oväntat fynd visade att resultaten i den konkreta inhiberingsuppgiften påverkades av antal syskon barnen hade. Vidare analyser av den symboliska delen i Less is More behövs eftersom det är tveksamt om uppgiften mäter inhiberingsförmåga.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på mer om matematiksvårigheter och pedagogers syn och erfarenhet av detta. Syftet var även att finna ny kunskap om olika arbetssätt, vilket resulterade i insikten om olika laborativa material och dess betydelse för matematikundervisningen. Författarna valde att genomföra studien med hjälp av att låta pedagogerna skriva berättelser. För att vinna ny kunskap har författarna delvis använt sig av hermeneutisk metod för att se helheten genom de olika komplexa delarna. I studien har det visat sig att det är flera faktorer som påverkar elevers matematiska svårigheter. Det kan vara allt ifrån den kognitiva förmågan hos eleven till den omgivande miljön. Uppsatsen har givit författarna många tankar kring hur man kan arbeta med framförallt laborativt material. Några spännande förslag finns under sammanfattande avslutning där de presenterar vad man skulle kunna studera vidare.

Problem: Ledningen från DB Schenker Logistics i Västerås upplever att personalen på produktionen inte alltid uppfyller företagets kvalitetsmål. Det menas att ledningen uppfattar att personalen skulle kunna prestera bättre utan att företaget behöver investera extra pengar. Att bra kvalitet hela tiden levereras i servicebranschen är ett bra konkurrensmedel. Men för Schenkers ledning är det svårt att själva kunna se sina brister och därmed komma med egna åtgärder. Syfte: Syftet med vår utredning är att beskriva hur personalens arbetsinsats i nuläget ser ut och hur den påverkar företagets kvalitetsmål eftersom Schenkers ledning uppfattar brister. Samtidigt ska utredningen vara ett underlag för företagets ledning för att kunna införa relevanta förbättringar. Metod: Det genomfördes en enkätundersökning som riktade sig till Schenkers personal på produktionen, fokusgruppintervju med ledningen samt personliga intervjuer med två kunder. Resultat: Utredningen visade att personalen i nuläget tar eget ansvar och att de är medvetna om att en dålig arbetsinsats från deras sida har konsekvenser för företaget. Samverkan med sina medarbetare verkar fungera samt att personalen är också beredd och öppen för förändringar. Men det betyder inte att det hela tiden är tillräcklig för att motsvara ledningens förväntningar. Detta på grund av att det finns brister på kommunikationen mellan ledningen och personalen. Konsekvensen är att inte alla får reda på information eller att den blir otydlig från ledningen. Dessutom visades att ledningens förmåga att kunna ge beröm och därmed motivera personalen skulle kunna vara bättre. Det finns även brister på arbetsmaterialet men detta är oftast en kostnadsfråga vilket ledningen i Västerås inte är ansvariga för utan huvudkontoret i Göteborg. Ledningen borde istället koncentrera sig att förbättra kommunikationen och ge mer beröm till sina anställda. Kunden i sin tur förväntar sig att Schenker förbättrar sin kvalitet. För kunden är det inte väsentligt hur ledningen inför förbättringar i organisationen utan det ska bara synas bättre resultat i framtiden. / Problem: The management from DB Schenker Logistics in Västerås understands scarcity concerning their employee’s performance and that they not always fulfil the company’s quality goals. This means that the management understands that their employees could perform better without need for the company to invest extra funds. To deliver constantly good quality is in the service sector due to the competition very important. At the same time it is difficult for Schenkers management to see their own scarcities and therefore come up with own measures. Purpose: The purpose of our inquiry is to describe how today’s performance from the employees looks like because Schenkers management understands scarcities. At the same time should our inquiry be a basis of introducing relevant improvements for the company’s management. Method: A questionnaire with Schenkers employees, interview in a group with the management and interview with two customers were carried out. Results: The inquiry shows that the employees at the present time take own responsibility and are aware of the consequences for the company if they deliver low performance. The cooperation between the co-workers seems to function well and the employees are open and ready for changes. But this doesn’t mean that this is enough to satisfy the management’s expectations. This is because of the scarcities of communications between management and employees. The consequence is that not every employee takes part of the information or that it is indistinct from the management. Besides that it showed that the management’s ability to motivate their employees could be better. There are also scarcities of the company’s equipment but this is in most cases a question of money which the management in Västerås has no influence over but the headquarter in Göteborg. Instead the management should concentrate on to improve the communication to their employees and be able to motivate them more. The costumers on the other side expect that Schenker improve their quality. For the customer it is not important how the management is able to introduce the changes in the organisation but it is just important to see better results in the future.

Affektreglering är ett begrepp som inom modern anknytningsteori används för att beskriva förälderns följsamhet, lyhördhet och stöd för barnet att reglera och organisera affekter, upphetsningsnivå och erfarenheter. Förälderns förmåga avseende detta antas kunna påverka barnets förmåga till självreglering. I syfte att studera om faktorer som att föda ett prematurt riskbarn och paritet påverkar mammans förmåga till affektreglering har en teoretiskt grundad skala skapats utifrån variabler som ingår i The Parent-Child Early Relational Assessment (ERA), ett kvantitativt bedömningsinstrument av samspelskvalitéer. I jämförelse mellan 17 mammor till prematurfödda riskbarn (VLBW/ELBW) och en matchad kontrollgrupp, videofilmade i samspelssituationer då barnen varit 3, 18 och 24 månader (korr. för prematurfödda), framkommer en signifikant lägre affektreglerande förmåga hos förstföderskor som har ett prematurt riskbarn. Samband avseende barnets självreglerande och mammans affektreglerande förmåga har delvis påvisats men kräver vidare studier för att kunna bekräftas. Slutsatsen är att förstföderskans föräldrablivande vid en prematuritet försvåras av barnets medicinska komplikationer.

Aim: The aim of this study was to investigate how women who have incurred ACL injury for more than 10 years ago, feel that the injury affects them today. Method: A qualitative semi-structured interview survey with five women who 10- 28 years ago incurred the anterior cruciate ligament injuries when playing handball or soccer has been performed. The study has been inspired by a phenomenological concept of science, mainly by life-world concept. Data were analyzed using qualitative content analysis. Main result: Some informants have experienced severe loss of physical ability in both daily living situations and in training, while others did not appreciably felt impacted in daily living and experienced great opportunities for physical activity. Limitations which emerged were restrictions in movement, joint stiffness, pain, swelling, and crepitations that led to the loss of physical ability. One respondent had been diagnosed with advanced osteoarthritis. The reduced capacity affected both everyday situations, at work and in certain training situations. The view of their physical condition also showed to be impaired due to knee injury. The respondents also expressed that they were emotionally affected. Emotional states such as frustration, sadness, debilitating emotions and depression, but also joy and relief were described by the respondents. Participants in the survey reported that they feel strongly influenced by fear of new injury. This in turn has led them to develop fear of everyday situations where new damage could potentially occur, such as stepping in potholes, go on curbs, quick turns and stumbling. Some even feel socially inhibited due to knee injury. The injury has also caused mixed feelings about the future, where some have expressed concern, while others see the future with confidence. Conclusion: The results may indicate that the population studied is not sufficiently rehabilitated and recovered emotionally after injury. Variations in perceived impacts were seen. This was attributed to the informant’s life-world. Although some strains may appear to be of similar nature, the informants have been affected in differently in their ways of living.

SammanfattningDenna uppsats består av en fenomenografisk intervjustudie där 6 lärare i idrott och hälsa intervjuats. I fokus står idrottslärarnas tolkning av den nya ämnesplanen i idrott och hälsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter från skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av lärare i idrott och hälsas tolkning av styrdokument.Lärarna har i denna studie fått besvara frågor om hur de ser på begreppen ”kroppslig förmåga” och ”goda rörelsekvalitéer”. Begreppen är hämtade från den nya ämnesplanen i idrott och hälsa i GY11. Den forskning som presenteras i relation till denna studie fokuserar på tolkningar och uppfattningar hos lärare i idrott och hälsa samt på definitioner av kroppsliga begrepp.Syftet med studien är att hitta kategorier i lärarnas utsagor om kroppslig förmåga och goda rörelsekvalitéer. De frågeställningar som vi ämnar besvara är i hur hög utsträckning man kan hitta likheter och skillnader i lärarnas utsagor, om utsagorna går att kategorisera och hur kategorierna i sådana fall skulle se ut?Metoden som används är intervjumetod som utgår från en öppen intervjuguide i samtalsintervjuform. Analysen skedde i fenomenografisk anda via upprepade genomläsningar av transkriberade intervjuer där belysande citat sedan införts i en analystabell. Studiens huvudresultat utgörs av tre kategorier. De kategorier som presenteras i resultatet är ”fysiska egenskaper och handlingar”, ”aktivitetsanknytning” och ”självkänsla”. Begreppen kroppslig förmåga och goda rörelsekvalitéer definieras här utifrån olika typer av fysiska egenskaper som till exempel kondition och styrka, knutna till aktiviteterna bollsport och dans eller som att vara tätt knutna till en persons självkänsla och fysiska självkänsla. Studiens huvudresultat är alltså att de intervjuade idrottslärarna kopplar de eftersökta begreppens betydelse till fysiska handlingar, aktiviteter och självkänsla.Detta resultat diskuteras sedan utifrån den litteratur som pressenteras innan och även utifrån didaktiska aspekter.

Background: Earlier studies show that 30-92 % of ACL reconstructed return to their pre-injury physical activity. It is not clear why some people do not return. Purpose: The purpose of this study was to investigate the return rate to pre-injury sport among ACL reconstructed men. Another purpose was to characterize those patients who return and those who do not. Metod: A Web-based questionnaire with questions about returning to physical activity was sent out during the spring of 2012 to 93 men who had undergone an ACL reconstruction 6-40 months earlier and who, after 6-40 months after surgery, were evaluated with validated strength tests and self-assessment outcome measures. Results: At 12 months after surgery 56 % of the subjects had returned to their pre-injury sport. If the criteria were set higher “back to the same- or a higher level” 14 % had returned. No differences were observed between those who had returned and those who did not, in terms of results on strength tests and the self-assessment outcome scores. Two years after surgery the subjects who returned to their pre-injury physical activity maintained a higher physical activity level compared to subjects that did not return. Conclusion: 56 % of the men that had undergone an ACL reconstruction reported that they returned to their pre-injury sport, but not to the same level, 12 months after surgery. Those men who returned maintained a higher physical activity level two years after surgery compared with those men who did not return.   Keywords: ACL, surgery, muscle function, self-efficacy, quality of life.   Level of evidence: II, retrospective study with prognostic value.

Syftet för denna studie har varit att ta reda på hur några lärare i årskurs tre resonerar om och säger sig anpassa undervisningen för elever med särskilda matematiska förmågor. Under tidigare forskning tas Blooms taxonomi och Krutetskiis definition på elever med särskilda matematiska förmågor upp. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lärare. Resultatet som framkom i undersökningen visar att elever med särskilda matematiska förmågor ofta fick arbeta utan handledning, till förmån för de elever som behövde hjälp att nå upp till målen. Lärarna ville gärna ge mer av sin tid till elever med särskilda matematiska förmågor, men det fanns inte tillräckliga resurser. När det gäller undervisningen för dessa elever syntes det flera olika åsikter, speciellt vad gällde acceleration och berikning.