I sjuksköterskans kompetens ingår bland annat kritiskt tänkande, kliniska och tekniska färdigheter och interaktion och kommunikation. Forskare inom området har tagit fram modeller för kunskapsutveckling inom yrket. Sjuksköterskestudenter på de flesta lärosäten i Sverige genomgår den kliniska slutexaminationen, NKSE under sin sista termin innan examen för att säkerställa examensmålen till sjuksköterska. Syftet med studien, var att genom en integrativ litteraturstudie utforska nyutexaminerade sjuksköterskors egenupplevda förmåga att använda sin nyförvärvade kompetens i praktiken. En analys av 10 artiklar genomfördes. En del nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg inte att de fått med sig tillräckligt med kunskap från utbildningen. Några av de nyutexaminerade sjuksköterskorna kände en osäkerhet inför att exempelvis genomföra vissa omvårdnadsmoment. Det fanns dock de som tyckte att de kunde tillräckligt, och även de som hade en övertro på sin kunskapsnivå. Några nyutexaminerade sjuksköterskor såg ett glapp mellan den idealbild som presenterades under utbildningen och den verklighet man mötte på vårdavdelningarna. Genom att samla den befintliga forskningen kan kunskapen om nyutexaminerade sjuksköterskors egen syn på sin kompetens öka, vilket kan vara till nytta för studenter, lärosäten och vårdsektorn.

Bakgrund: Ambulanssjukvården i Sverige har över 1 miljon ärenden varje år, varje enskilt ärende innebär ett nytt möte med patienter och anhöriga. I mötet med patient och anhöriga ingår bedömning av patientens vårdbehov, för att göra en bedömning och kunna ge en god omvårdnad krävs mer än bara faktabaserad kunskap. Ambulanssjuksköterskan behöver även kunna besitta empatisk förmåga att förstå patientens känslomässiga tillstånd. Syfte: Att belysa vad som påverkar den empatiska förmågan hos ambulanssjuksköterskan i samband med bedömning av patientens omvårdnadsbehov. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sex specialistutbildade sjuksköterskor som arbetar kliniskt i ambulansen i ett län i södra Sverige. Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De faktorer som påverkade den empatiska förmågan berör resursanvändningen av ambulans som påverkar arbetsmiljön, samspelet mellan ambulanssjuksköterska, patient och anhörig samt ambulanssjuksköterskans förmåga att relatera till patientens situation Diskussion: Tidigare forskning som berör ämnet inom intrahospital akutsjukvård stödjer studiens resultat. Samtidigt menar en del omvårdnadsteoretiker att det finns svårigheter att beskriva och definiera begreppet empati. Slutsats: Den empatiska förmågan påverkas av ambulanssjuksköterskans egen referensram. Referensramen bygger på perspektiv från tidigare erfarenheter och händelser.

Begreppsförmågan är en av de fem förmågor som finns med i kursplanen i matematik. Då kursplanen till viss del inte har tydliggjort begreppsförmågans innebörd, är det av intresse att fördjupa sig inom begreppsförmågan. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur begreppsförmågan framkommer i lärares beskrivningar och lektionsplaneringar. Hur lärarna beskriver begreppsförmågan utifrån kursplanen i matematik samt hur begreppsförmågan framkommer i lärarnas lektionsplaneringar, är de två frågeställningar som besvaras i studien. Fem lågstadielärare har deltagit i studien genom kvalitativa intervjuer och dokumentanalys. De teoretiska ramverk studien förhåller sig till är läroplansteorin, läroplanskedjan och två olika definitioner av ett begrepp. Resultatet visar att lärare tycker begrepp utgör grunden i matematik men att begreppsförmågan är svårtolkad. Den slutsats som kan dras utifrån resultatet är att begrepp behöver konkretiseras och sättas in i ett sammanhang för att visa begreppsförmåga.

Muntlig kommunikation är ett viktigt inslag i matematikämnet. I dagens skola består stor del av matematikundervisningen av enskilt arbete i läromedel trots att ämnet ska präglas av varierande arbetssätt och arbetsformer. Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer få en djupare insikt i hur lärare utformar matematikundervisningen för att stärka elevernas kommunikationsförmåga med fokus på muntlig kommunikation. Arbetet utgår från Engeströms verksamhetsteori vilken används för att undersöka vilka instrument lärare beskriver att de använder för att utveckla elevernas matematiska kommunikationsförmåga. Resultatet visar att lärare använder flera olika instrument för att elevernas kommunikationsförmåga ska utvecklas. Utifrån resultatet går det även att urskilja flera utmaningar lärare upplever såsom att utforma par och grupper samt stötta och inkludera andraspråkselever. Slutligen visar resultatet att majoriteten av lärarna anser att klassrumsklimatet är av stor vikt för att eleverna ska våga uttrycka sig muntligt.

Cochleaimplantat (CI) är ett elektroniskt hjälpmedel som hjälper barn som föds döva eller med grav hörselnedsättning till förmåga att höra och därmed uppfatta talat språk och att utveckla eget tal. Tidigare studier har visat att barn med CI uppvisar en något nedsatt prosodisk förmåga och begränsat fonologiskt arbetsminne varför dessa aspekter var intressanta att undersöka utifrån ett utvecklingsperspektiv. Föreliggande studie är en två-års uppföljningsstudie där syftet var att studera utveckling av prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne hos svenska barn med CI. Inom ramen för studien undersöktes även icke-språklig receptiv prosodisk förmåga. I studien deltog sex barn med CI mellan 5;0 och 8;7 år. Ytterligare 18 barn deltog i studien för att fungera som en kontrollgrupp, där sex av dessa barn var ålders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI. Resultaten visade en utveckling av prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne hos barnen med CI som grupp. Barnen med CI uppnådde som grupp förbättrat resultat på de test som undersökte receptiv prosodisk förmåga med undantag för ordaccenter. Signifikant förbättrat resultat uppvisades gällande produktiv prosodi, främst på frasnivå. En ökning av resultat, främst beträffande suprasegmentella aspekter av fonologiskt arbetsminne, uppvisades mellan tillfälle ett och två. Jämförelser med den normalhörande kontrollgruppen visade att barnen med CI hade signifikant lägre resultat avseende vissa receptiva prosodiska deltest samt fonologiskt arbetsminne. Barnen med CI erhöll likvärdiga resultat som kontrollgruppen på de uppgifter som undersökte produktiv prosodisk förmåga, dock kan eventuell takeffekt påverkat resultatet. Gällande icke-språklig prosodisk förmåga uppvisades något lägre resultat för barnen med CI jämfört med kontrollgruppen. Barnen med CI uppvisade individuell variation av resultat där vissa fick likvärdiga resultat med sina matchade kontroller.

Det har länge diskuterats om entreprenörskap går att lära sig genom utbildning eller om det är ett karaktärsdrag. Sverige arbetar sedan 2011 med att främja nya innovativa företag och entreprenörskap genom utbildning i samband med Europa 2020, för att vidare främja samhällsekonomisk tillväxt. Det finns delade uppfattningar om utbildning främjar eller hämmar entreprenöriellt agerande då studenter efter avklarad utbildning saknar praktisk kunskap om hur de startar bolag. De praktiska delarna av en utbildning har ett stort värde men samspelet mellan både teori och praktik har visat sig vara mer inflytelserik för studenternas lärandeprocess inom entreprenörskap. Det kan således uppfattas som paradoxalt att entreprenörskapsutbildning inte alltid inkluderar båda dessa delar av lärande. Entreprenöriell orientering (EO) är ett samlingsbegrepp för de karaktärsdrag som kännetecknar den framgångsrika entreprenören, där utbildning är tänkt att främja dessa attribut. Tidigare forskning har studerat olika variablers påverkan på EO samt enbart specifika kurser har satts i relation till EO, där entreprenörskapsutbildning som formell och informell kunskapskälla har exkluderats. Denna studie undersöker olika former av kunskapsinhämtande för att studera sambandet mellan entreprenörskapsutbildning och de entreprenöriella karaktärsdragen risktagande, innovativ och proaktiv förmåga samt självständighet, vilka återfinns inom EO. Med en kvalitativ forskningsansats och genom en explorativ undersökning ämnar denna studie att söka nya infallsvinklar inom ämnet för att lyfta fram företagarens personliga uppfattning om sin entreprenörskapsutbildning och entreprenöriella karaktärsdrag. Djupintervjuer har fokuserat på företagsägare i en startup då det anses ställs högre krav på entreprenören i de tidigare skedena i företagets livscykel, där kunskap och karaktärsdrag är avgörande faktorer för företagets överlevnad. Studiens resultat visar att karaktärsdragen risktagande och proaktiv förmåga har en direkt koppling till entreprenörskapsutbildning, medan resterande attribut indirekt kan kopplas till utbildningen genom individens förmåga och medvetenhet. Den totala entreprenöriella orienteringen visade sig vara hög då tre av fyra karaktärsdrag har analyserats som höga och genomsnittet av den innovativa förmågan var låg. Resultatet visar att utbildning inom entreprenörskap påverkar EO men att det finns ett indirekt samband mellan utbildning och entreprenörens förmåga och medvetenhet. Relationen mellan dessa variabler blir således bilateral. Rekommendationer riktas till utbildningsanordnare i Sverige att i större utsträckning implementera praktiska inlärningsmoment. Det rekommenderas även att entreprenörer och företagare som väljer att utbilda sig på egen hand ska fortsätta se inlärningsprocessen som kontinuerlig, samt att kombinera egenlärd kunskap med en teoretisk utbildning. Vidare ges förslag för framtida forskning och avslutningsvis presenteras en framtidsvision för utbildningens önskade påverkan på EO för att detta i sin tur ska främja samhällsekonomisk tillväxt.

This study explores reciprocal teaching and the effectiveness of reading strategies, focusing on linguistic versus metacognitive ability, for improving reading comprehension. The participants were 22 fourth-grade students identified with poor reading comprehension, from two schools in Sweden. The intervention took place during 8 lessons distributed over 2 weeks' time. The participants were divided into two intervention-groups, one targeting linguistic ability (to clarify words and summerize), the other one targeting metacognitive abilities (to predict content and ask questions). Participants' linguistic and metacognitive ability were assessed in pre- and posttests. The results revealed that instruction focusing on linguistic ability showed  significant effect on clarifying words, while the instruction focusing on metacognition made a significant effect on students' ability to formulate questions.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka matematiska förmågor enligt Krutetskiis teori som synliggörs hos elever i skolår 5 som arbetar gruppvis med problemlösning. Dessutom undersöktes vad läraren uppmärksammar som matematisk förmåga och hur läraren organiserar sin undervisning för att utveckla matematisk förmåga. Krutetskii (1976) har definierat de matematiska förmågorna genom en studie som gjordes 1955-1966. Dessa tolkades och analyserades från en översatt version av hans verk. Med inspelat material från två observationer synliggjordes flera matematiska förmågor hos eleverna. Det framkom av intervjun att läraren erbjuder berikning, flera gruppkonstellationer, olika undervisningsformer och metoder. Utifrån forskning och resultatbild från undersökningen finns det viktiga aspekter att ta hänsyn till för att elever ska utveckla matematiska förmågor. Det gäller att arbeta med problemlösning tillsammans med andra i praxisgemenskap. Problemet måste innehålla flera olika abstraktionsnivåer för att eleverna ska kunna arbeta från den individuella utvecklingszonen till den närmaste utvecklingszonen. Läraren måste ha stor ämneskunskap och använda rätt terminologi. De affektiva föreställningarna spelar en stor roll där en positiv och aktiv inställning gynnar progression av matematiska förmågor. Även intresset för matematik samt elevens flit och koncentration påverkar rätt riktning.

This study is about children in grade three with talent in mathematics and how to develop their talent in mathematics lessons. My questions are how to teach with regard on the way teachers work and used material? How do teacher pay attention to children with talents in mathematics and how they work to motivate and keep developing the children? The main method I used was qualitative observations backed up by interviews. The study was done in two Swedish schools. For interpreting the results I used the sociocultural perspective and motivation theory. The result shows that both schools work a lot with communication to develop mathematical abilities and to identify those students with talent in mathematics. The main difference between the two schools is that one uses material from the grade above while the other uses extra material from the same grade to develop those students. Otherwise both schools were quite equal, they worked with problem solving, mathematics games and digital tools such as computers.

<p>Affektreglering är ett begrepp som inom modern anknytningsteori används för att beskriva förälderns följsamhet, lyhördhet och stöd för barnet att reglera och organisera affekter, upphetsningsnivå och erfarenheter. Förälderns förmåga avseende detta antas kunna påverka barnets förmåga till självreglering. I syfte att studera om faktorer som att föda ett prematurt riskbarn och paritet påverkar mammans förmåga till affektreglering har en teoretiskt grundad skala skapats utifrån variabler som ingår i The Parent-Child Early Relational Assessment (ERA), ett kvantitativt bedömningsinstrument av samspelskvalitéer. I jämförelse mellan 17 mammor till prematurfödda riskbarn (VLBW/ELBW) och en matchad kontrollgrupp, videofilmade i samspelssituationer då barnen varit 3, 18 och 24 månader (korr. för prematurfödda), framkommer en signifikant lägre affektreglerande förmåga hos förstföderskor som har ett prematurt riskbarn. Samband avseende barnets självreglerande och mammans affektreglerande förmåga har delvis påvisats men kräver vidare studier för att kunna bekräftas. Slutsatsen är att förstföderskans föräldrablivande vid en prematuritet försvåras av barnets medicinska komplikationer.</p>