”The big 5” – en möjlig väg mot uppdraget om likvärdig bedömning är en empirisk studie som utgår från en forskningsbaserad grund där likvärdighet ur ett bedömningsperspektiv står i centrum. Studien fokuseras på ”The big 5” och de fem förmågor som konceptet innefattar. Empirin är insamlad genom enkäter till lärare verksamma i två medelstora kommuner på låg- och mellanstadiet. Enkätstudiens syfte har varit att synliggöra lärares tolkningar av de fem förmågorna samt bedömningen av dem, för att ge svar på huvudfrågan ”Hur kan de fem förmågorna vara ett hjälpmedel mot en likvärdig bedömning?” Resultatet klargör att förmågorna i sig aldrig bedöms men att man som lärare måste vara medveten om deras betydelse för att stödja elevernas fortsatta utbildning och utveckling. Resultatet visar att lärarna är medvetna om de fem förmågornas innebörd men att de beskrivs utifrån olika nivåer av kunnande. För att konceptet ”The big 5” ska fungera som ett hjälpmedel mot en likvärdig bedömning krävs en samsyn på förmågorna, att hänsyn tas till dem vid både planering, undervisning och bedömning samt att bedömningen sker genom interaktion med den enskilda eleven.

Forskare menar att mänskliga resursers kompetens och duglighet är en viktig egenskap för militär förmåga. Ett sätt att försörja en organisation med kompetens är genom intern personalrörlighet. Intern rörlighet begränsas eller möjliggörs av organisationsrelaterade och/eller individrelaterade faktorer. Hittills finns endast ett fåtal studier om personalstrategier och kompetensförsörjning inom militära organisationer och ingen inom intern personalrörlighet. I denna studie undersöks faktorerna som påverkar intern rörlighet bland officerare i den svenska Försvarsmakten i syfte att se vad som möjliggör eller begränsar kompetensförsörjning av militärmakt. Genom att använda teorier inom både personalrörlighet och mänskligt beteende samt intervjuer som metod har ett antal faktorer kunnat påvisas. Resultatet pekar på att organisationsrelaterade faktorer måste korrelera med individrelaterade faktorer om kompetensförsörjningen ska fungera i en militär organisation. Förutsatt att individens begränsningar omhändertas i personalplanering möjliggörs organisationens behov och byggandet av militär förmåga. Då måste också strategin ha fokus på kompetensförsörjning och inte bara personalförsörjning.

Alzheimers sjukdom är en sjukdom där tidiga tecken är försämrat episodiskt minne, närminne och inlärningsförmåga, även exekutiva förmågor, förmåga att planera och utföra, påverkas. Dagens behandling är symptomatisk. Det finns ingen bot eller bromsande behandling. Det finns kunskapsluckor om hur fysisk aktivitet påverkar episodiskt minne och exekutiva förmågor hos personer med Alzheimers sjukdom. Syftet är att beskriva hur episodiska minnet och exekutiva funktioner påverkas av fysisk aktivitet hos personer med Alzheimers sjukdom. En pilotstudie med en kvantitativ design utfördes. Urvalet var ett bekvämlighetsurval, deltagarna i studien (n=20), med Alzheimers sjukdom, slumpades till en försöksgrupp och en kontrollgrupp. En intervention med fysisk aktivitet, cykla i 15 minuter, utfördes med för och eftertest. Episodiskt minne och exekutiva förmågor mättes med specifika test. Inget samband mellan fysisk aktivitet och episodiskt minne eller exekutiv förmåga kunde påvisas i denna pilotstudie. Även om studien inte visade något samband mellan fysisk aktivitet och episodiskt minne eller exekutiva funktioner i det korta perspektivet bör sjuksköterskor inte avstå från att ge råd om fysisk aktivitet för personer med Alzheimers sjukdom. Detta är ett område där mer forskning behövs och flera studier pågår.

I denna studie redogörs för hur förskollärare arbetar för att barn ska skapa tilltro till sin egenförmåga och om deras arbete varierar mellan yngre och äldre barn. Detta har undersökts genom intervjuer av fem förskollärare, som arbetar på samma förskola.  Studien har genomförts utifrån den sociokulturella teorin och begreppen appropriering samt proximal utvecklingszon, där fokus har legat på hur förskollärare arbetar för att barn ska skapa tilltro till sin egen förmåga. Av studien har framgått att förskollärare spelar en stor roll i barns skapande av tilltro till sin egen förmåga. Hur förskollärare agerar i mötet barn spelar en stor roll för barns tilltro till sin egen förmåga och självkänsla. En av de intervjuade förskollärarna betonade exempelvis hur små saker kan ha stor betydelse. Saker som för vuxna är lätta kan vara svåra för barn, eftersom vuxna är mer kompetenta. Flera av förskollärarna poängterar även att ålder och förmåga inte alltid går hand i hand, utan att barns förmåga är personlig och inte nödvändigtvis bestämd av ålder.

”Så dåliga är svenskarna på ekonomi”. Rubriken är hämtad från en av många nyhetsartiklarsom på senare tid aktualiserar svenskarnas finansiella kunskapsnivå. Det rapporteras löpande imedia om svenska hushålls bristande finansiella kunskaper vilka kan relateras till forskningsområdetkring finansiell förmåga, vetenskapligt mer känt som financial literacy. De bristandekunskaperna utgör ett orosmoment inte bara för de enskilda hushållen utan också för ekonomini stort. I denna studie har unga svenska hushålls finansiella förmåga relaterat till bolånemarknadenstuderats. Hushållen har idag en hög skuldsättning främst bestående av bolån ochden intressanta frågan på den svenska marknaden är huruvida hushåll som exponerar sig motbolånerisk verkar vara förhållandevis kunniga eller okunniga. Syftet har därför varit att undersökaunga hushålls finansiella förmåga relaterat till bolån samt att identifiera vilka faktorersom påverkar den finansiella förmågan. För att undersöka detta har vi ställt oss frågan ”hurpåverkar unga hushålls egenskaper deras finansiella förmåga sett ur ett bolåneperspektiv?”.Studien är genomförd i enlighet med en kvantitativ metod. För att besvara problemet har enenkätundersökning genomförts och besvarats av 205 respondenter i ett åldersspann mellan18–37 år. Data från enkätundersökningen har sedan analyserats för att kunna besvara de uppställdahypoteserna och för att kunna jämföra resultaten med tidigare forskning. Resultatenvisar att det föreligger vissa samband mellan hushållens egenskaper och den finansiella förmågan.Studien ger praktisk relevans med hänsyn till att individen utgör en viktig motpart tillkreditinstituten genom det ekonomiska avtal ett bolån innebär, varför individens finansiellaförmåga får betydelse.

Utgångspunkten i arbetet var att elever går ut den svenska grundskolan utan betyg i matematik samt att ett av speciallärarens uppdrag är att arbeta förebyggande genom att delta i utveckling av matematikundervisning. Syftet med studien var att identifiera vad som skulle kunna vara aktuellt att utveckla i matematikundervisningsprocessen på lågstadiet. Genom en kvalitativ ansats och fyra halvstrukturerade fokusgruppsamtal tog vi del av lärarnas beskrivningar av de didaktiska val som görs i den egna undervisningsprocessen. Samtalen analyserades utifrån ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv. Vi använde de didaktiska frågorna i samspel med undervisningsprocessens faser planera, organisera och reflektera som analysverktyg. Resultatet av studien visade att det fanns behov av att planerings- och reflektionsfasen lyftes fram och fick ta större plats i undervisningsprocessen. Genom att möjliggöra mer kollegialt lärande kunde framför allt planering och reflektion lyftas fram och få ta större plats i undervisningsprocessen. För att matematikundervisningen skulle ge eleverna större möjlighet att utveckla de matematiska förmågorna behövde matematiklärarna i de kollegiala samtalen utveckla den problembaserade undervisningen. De slutsatser vi drog av studien utifrån de beskrivningar några lärare gett av sin undervisningsprocess och som vi tolkat är att matematikundervisningen kunde vara en speciallärares uppdrag genom att de arbetade för att utveckla undervisningsprocessen tillsammans med matematiklärarna.

Denna uppsats undersöker om det finns någon skillnad i kognitiva förmågor mellan kvinnor och män samt hur dessa förmågor värderas på arbetsmarknaden. Frågeställningen som ska besvaras är hur kognitiv förmåga påverkarsannolikhetenattvarasysselsatt,arbetslösocheji arbetskraften för kvinnor och män i Sverige respektive Tyskland. Metoden som används är multipel linjär regression med heteroskedastiska standardfel. För att se hur stor del av skillnaderna i sysselsättning som kan förklaras av att kvinnor och män har olika kognitiva förmågor används Blinder-Oaxaca dekomponering. Resultaten för Sverige visar att läs- och skrivkunnighet är viktigast för kvinnor medan räknefärdighet äravstörstbetydelseförmän.ITysklandärräknefärdighetviktigastförbägge könen. Gemensamt för länderna är att män har större sannolikhet att vara sysselsatta medan kvinnor oftare befinner sig utanför arbetskraften. Vad det gäller arbetslösheten är det ingen signifikant skillnad mellan könen i något av länderna. Blinder-Oaxaca dekomponeringen visar att det i båda länderna finns en skillnad i sysselsättning mellan könen som inte kan förklaras av olika förmåga.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar legitimerade gymnasielärare i idrott och hälsas tolkning av begreppen rörelsekvalitet och kroppslig förmåga samt vad som påverkar bedömningen av rörelsekvalitet. Studien svarar på följande forskningsfrågor: “Vad påverkar lärarnas tolkning av kunskapskravet?” och “Vad påverkar lärarnas bedömning av kunskapskravet?”. Metod Studiens material har inhämtats via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i idrott och hälsa i Stockholmsområdet. Materialet analyserades efter transkriberingen genom en diskursanalys utifrån två teman baserade på studiens frågeställningar, där lärarnas utsagor fördelades in i kategorier av påverkansfaktorer. Utifrån kategorierna synliggjordes tre diskurser, fysisk aktivitet, tävlingsidrott och utbildning, vilka senare användes för att diskutera materialets resultat. Resultat De tre faktorer som påverkar gymnasielärares tolkning av kunskapskravet är: lärarens bakgrund, lärarens tolkning av begreppen rörelsekvalitet och kroppslig förmåga samt om lärarna har ett kollegialt samarbete. De fyra faktorer som påverkar bedömningen av kunskapskravet är: kollegialt samarbete, tillgång till lokaler, hur gymnasielärarna tolkar betygsnivåerna i kunskapskravet samt deras inställning till kunskapskravet. Slutsats Gymnasielärare tolkar kunskapskravet olika vilket verkar bero på deras olika syn på vad som ska läras ut i ämnet, det kan relateras till deras idrottsbakgrund. Det påverkar även deras olika syn på hur begreppet rörelsekvalitet ska realiseras och bedömas i ämnet. Lärarna betonar vikten av att ha ett kollegialt samarbete, både för att tolka och för att bedöma kunskapskravet, vilket ger indikationer på att kunskapskravet inte är tillräckligt tydligt utformat för att lärarna ska kunna tolka det på egen hand. / Aim The aim of the study is to answer the following research questions: "What affects teachers' interpretation of knowledge requirements?" and "What affects teachers' assessment of knowledge requirements?". Method The data has been gathered through qualitative semi-structured interviews with upper secondary school teachers in sports and health in the Stockholm area. The material was analyzed after the transcription by a discourse analysis based on two themes from the study's questions, where the teachers' statements were divided into categories with influence factors. Based on the categories, three discourses were found, activation discourse, sport discourse and education discourse were visualized, which were later used to discuss the results of the material. Results The three factors that affect secondary school teachers' interpretation of the knowledge requirement are: the teacher's background, the teacher's interpretation of the concepts of movement capability and physical literacy, and whether the teachers have collegial cooperation. The four factors that affect the assessment of the knowledge requirement are: collegial cooperation, access to premises, how the teachers interpret the grades in the knowledge requirement and their attitude toward the knowledge requirement. Conclusions The teachers interpret the knowledge requirements differently, which seems to be due to their different views on what should be learned in the subject, which can be related to their sports background. This also influences their different views on how the concept of movement capability shall be realized and assessed in the subject. The teachers emphasize the importance of having collegial cooperation, both to interpret and assess the knowledge requirement, indicating that the knowledge requirement is not sufficiently clearly designed to enable teachers to interpret it on their own.

Denna kunskapsöversikt undersöker det forskningsfält som rör musikintegrerad matematikundervisning. Syftet med översikten är att få en inblick i hur musiken påverkar elevernas matematikprestationer samt hur forskningen ser ut inom denna kombination. Därför är vår frågeställning: Vad kännetecknar forskningen om integrationen mellan matematik och musik? För att besvara denna fråga har vi utfört litteratursökningar för att finna studier och artiklar som tillsammans bildar en överblick. Med hjälp av den metod som Claes Nilholm beskriver i SMART (2016) har vi skapat en struktur för hur vi arbetat. Ur det material som vi fann under sökningarna har vi funnit mönster som talar för musikens positiva inverkan på matematikundervisning.

Syftet med detta arbete är att genom en etnografisk undersökning i samband med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv granska om det finns en koppling mellan elevers motoriska förmåga och deras sociala status. Motivationen bakom detta är att vinna större kunskap om motorikens eventuella inverkan på social status inom det fritidspedagogiska fältet. I studien har vi endast betraktat eleverna och inte tagit hänsyn till pedagogernas värderingar kring sammanhanget. Vi har observerat två olika elevgruppers lek på fotbollsplanen under den tid de vistas på fritidshemmet. I samband med dessa observationer dokumenterade vi leken med hjälp av videoupptagning samt fältanteckningar. I analysen av den insamlade empirin kunde vi utläsa att den motoriska förmågan påverkar status i gruppen, men även att det finns andra faktorer som påverkar status. Utöver den motoriska förmågan fann vi att både ålder och intresse var av betydelse för elevernas statusbyggande på fotbollsplanen. Det visade sig att det fanns ett komplext samband mellan dessa tre faktorer som gjorde att det inte gick att rangordna dem inbördes. En faktor måste åtföljas av en annan för att skapa status. Motorisk förmåga utan intresse eller ålder utan motorisk förmåga var i sig inte statusskapande. Motorisk förmåga och ett stort intresse som dessutom åtföljdes av en i sammanhanget hög ålder var det som genererade högst status i de observerade grupperna.