Orsakerna till matematiksvårigheter är fortfarandeomdiskuterade. Vissa forskare lyfter fram domänspecifika förklaringar som grundar sig i kvantitativa och numeriska funktioner medan andra inriktar sig mer på generella kognitiva förmågor som arbetsminne och uppmärksamhet. Syftet med studien var att studera vissa generella kognitiva funktioner hos elever med matematiksvårigheter och på det sättet testa den domängenerella förklaringsgrunden till matematiksvårigheterna. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats där elever i åldern 12-14år har deltagit genom att göra ett antal tester. Vid analysen har elever med matematiksvårigheterjämförts med jämnåriga som är typiskt presterande i ämnet. I testbatteriet ingick bl a tester av aritmetiska förmågor, jämförelse av mängder och tal samt några utvalda generella kognitiva funktioner. De utvalda domängenerella förmågorna var logisk icke-verbal förmåga, läsförmåga, verbalt arbetsminne, exekutiva funktionen att skifta uppmärksamhet samt spatial förmåga. Resultatet av undersökningen visade att elever med matematiksvårigheter har en signifikant sämre läsförmåga samt logisk, exekutiv och spatial funktion. Däremot visade de inte på något nedsatt verbalt arbetsminne. Resultatet visade inte heller på någon signifikant skillnad i den domänspecifika förmågan att jämföra mängder och tal mellan eleverna med matematikssvårigheter och kontrollgruppen. Detta ger stöd för den domängenerella hypotesen om matematiksvårigheternas orsak. Eftersom det finns kopplingar mellan flera generella kognitiva förmågor och matematiksvårigheter är det viktigt att dessa beaktas vid pedagogiska utredningar av elevers behov av stödinsatser i matematik. Om fokus endast hamnar på matematiska förmågor vid kartläggning blir inte bilden komplett, vilket kan leda tillbristfälliga bedömningar av elevensbehov av anpassningar och åtgärder samt mindre adekvata och effektiva stödinsatser.

Syftet med följande studie är att undersöka hur lärare arbetar för att utmana elever med potential att vara eller som är högpresterande inom matematik. Enligt skollagen och läroplanen har alla elever rätt till utveckling på sin nivå. Tidigare forskning tyder däremot på att det i nuläget inte ser ut så i skolan och det är därmed en viktig fråga att lyfta. Genom intervjuer och observationer med fyra lärare på fyra olika skolor har målet varit att ta reda på hur det är i skolorna idag. Frågeställningarna behandlar hur lärare arbetar med att utmana dessa elever. Genom intervjuer och observationer har vi tagit reda på hur lärarna går till väga för att identifiera och undervisa denna grupp. Vi har även tagit reda på vilka konsekvenser som kan uppstå om stimulans uteblir och hur lärarnas förutsättningar för att genomföra detta ser ut. Det har framkommit att det är viktigt att utmana eleverna då de utan stimulans kan bli oroliga och kan stagnera i sin kunskapsutveckling. Lärarna arbetar varierat med olika sorters uppgifter och material för att utmana eleverna på deras nivå. Lärarna använder sig framförallt av problemlösning då det ger eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska förmågor. Det har även framkommit hur betydelsefullt kollegialt samarbete är. Samarbete ökar möjligheterna för att individanpassa undervisningen och lärarna kan dra nytta av varandras kunskap. Lärarna delger att de har tillräckliga förutsättningar för att utmana dessa elever men de efterfrågar ett utökat kollegialt samarbete och vidareutbildning för att ytterligare kunna stötta dem.

Syftet med denna studie var att redogöra hur pedagoger på två förskolor arbetar, tolkar och använder sig av fenomenet högläsning i sin pedagogiska verksamhet. Studiens material är insamlat genom fokussamtal/intervju vars grund utgjorts från dagboksanteckningar. Dagböcker fördes av nio pedagoger varav endast tre pedagoger möjliggjordes för fokussamtal/intervju. Studiens resultat presenteras i fem teman; struktur för högläsningens organisation, högläsningens syfte, språkligutveckling och verklighetsförankring, utveckling av verksamheten och skillnader mellan studiens institutioner. Resultatet från studien visar att pedagogerna ser högläsning som en bra metod för att utveckla barns intresse för böcker och utveckla barns språkliga- och kommunikativa förmågor såväl som barns förmåga att fantisera. Det blir också tydligt att högläsning trots dess lärande förmågor i många fall används som metod vars huvudfokus är att ge barnen avkoppling – en omsorgsbit. De pedagoger som intervjuats är eniga om att högläsning är något njutbart men att den pedagogiska tanken bakom högläsningens utförande samt bokval blir något i skymundan – men den pedagogiska underliggande tanken tonas fram och synliggörs allteftersom under våra samtal... / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med undersökningen i denna uppsats var att se hur olika lärare arbetar med utomhuspedagogik för att få en inblick i om vad denna typ av undervisning kan bidra till. Undersökningen skedde genom kvalitativa intervjuer med tre stycken lärare som är verksamma i grundskolans årskurser Fk-3. Genom att svaren från dessa kopplades ihop med tidigare forskning framkom det att utomhuspedagogik kan bidra till bland annat en ökad lust för lärande, ökad social förmåga hos eleverna samt att det kan leda till bättre fysisk och psykisk hälsa. Det är dock viktigt att vara kritisk till dessa faktorer då det inte går att implementera på alla elever i skolan. För vissa elever kan det istället generera negativa förhållanden till exempelvis deras sociala förmåga. Det är därför viktigt att lärare använder sig av en varierad undervisning för att alla elevers behov ska tillgodoses. De didaktiska frågorna (Vad? Var? När? Hur? För vem? Varför?) är viktiga för lärare att reflektera över innan undervisning bedrivs.  Utomhuspedagogik handlar till viss del om vilken plats läraren väljer att bedriva sin undervisning på, alltså den didaktiska var-frågan. Det är dock viktigt att läraren tillgodoser alla de didaktiska frågorna för att utomhuspedagogik ska tjäna ett syfte. Det är nödvändigt att läraren själv vet varför denna väljer att undervisa utomhus och även motivera syftet för eleverna. När detta sker får eleverna en större förståelse för vikten av kunskapen de ska ta till sig, lärandet blir verklighetsförankrat och därför ser lärandet som lustfyllt.

I mitt examensarbete samarbetade jag med Sundsvalls kommun som driver projektet Grönt boende. Det är ett pilotprojekt där kommunen driver en exploatering av ett tomtområde i Sidsjö, Böle för att uppmuntra köpare till att bygga fastigheter som ligger i framkant när det kommer till miljöanpassning. Min del i projektet bestod av en inledande enkätundersökning för att ta reda på om de närboende var oroliga för den kommande exploateringen och om de hade en tydlig bild av hur områdes ska exploateras. Därefter uppförde jag en fysisk modell som visades. Efter att de närboende sett modellen fick de svara på ytterligare en enkät. Dessa enkäter ligger till grunden resultaten som visar att: * Närboende har fått en tydligare bild av exploateringen. * 40 % tror att det minskar oro kring exploateringen. * 80 % fick en positivare bild av exploateringen. * De flesta ansåg att en karta i kombination med en fysisk modell gav den tydligaste bilden av exploateringen. * Samtliga tyckte att en fysisk modell var Ganska eller Mycket viktig när kommunen exploaterar områden.  Resultatet tyder på att man i alla fall delvis kan minska oro inför en kommande exploatering för de närboende genom en fysisk modell. Jag föreslår vidare undersökning av hur en positivare inställning till projektet (vilket uppkom av visandet av en fysisk modell) kan gynna kommunen när det gäller synpunkter och överklagningar. / When I did my thesis I cooperated with Sundsvall Municipality who runs a project called Green Living. It´s a new project where the municipality is going to exploit an area in Sidsjö, Böle. The project is about encouraging the plot buyers to build houses that are in the front line of environmental friendly constructions. My part in this project was to do a survey to investigate if the local residents were anxious about the upcoming exploit in the area and if they found it difficult to imagine how the end result of the exploit would become. After the survey I made a physical model of the area and let the local residents look at it. Then they answered a new survey and the results showed as follows: * The local residents did get a clearer vision of the exploit by looking at the physical model. * 40 % think it decreases the anxiety for the exploit. * 80 % became more positive to the exploit. * The local residents thought that both a map and a physical model gave the most clear vision of the exploit. * All of the local residents thought it was Quite or Very important to have a physical model available when the municipality exploits new areas.  The result shows that you can at least partially reduce the local residents anxiety for an upcoming exploit, if you have an physical model available before exploiting new areas.  My proposes for coming studies is to investigate if there is a connection between the local residents becoming more positive to the exploit, and a reduction of complaints and appeals to the municipality, against the exploit.

BakgrundI bakgrunden förklaras begreppet kommunikativ förmåga och de kompetenser som ingår samt hur synen på den kommunikativ förmågan har förändrats i kursplaner. Hur språkundervisning bör vara upplagd beskrivs kort. De olika kompetenserna lingvistisk, diskurs, sociolingvistisk, strategisk, sociokulturell och social förklaras samt vad som bör ingå för att utveckla den kommunikativa förmågan beskrivs. Vikten av både utbildning och träning för läraren för att det ska bli ett kommunikativt klassrum tas upp och den teoretiska ramen beskrivs.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal engelsklärare i grundskolans år 4-6 resonerar om kommunikativ förmåga samt hur de anser att språkundervisningen kan läggas upp för att utveckla denna.MetodMetoden som använts är den kvalitativa metoden med redskapet intervju. Intervjuer har gjorts med 5 lärare på olika skolor i två kommuner i Västra Götalands län. Lärarna arbetar alla med årskurserna 4 till 6 och har erfarenhet av undervisning i engelska.ResultatAv intervjuerna framgår det tydligt att det som lärarna anser vara allra viktigast för den kommunikativa förmågan är att eleverna får så många tillfällen som möjligt att både komma i kontakt med och använda språket. Även då lärarna inte namnger de olika kompetenserna i kommunikativ förmåga visar resultatet att de ändå berör de flesta i sin språkundervisning. / Program: Lärarutbildningen

I detta examensarbete har två ventilationssystem konstruerats och jämförts gällande dimensionering, investerings- och livscykelkostnader. Alternativ A har utformats för konventionell luftomsättning medan alternativ B har utformats för att hantera en relativt hög luftomsättning. Idén till jämförelsen kom från ny forskning som har visat på att en relativt hög luftomsättning och resulterande lägre koldioxidhalt kan ha stor inverkan på den kognitiva förmågan hos individerna inom systemet. Utformning och dimensionering av systemen har gjorts med hjälp av programvarorna MagiCAD och Pro Unit. Arbetet har visat på tydliga skillnader i dimensioneringen av respektive system. Alternativ B kräver mer utrymme än alternativ A. I vissa delar av systemet är det till och med tveksamt om alternativ B är praktiskt möjligt att installera på grund av sitt behov av större kanaldimensioner. När det gäller investeringskostnad så har det under detta arbete visat sig att alternativ A är ungefär 30 % billigare än alternativ B om projektering, rivning av befintligt system, installation och material tas i beaktande. Detta var en oväntat liten prisskillnad i förhållande till den förväntade, men eftersom vissa delar av ventilationssystemet inte är inkluderade i konstruktionerna, som till exempel kanaler för ute- och avluft samt motoriserade spjäll för variabelt flödesbehov kan skillnaden i den slutgiltiga investeringskostnaden visa sig bli större i framtiden för alternativ B. Jämförelsen mellan livscykelkostnad för alternativen är central i detta arbete. En modell för att beräkna livscykelkostnader för respektive system har skapats i Excel. Livscykelskostnadsmodellen visar att alternativ B kan vara mer ekonomiskt fördelaktigt redan vid små tilläggskostnader för minskad kognitiv förmåga för alternativ A. Avslutningsvis så pekar detta examensarbete på att mer forskning behövs angående hur luftomsättning i ventilationssystem påverkar kognitiv förmåga hos individer inom systemet samt vilka konsekvenser och möjligheter detta kan innebära. / In this thesis two different ventilation systems have been designed and compared due to design, investment costs and life cycle costs. Option A was designed for conventional air circulation while Option B was designed to handle a relatively high air circulation. The idea for comparison came from new research that shows that a relatively high air flow and resulting lower carbon dioxide levels can have a big impact on the cognitive abilities of individuals within the system. Design and dimensioning of the systems has been done with software such as MagiCAD and Pro Unit. The work has shown clear differences in the design of each system. Option B requires much more space than option A. In some parts of the system, it is doubtful that alternative B is practical to install because of its needs for larger channel dimensions. Regarding the investment costs for each option this work has shown that option A is about 30% cheaper than alternative B when differences in design, demolition of existing parts, installation and new materials had been taken into consideration. This was a surprisingly small price difference in relation to what was expected. The comparison between life cycle costs of the two different alternatives has been a central part of this work. A model for calculating the life cycle costs of each system was created in Excel and the model showed that systems with relatively high air circulation could be preferable even at small additional costs for reduced cognitive performance for conventional flow systems. This thesis points out that more research is needed on how the air circulation in the ventilation system affects the cognitive skills of individuals within the system.

No description available.

No description available.

<p>The purpose was to examine relations between motivation and goal orientation, perceived ability and perceived motivational climate among persons working out in gym. Another purpose was to study differences in motivation, perceived ability and motivational climate among men and women. The final purpose was to study interactional effects on the dependent variable motivation. The participants were 59 men and 69 women. The instruments used were Task and Ego Goal Orientation in Sport Questionnaire (TEOSQ), Harter´s Competence scale and part of Mahoneys R-5 test. The results showed positive correlation between motivation and task orientation, and between motivation and perceived ability. Further the results showed positive correlations between perceived ability and both task and ego orientation. Women perceived higher level of task orientation than men. No interactional effects were found. Instructors should focus on taskoriented goalstrategies and develop clients competens for higher motivation.</p>