Title: How do you get a pupil from Year 7-9 in secondary school to communicate in German?  Five high school teachers views on how to develop pupils oral communicative skill within the German language   The aim of this essay is to explore Swedish secondary school teachers, from Year 7-9 in the German language, opinions regarding which work models and verbal strategies that are used and taught in order to foster the pupils oral communicative skill in the classroom. To achieve this aim, semi-structured interviews with five teachers are used. The results show that the teachers find that they encourage the pupils to speak German through creating possibilities for them to practise their oral language skills. The teachers also emphasize that they believe that alternating assignments in groups or pairs, where the students get the chance to be creative, activates the pupils to speak German the most. They also express an awareness for the fact that open or information questions encourage the pupils to use their creativity and speak more German. It was also clear that there are many different communication strategies, which they consider as helpful for the pupils in their attempt to communicate in German. Examples of these strategies are paraphrasing, asking for help, using Swedish words with a German pronunciation. These communicative strategies are, according to the teachers, mediated through the teachers and practise.

Att använda magkänslan som bedömningsunderlag i rekryteringsprocesser anses förlegat och forskning indikerar på att det leder till diskriminering och felrekryteringar. Istället föreslås att rekryteringen ska vara kompetensbaserad och därmed generera ökad mångfald. Syftet med studien var att studera vad rekryterare anser är viktigast vid valet av nya medarbetare samt vad rekryterarens magkänsla har för inverkan vid valet av nya kandidater. Tolv rekryterares uppfattningar har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att olika bedömningsunderlag används och det finns en skillnad mellan branscher. I vissa branscher utförs personlighets- och intelligenstester medan det i andra branscher föredras närvaro eller att passa in i arbetsgruppen. Magkänslan spelar in i alla rekryteringsprocesser och kan både leda till diskriminering och en god matchning mellan person och tjänst, mycket beroende på rekryterarens erfarenhet i yrket. Bedömningen blir dock mer objektiv ju fler bedömningsunderlag som används. / Using gut instinct as assessment base in recruitment processes are considered outdated and research indicates that it results in discrimination and recruiting the wrong candidates. Instead competency-based recruitment should be used, to increase diversity. The aim was to study what recruiters consider are most important when choosing employees as well as what impact their gut instinct has in the selection. The perception of twelve recruiters has been analysed with qualitative content analysis. Results shows that different assessment bases are used and there’s a difference between industries. In some industries, personality and intelligence tests are used while other industries prefer presence or a fit into the team. Gut instinct has an impact on all recruitment processes and can lead to both discrimination and a good match between the person and the service, highly dependent on the recruiter’s experience in the profession. The assessment is more objective the more assessment bases used.

No description available.

Studien är gjord i en klass med flerspråkiga elever i årskurs 4. Fokus ligger på att identifiera svårigheter för flerspråkiga elevers lärande i matematik. Detta sker genom att identifiera svårigheter för dem i olika typer av matematiska uppgifter samt genom elevintervjuer om elevernas upplevelser om dessa uppgifter. Studien använder sig av variationsteorins kritiska aspekter för att identifiera och kategorisera dessa svårigheter medan fenomenografin är den centrala teori som studien utgår ifrån gällande elevers upplevelser om uppgifterna. Studien har samlat in sin empiri genom ett arbetsblad med matematikuppgifter som flerspråkiga elever har fått lösa samt elevintervjuer där elever har beskrivit sina upplevelser om dessa uppgifter. Resultatet visade hur textuppgifter och uppgifter med innehåll kopplat till svensk kultur skapade problematik för elever när de löste matematiska textuppgifter. Eleverna själva uttryckte även en frustration om dessa uppgifter då de själva ansåg att de hade klarat uppgifterna i stor utsträckning om de förstått vad uppgiften handlat om. Vidare i diskussionen förs en diskussion om hur dessa olika faktorer påverkar elever i skolämnet matematik och hur anpassning kan ske för att skapa en rättvis och lärorik skolgång för flerspråkiga elever i matematik.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar av social kompetens som en del av fritidshemmets verksamhet. Studien visar på att det finns en gemensam syn för hur fritidshemspersonal ser på begreppet social kompetens. Social kompetens ses framförallt som en individs förmåga att samspela och fungera med andra individer i olika situationer och gruppkonstellationer. Personalen ser också vikten av att vara socialt kompetenta och uttrycker behovet att utveckla denna förmåga kontinuerligt Fritidshemspersonalen lyfter också fram problematik med arbetet kring social kompetens inom fritidshemmet och att dagens samhällsutveckling och den utveckling som Skolverket har i åtanke för fritidshemmet inte är förenliga med varandra.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka relationen mellan positiv konstruktiv respons och elevens upplevda utveckling. Uppsatsen syftar också till att skapa en tipslista för lärare med intervjuresultaten som grund. Jag utgår från ett elevperspektiv och använder mig av tio personliga intervjuer med elever från olika skolor och kurser. Intervjufrågorna kretsade kring elevernas erfarenheter och åsikter i att ge och ta emot respons från sin lärare och sina klasskamrater. Resultaten visade att elever är i stort behov av en konkret, förklarande och individanpassad respons. Positiv konstruktiv respons förknippas med positiva känslor och den mer negativa kritiken förknippas med negativa känslor. Resultaten visade också att det fanns en självförtroendevariabel i sättet att mottaga respons på. Samtliga intervjukandidater har ett jakande svar gällande om man kan utvecklas med positiv konstruktiv respons. Att eleverna vill få responsen visad för sig (imitatio) var ett tydligt resultat. / This essay aims to investigate the relationship between positive constructive feedback and the students perceived progress in learning. The purpose with this essay is also to create a checklist for teachers to use in courses connected to oral presentation/speaking, with the interview results as a basis. I base my results in a students perspective and the method used is personal interviews with ten students from different schools and courses. I asked the students several questions about how they experience the classroom situation concerning giving and receiving feedback from their classmates and their teacher. The results showed that students are in a great need for a concrete, explanatory and individualized feedback. Positive constructive feedback are associated with positive feelings and the more negative feedback are associated with negative feelings. The results also showed that there are a confidence variable in the way students are receiving feedback on. All interview candidates have an affirmative answer applicable if one can have a progress in learning with positive feedback. That the students would get the response shown (imitatio) is a clear result.

A study of the influence preschool teachers and the preschool environment have for children's independence and confidence in their own ability in Reggio Emilia. Studien behandlar två förskollärares tankar gällande förhållningssätt, didaktik och förskolans miljö samt hur detta står i relation till barns möjlighet att utveckla tillit till sin egen förmåga och självständighet i en Reggio Emilia inspirerad förskola. Syftet är att undersöka förskollärarnas tal om tre presenterade scenarion och hur dessa scenarier kan tolkas och förändras för att barn ska ges möjlighet till att utveckla tillit till sin egen förmåga och självständighet. Studiens frågeställning lyder; Hur talar och diskuterar de intervjuade förskollärarna om studiens tre presenterade scenarierna och de didaktiska val som dessa scenarion erfordrar för att barnet ska ges möjlighet till utveckling av tillit till sin egen förmåga och självständighet. Studien är baserad på en parintervju med två förskollärare som jobbar i en Reggio Emilia inspirerad förskola. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna menar att personalens förhållningssätt och didaktiska val påverkar det sätt som barn ges möjlighet till att utveckla sina förmågor. Enligt de intervjuade förskollärarna kan personalens rädsla för miljö och material sätta stopp för barns utforskande och utveckling. Samstämt menar de intervjuade förskollärarna att ges tilltro till barnet så får barnet möjlighet till att utveckla sin tillit till sin egen förmåga och självständighet.

InledningVår studie fokuserar på hur lärare använder sig av talad engelska i undervisningen samt ivilken utsträckning. Läroplanen har utvecklats och en allt mer kommunikativ syn på lärandehar vuxit fram. Lärares undervisningssätt och hur de arbetar med muntlig språkinlärning är avstor vikt för att elever ska få möjlighet att utveckla sin muntliga förmåga i ämnet engelska. Vivill undersöka hur lärare arbetar för att stötta eleverna samt belysa vad som kan hindra demfrån att använda talad engelska.Studiens syfteVår studie fokuserar på i vilken utsträckning lärare använder sig av talad engelska ispråkundervisningen samt hur de stöttar eleverna i utvecklingen av den muntliga förmågan.Studien undersöker även vilka eventuella hinder som kan uppstå för att tala engelska iklassrummet.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativa metoder i form av observation och semi-struktureradintervju. Fenomenet studien undersöker är undervisning kring muntligakommunikationsfärdigheter inom ämnet engelska. Studien fokuserar på hermeneutik; att tolkarespondenternas svar i dess sociala kontext och få tillgång till deras upplevelser.ResultatStudiens resultat visar i vilken utsträckning lärare använder sig av muntlig engelska iengelskundervisningen samt hur de stöttar eleverna i utvecklingen av den muntliga förmågan.Resultat från observationerna och intervjuerna presenteras separat och sammanställs sedanparallellt under diskussion. Studien visar att det är upp till varje enskild lärare att avgöra ivilken utsträckning den muntliga undervisningen ska hållas på engelska. Majoriteten avlärarna i studien anser att det är viktigt att tala engelska i största möjliga mån och att deanvänder olika former av stöttning. Dock talar lärarna inte engelska i den omfattning som desjälva anser önskvärt. Faktorer som anses utgöra hinder för att tala engelska i undervisningenär bristande språkligt självförtroende, elevernas varierande kunskapsnivå samt tidsbrist.

På en internationell arena förs diskussioner om så kallade 21:a århundradets kompetenser som kan anses vara nödvändiga på en föränderlig arbetsmarknad  och en modern livsstil. I detta arbete bekantar vi oss med dessa kompetenser och undersöker speciellt hur de yttrar sig i den svenska gymnasieskolans ämnesplan för matematik och dess kommentarmaterial. Speciellt så betraktar vi en definition av de 21:a århundradets kompetenser som är tydlig och avgränsad. Denna definition är också objektiv i det att den är en sammanfattning av styrdokument från en mängd olika länder. För att en jämförelse med den svenska gymnasieskolans ämnesplan för matematik och dess kommentarmaterial skall bli explicit och objektiv bearbetar vi ämnesplanen och dess kommentarmaterial med  metoden dokumentanalys. Resultatet som erhålls visar på att viss täckning av 21:a århundradets finns i ämnesplanen och dess kommentarmaterial och att denna täckning varierar i olika grad för de olika kompetenserna.

Stigande förväntade livslängder har tillsammans med sjunkande födelsetal bidragit till en omvandling av pensionssystemet i ett antal länder. I sin tur har det medfört en större individhantering och därmed större krav på den enskilda individens kompetens. Tidigare studier visar att finansiell förmåga tenderar att vara låg i välutvecklade länder, ett positivt samband mellan individens finansiella förmåga och pensionsplanering har också urskilts. Ur detta perspektiv kan den ökade individhanteringen ses oroväckande och skapa ogynnsamma förutsättningar för goda ekonomiska utfall både för samhället och den enskilda individen. De tidigare studierna behandlar främst nivåerna av finansiell förmåga och pensionsplanering samt hur de samvarierar i tvärsnitt. För att skapa en bättre förståelse för sambandet mellan finansiell förmåga och pensionsplanering ämnar denna uppsats att studera sambandet över tid. Uppsatsen baseras på ett datamaterial från Norge, där en förändring i pensionssystemet implementerats 2011. Sambandet mellan individens finansiella förmåga och pensionsplanering studeras med regressionsanalyser. Resultatet från regressionsanalyserna tyder på att en förändring i den finansiella förmågan inte kommer leda till en förändring av individens pensionsplanering. Uppsatsens resultat ger inte stöd för ett kausalt samband mellan finansiell förmåga och pensionsplanering i Norge. De tidigare studierna i andra länder har fått stöd för ett kausalt samband. Om sambandet mellan finansiell förmåga och pensionsplanering är detsamma eller liknande i ett internationellt perspektiv väcker uppsatsens resultat ytterligare frågor kring hur sambandet och mekanismen bakom finansiell förmåga och pensionsplanering verkligen ser ut. Om en önskan att öka individers pensionsplanering finns ges inga tydliga svar på vilka åtgärder som är lämpliga och genererar resultat. / Rising life expectancies together with declining birth rates have contributed to a transformation of the pension system in several countries. In turn, the transformation has resulted in a greater individual management of the pensions and thus greater demands on the individual’s skills. Previous researches have shown that financial literacy tends to be low in well-developed countries, they have also distinguished a positive relationship between an individual’s financial literacy and retirement planning. From this point of view, the increased individual management could cause concerns and create unfavorable conditions for positive economic outcomes for the society as well as the individual. The previous researches have mainly dealt with the levels of financial literacy and retirement planning and how they co-vary in cross section. The thesis intends to study the relationship between financial literacy and retirement planning over time, to achieve a better understanding of the relationship. The thesis is based on a dataset from Norway, where a change in the pension system was implemented in 2011. The relationship between the individual's financial literacy and retirement planning is examined with regression analyzes. The results from the regression analyzes indicate that a change in the individual’s financial literacy do not have an impact on the retirement planning. The thesis results do not provide support for a causal relationship between financial literacy and retirement planning in Norway. The previous researches in other countries do provide support for a causal relationship. If the relationship between financial literacy and retirement planning is the same or similar in an international point of view, the results raises further questions about how the relationship appears and how the mechanism works. If there is a desire to enhance individuals' retirement planning the thesis result give no simple answers to what actions that are appropriate and generate results.