Abstract The aim of this essay is to explore how teachers and leisure educators can strengthen and increase students’ self-confidence in different ways in their line of work. I chose this inquest for personal reasons and also because it will be of great aid for me since this is what I intend my future profession to be. For this inquest I have chosen to do five qualitative interviews and two unstructured observations. The inquest was also based on relevant literature connected to its purpose. The results show that self-confidence is linked to something the individuals accomplish and that self-esteem is the way they see themselves, an inner feeling. Self-confidence is something that grows by achieved performances and developing your own knowledge while the self-esteem is strengthened by confirmation through other individuals and faith in one’s self. As the individual evolves so does the self-image he or she may have of themselves. Self-esteem and self-confidence will vary depending on the response the individual gets from others. Family and friends are the key factors that determine whether self-esteem and self-confidences goes up or down. The results also show that the teacher, schoolmates and the school environment have a great impact on self-confidence and self-esteem. The subjects I interviewed press on the importance of a safe environment consisting of good friends and peers who accept faults and imperfections in one and other. The students ought to be able to feel encouraged, supported and guided in order to evolve their self-confidence and self-esteem. The answers during the interviews show that public speaking was used to empower the students’ self-confidence and self-esteem and create a secure place for the students to grow.   Key words: ability, self-confidence, self-esteem, evolvement / Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare och fritidspedagoger kan arbeta för att stärka eller förstärka elevers självförtroende och självkänsla. Valet av undersökningen ligger i det personliga intresset samt att få en inblick i hur min framtida yrkesroll kan utvecklas. Metoden jag använt mig av för detta är fem stycken kvalitativa intervjuer samt två ostrukturerade observationer. Undersökningen har även belysts utifrån relevant litteratur kopplat till mitt syfte. Det resultat som framkommit visar att självförtroende är kopplat till något individen gör, medan självkänsla är individens syn på sig själv, en inre känsla. Självförtroendet växer genom överkomna prestationer och kunskapsutveckling, självkänslan stärks istället genom andras bekräftande och genom den egna tilltron på sig själv. Under tiden individen utvecklas förändras även självbilden, där både självförtroende och självkänsla skiftar upp och ner beroende på gensvar utifrån. Här är den inre kretsens, vänner och familj, uppfattning om individen den avgörande faktorn för i vilket håll självförtroende och självkänsla tar vägen. Resultatet visar även att läraren, klassen och skolmiljön är en viktig del i stärkandet av självförtroende och självkänsla. De intervjuade förespråkar en trygg klass eller grupp där eleverna ska känna sig säkra och veta att det är tillåtet att göra fel och att våga göra fel. Eleverna ska även få uppleva stöd, uppmuntring, peppning och handledning för att utveckla sitt självförtroende och sin självkänsla. De intervjuade använde sig av muntligt framträdande för att uppnå känslan av trygghet och på så vis stärka elevernas självförtroende och självkänsla. Nyckelord: förmåga, självförtroende, självkänsla, utveckling

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lärare i årskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus på matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger längre fram i kunskapsutvecklingen än genomsnittet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi valt att göra intervjuer som därefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgränsats genom att vi har tagit del av sex lärares syn på matematiskt starka elever från olika skolor. Lärarna har valts genom ett bekvämlighetsurval då vi har haft begränsat med tid och det handlar om en mindre undersökning. Resultatet visar att lärarna är överens om att variation av både arbetsformer och material är viktigt gällande starka elever i matematik. Att ha elever med starka förmågor i matematik i klassen är något lärarna ser som positivt eftersom de höjer motivationen i klassrummet. En slutsats som vi har kunnat dra är att lärarna är väl medvetna om behov som de starka eleverna i matematik har, däremot är det inte alltid dessa behov kan uppfyllas av olika anledningar.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka gymnasieelevers grad av språkängslan i franskundervisningen och kopplingen mellan den och elevernas självupplevda förmåga i franska som främmande språk. Därtill ämnar detta arbete belysa i vilka situationer de ängsliga eleverna upplever sin talängslan vara som värst, och slutligen hur deltagarna i undersökningen önskar arbeta med muntliga aktiviteter i språkundervisningen. En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpas. En enkät delades ut i franskgrupper på två svenska gymnasieskolor. Det kvantitativa materialet analyserades statistiskt och på det kvalitativa materialet genomfördes en innehållsanalys. Det visar sig att språkängslan är relativt utbredd bland deltagarna och att det finns ett måttligt statistiskt signifikant samband mellan självvärderad språklig förmåga och grad av språkängslan. De mer ängsliga eleverna upplever att deras förmåga är lägre än de icke ängsliga eleverna. Därutöver framkommer att det framförallt är att svara på oförberedda frågor, och att läsa högt och tala inför klassen som framkallar ängslan hos eleverna. Slutligen visar det sig att majoriteten av deltagarna önskar arbeta med muntliga aktiviteter i par eller mindre grupper, och gärna med lekfulla uppgifter, med dialoger eller med skådespel. Avslutningsvis nämns vikten av att uppmärksamma fenomenet språkängslan. De pedagogiska implikationerna av upptäckten diskuteras kortfattat, och förslag till framtida forskning presenteras.

Med utgångspunkt i en av matematikämnets förmågor, resonemangsförmågan, redogör denna studie för vilken typ av uppgifter inom området algebra som ger elever i årskurs 4-6 en möjlighet att få visa sin resonemangsförmåga, och vad läraren kan göra för att främja detta i arbetet med uppgifterna. Denna frågeställning besvaras genom en systematisk litteraturstudie som utgår ifrån vad tidigare forskning kommit fram till om ämnet. Resultatet visar att det finns flera gemensamma komponenter i de uppgifter som kan visa elevernas resonemangsförmåga. Den mest frekvent återkommande, och starkast framhållna, av dessa komponenter är kopplingen till problemlösningsuppgifter. När uppgifterna är ett problem – vilket i sammanhanget betyder att eleverna på förhand inte vet vilken strategi eller metod som ska användas för att lösa uppgiften – får eleverna en möjlighet att kunna resonera sig fram till en lösning. Det hela kan dock problematiseras av att om eleverna blir vana med att arbeta med samma typ av problemlösningsuppgifter blir uppgifterna inte längre ett problem för eleven. Deras resonemang blir därmed mera imitativa och elevens förkunskaper om hur uppgifterna brukar lösas är det som istället får störst inflytande över resonemanget. / <p>Matematik</p>

Sammanfattning   Bakgrund I ett utvecklingsprojekt i en glesbygdskommun i norra Sverige utarbetades under läsåret 2015–2016 en arbetsmodell för tidiga intensiva insatser för att främja textförståelse hos elever i språklig sårbarhet oavsett orsak. I tidigare studier har meta-kognitiva strategier och träning på ordförråd visat sig ha positiv effekt på textförståelse och man valde därför att inkludera följande element i interventionen; förutspå vad som kommer att hända, identifiera obekant och bearbeta deras betydelse, ställa frågor till texten, och sammanfatta berättelser med egna ord. Syfte Syftet med studien var att utvärdera interventionens effekt på textförståelse genom att undersöka om resultat på tester som speglar textförståelse skiljde sig åt mellan elever med svag textförståelse som genomgått intervention och elever med svag textförståelse som inte tagit del av intervention. Metod I studien deltog 17 elever i årskurs 2, 11 pojkar och 6 flickor med svag textförståelse. För att utvärdera effekten av intensivundervisningen i förståelsestrategier och ordförråd användes en mixad faktoriell design med interventionsgrupp och kontrollgrupp som oberoende mellangruppsfaktor, inledande mätning och uppföljande mätning som inomgruppsfaktor och narrativ förmåga (återberättande av fabel) samt textförståelse mätt med DLS, som beroende variabler. Resultat Både interventionsgrupp och kontrollgrupp höjde sina resultat från inledande mätning till uppföljande mätning av narrativ förmåga och DLS textförståelse. Någon effekt av interventionen kunde dock inte påvisas. Slutsats Resultatet från studien väcker frågor om hur insatser för att främja textförståelse hos elever i språklig sårbarhet ska läggas upp. / Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i senare skolår

Syftet med denna studie var att ta reda på hur begreppet ekonomi definieras i grundskolan och hur ekonomiska fenomen beskrivs i Skolverkets läroplan och kursplaner för grundskolan, samt i läromedel, med särskilt avseende på vilken slags ’ekonomisk medborgare’ som framträder i texterna. Den kvalitativa innehållsanalysen som genomförts på läroplan, kursplaner och fyra läroböcker har visat på att begreppet ekonomi sällan definieras och när den gör det så är definition mycket begränsad. De ekonomiska fenomen som beskrivs är främst pengar och den rådande synen på ekonomi, d.v.s. arbete = pengar = konsumtion = arbete och välfärd = pengar = etc. Konflikten mellan läroplanens normativa och kritiska uppdrag är tydlig, där det normativa uppdraget är dominerande särskilt i läroböckerna. Läroböckerna lyfter inte fram en nyanserad bild av ekonomi och lämnar inte utrymme för eleven att vara kritiskt tänkande. Crowley &amp; Swan har tagit fram tre typer av ekonomiska medborgare; den personligen ansvarige, den deltagande och den rättvise-orienterade. Denna undersökning visar liknande resultat som resultaten från deras undersökning som gjordes på läroplaner och läromedel i USA. Den personligen ansvarige medborgaren är den som är mest synlig och emellanåt den enda. Den demokratiska och den rättviseorienterade är synlig i läroplanen, men desto mindre tydligt i kursplaner. I läroböckerna tas denna aspekt inte alls upp.

Syftet med denna föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur förskollärare och barnskötare på förskolor arbetar för att öka barns kommunikativa förmåga med hjälp av estetiska uttrycksformer. Genom en kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor vill vi ta reda på hur förskollärare och barnskötare arbetar med estetiska uttrycksformer för att gynna barns kommunikativa förmåga. Deltagarna va överens om att estetiska uttrycksformer är ett bra verktyg för att utveckla barns kommunikativa förmåga. De var även överens om att estetiska uttrycksformer inte används i lika stor utsträckning som de skulle kunna göra. Vår slutsats är att det brister i kunskaperna inom ämnet hos förskollärare och barnskötare. Detta gör att de blir osäkra och estetiska uttrycksformer hamnar på sidan om. Utbildningar i olika slag är ett sätt att få mer kunskap inom ämnet.

Introduktion: Fibromyalgi [FM] är en sjukdom som bland annat ger generell smärta utspritt över kroppen. Sjukdomen är kronisk och drabbar främst kvinnor. FM kallas för en osynlig sjukdom relaterat till de diffusa symtom som uppstår samt att sjukdomen inte kan diagnosticeras med kliniska undersökningar. Coping används när krav överskrider egna resurser och är en viktig faktor i anpassning att leva med en kronisk sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva copingstrategier som patienter med fibromyalgi använder. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick ifrån Polit och Becks (2012) nio stegs forsknings modell. Databaserna som användes till litteratursökningar var CINAHL och PsychINFO. Databearbetningen utfördes individuellt och tillsammans av författarna och dataanalysen utfördes med en induktiv ansats som resulterade i fem kategorier som presenterades i studiens resultat. Resultat: Resultatet i litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet visade att de copingstrategier patienter med FM använder var; distraktion av symtom, acceptans av sjukdomen, fysisk aktivitet, finna inre balans med hjälp av meditation och yoga, planera vardagen efter dagsformen och professionellt stöd samt stöd från anhöriga. Resultatet visade att tilltro till egen förmåga bidrar till förbättrad copingförmåga hos patienter med FM. Slutsats: Copingstrategier används olika och likaså skiljs effekterna mellan patienter med FM. Tilltron till den egna förmågan är en faktor som bidrar till att förbättra copingförmågan hos patienter med FM.

Undersökningar har visat att många gymnasieelever känner sig omotiverade till sina studier – speciellt elever på yrkesförberedande program, och det är de gymnasiegemensamma ämnena som dessa elever har lägst motivation till. Denna studie har med hjälp av en enkät tagit reda på om det är någon skillnad i motivation till det gymnasiegemensamma ämnet naturkunskap mellan klasser som läser högskoleförberedande program och yrkesförberedande program. Enkäten bestod av påståenden rörande elevernas upplevda förmåga, ämnets lärovärde och lärandemiljön. Efter enkätstudien genomfördes kvalitativa intervjuer med klassernas två naturkunskapslärare för att ta reda på deras åsikter om resultatet. Enkätstudien visade att eleverna generellt sett var motiverade till ämnet naturkunskap, då de hade svarat övervägande positivt på enkäten. Elever på högskoleförberedande program var något mer positiva än elever på yrkesförberedande program i kategorierna ”upplevd förmåga” och ”ämnets lärovärde”. Svarssammanställningen för hela enkäten uppvisade inga generella könsskillnader. Båda de intervjuade lärarna menade att yrkeselevernas något mer negativa inställning till sin förmåga kunde förklaras med att de har haft det jobbigt i grundskolan därmed har med sig en mer negativ självbild när de går över till gymnasiet. De nämnde också att man kan försöka anpassa ämnet till det eleverna är intresserade av och vill lära sig mer av för att öka deras motivation. Det betyder dock nödvändigtvis inte att ämnet ska kopplas mer till deras framtida yrke.

Entreprenörskap och dess betydelse för ekonomisk utveckling har under senare år fått allt mer uppmärksamhet. Idag är de flesta, inte minst regeringen, övertygade om att fler entreprenörer behövs för att skapa långsiktig tillväxt i Sverige. Svårigheterna i att mäta entreprenörskap har dock gjort att forskare först på senare år har börjat intressera sig för ämnet.Vad som kännetecknar entreprenören och vilka skillnaderna är mot en företagare har visat sig vara viktiga frågor inom detta område. Ytterligare en väsentlig uppgift för forskare har varit att ta reda på om alla kan bli entreprenörer eller om vissa förutsättningar måste finnas med från födseln. Det föreligger skilda meningar i frågan huruvida det går att utbilda i entreprenörskap eller inte. Vi har därför funnit det intressant att undersöka vilken påverkan entreprenörsutbildningar i Västra Götaland har på antalet entreprenörer.Syftet har varit att beskriva dagens entreprenörsutbildningar och dess funktioner samt analysera om dessa bidrar till fler entreprenörer. Vi har använt oss av en induktiv forskningsansats och en kvalitativ metod, då vi har intervjuat kursansvariga på tre olika magisterutbildningar, en representant från Ung Företagsamhet samt en anställd på Västra Götalandsregionen. För att få en bredare synvinkel har vi även gjort två mindre undersökningar bland entreprenörer och studenter.Studien resulterade i upptäckten att entreprenöriell förmåga är ett begrepp som i de flesta fall borde användas istället för termen och titeln entreprenör. Entreprenörsskalan visar att alla människor till viss del är entreprenöriella men att de som söker sig till, och efterfrågas av, magisterutbildningarna är de som har en potential att utveckla förmågan. En stor fördel med magisterutbildningarna är att människor med olika kompetenser och bakgrunder sammanförs i grupper och erbjuds goda förutsättningar för att skapa kreativitet och nya tankesätt. Ung Företagsamhet gör en stor insats för entreprenörskapet genom att gymnasieelever får prova på företagande samtidigt som de utvecklar individuella färdigheter som de senare har stor nytta av. Det visar sig också att det finns ett gap mellan akademin och näringslivet samt att det behövs en attitydförändring som måste börja tidigt i åldrarna för att entreprenörskapet ska stärkas.Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur kontakten mellan skolorna och näringslivet kan förbättras och hur attityderna till entreprenörskap kan bli mer positiva. Ett annat förslag är att undersöka tidigare studenters uppfattningar om utbildningarna och vad de kan tillföra. / Uppsatsnivå: D