Denna studie belyser systematiska undersökningar i den naturvetenskapliga undervisningen i skolåren 4-6. Studien motiverades utifrån att undersökande arbete inte är särskilt vanligt förekommande i grundskolans mellanår, trots att systematiska undersökningar utgör en central del i kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena. Syftet med denna studie var därför att bidra med förståelse och kunskap om hur NO-lärare undervisar i och om systematiska undersökningar i grundskolans mellanår. Undersökningen utgick från en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Sex lärare i grundskolans mellanår deltog i studien. Resultatet visar att lärarna prioriterar systematiska undersökningar i olika hög utsträckning. Det visar även att lärarna fokuserar mestadels på att utveckla elevernas förmåga att formulera naturvetenskapliga frågeställningar och systematiska planeringar, medan de avsätter minst tid för att låta eleverna formulera resultat och utvärdera undersökningar. Ingen av lärarna fokuserar på systematiska undersökningar som ett eget ämnesinnehåll. För att stärka elevernas förmåga att genomföra systematiska undersökningar behöver lärarna avsätta mer tid för att låta eleverna formulera resultat och utvärdera resultat, för att forma en undervisning där eleverna kan utveckla hela sin förmåga att genomföra systematiska undersökningar.

The purpose of this thesis is to investigate which personality types are most common among Swedish naval officers and whether there are differences between officer branches. The results are intended to support the growing need for personnel to achieve increased operational capability in the Swedish Navy. The means of investigation is an online survey and subsequent analysis with both quantitative and qualitative methods. John Holland's RIASEC theory has been used as a dialogue partner in the study. The six personality types within the RIASEC framework were translated into operational indicators and used for the personality test and to guide the analysis. The results indicate two primary personality types who are representative among Swedish naval officers in general and two secondary types that show signs of differences between branches which includes some activities that reduce enthusiasm for work.

Denna uppsats är en konsumtion av forskning som behandlar fältstudier. Artiklarna har valts efter relevans till samhällskunskapsämnet på gymnasial nivå för att undersöka motiv till tillämpningar, utmaningar och fördelar till denna typ av undervisning. I bakgrunden belyses behov av både mer erfarenhetsbaserad och problembaserad undervisning inom samhällskunskapsämnet vilket senare diskuteras i relation till uppsatsens resultat. I bakgrunden förklaras även denna uppsats tolkning av pragmatikernas kunskapsutveckling samt teoretisk utgångspunkt. Artiklarna som utgör materialet undersöks för att finna mönster och tendenser huruvida fältstudier kan bidra till att fylla behovet av mer erfarenhetsbaserad undervisning. Resultatet bearbetas genom en kvalitativ analys med teoretisk utgångspunkt i utveckling av kunskapsförmågor, men även andra aspekter såsom affektivt och erfarenhetsbaserat lärande. Beroende på hur fältstudier var uppstrukturerade tränades olika förmågor. Genom stort elevansvar stimulerades deltagarna till att utveckla procedurförmågor och analysförmågor. Medan ett uttryckt fokus på affektion och erfarenheter genom upplevelser tränades metakognitiva förmågor. Mer lärarstyrda fältstudier visade potentiellt effektiv begreppsundervisning genom linjära fältstudier. Däremot riskerade dessa fältstudiestrukturer orsaka bristande motivationpå grund av litet friutrymme. Skillnaderna är enfingervisning om effektiviteten i olika variationer av fältstudier men även för att utvinna särdrag och framgångsfaktorer samt utmaningar vid tillämpning. Framstående utmaningar såsom resurskrav och risk för avhopp framkom av materialet och redovisas i resultatet. I diskussionen problematiseras resultatet men även dess relevans och uppmuntrande av potentiell tillämpning och framtid inom samhällskunskapsundervisning. Avslutningsvis påvisas behov av ytterligare forskning inom både området fältstudier inom samhällskunskap men även erfarenhetsbaserad samhällskunskap för att fylla en existerande forskningslucka.

Den här studien undersöker hur gymnasielärare tolkar och arbetar mot värdeordet nyanserat som finns i kunskapskraven för samhällskunskap. En kvalitativ metod har använts i studien som utgjorts av semistrukturerade intervjuer. Teorier från Johan Sandahl, Maria Rönnlund et al. och Suzanne Parmenius Swärd används för att analysera empirin. Resultatet av studien är att de intervjuade lärarna tolkar nyanserat tänkande framförallt som en tankeförmåga. Det skaver mot tidigare forskning som belyser att nyanserat tänkande, utöver en tankeförmåga, är en språklig förmåga. Resultatet tillsammans med tidigare forskning visar att nyanserat tänkande, att ta olika perspektiv, är en demokratisk förmåga. Studien visar också att lärare arbetar på olika sätt för att elever ska vara nyanserade men att undervisningen huvudsakligen består av en social process i form av samtal och diskussion. Studien har också belyst att det är skillnad mellan prestation och förståelse. Att uppnå kunskapskraven för nyanserade resonemang och diskussioner är inte en garant för att kunna göra samma sak i ett annat sammanhang. Vidare har studien visat att det existerar ett forskningsgap kring nyanserat tänkande och att det behövs mer kunskap.

Bakgrund: Marknadens ökade dynamik resulterar i att allt fler företag genomgår digitala transformationer för att kunna utnyttja de teknologiska möjligheter som uppstår. Samtidigt resulterar en digital transformation i att företaget möts av förändrade kompetenskrav där digitala kompetenser blir allt viktigare för företags långsiktiga överlevnad. Denna dynamiska marknad har visat sig speciellt tydligt hos detaljhandelsbranschen och behoven av digitala kompetenser har ökat kraftigt. Men hur utvecklar ett detaljhandelsföretag dessa digitala kompetenser? Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur ett detaljhandelsföretag arbetar med digital kompetensutveckling hos sina medarbetare. Genomförande: Denna studie har sin vetenskapliga utgångspunk i det hermeneutiska perspektivet med en kvalitativ forskningsmetod. Empiriinsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från ett fallföretag. Respondenterna har både varit från chef- och medarbetarnivå. Slutsats: Trots utmaningar i att identifiera vad för digitala kompetenser som saknades utifrån ett subjektivt synsätt så var det förmågan att ha ett flexibelt och utvecklande förhållningssätt och digital kunskap som bristen på digital kompetens bestod av. Dessa utvecklades genom tre tillvägagångssätt. Cheferna anställde dels nya medarbetare som skulle hjälpa de gamla att utvecklas. De anställda som fick vara kvar i företaget utbildades, både formellt och informellt varav den informella utbildningen var mest effektiv och använd. Cheferna tog även in konsulter och partners för att sprida vidare den digitala kunskapen till medarbetarna. Utöver detta visar sig företagskulturen och medarbetarnas inställning till förändrings viktig för hur effektiv den digitala kompetensutvecklingen blev. / Background: Dynamic markets result in more and more companies having to digital transform their business in able to use the technological benefits that occur. At the same time a digital transformation will result in demand for new competencies where digital competencies is the most important for the companies long term survival. This rapidly changing market has been particular present in the retail industry and the demand for new digital competencies has been growing. But how does a retail company develop these digital competencies? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a retail company work with the development of digital competence with their employees. Completion: This study has a qualitative methodology with a hermeneutic perspective and an interative approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six respondents from one retail company. The respondents have been both from the management level and the employee level. Conclusion: Despite challenges in identifying what digital competence were lacking from a subjective point of view, it was the ability to have a flexible and evolving approach and digital knowledge that the lack of digital competence consisted of. These were developed through three approaches. The managers hired new employees to help the existing ones develop. The employees who were allowed to remain in the company were trained, both formally and informally, of which the informal training was most effective and most used. The managers also brought in consultants and partners to pass on the digital knowledge to the employees. In addition, the corporate culture and employees' attitude to change proved to be important for how effective the digital competence development became.

Att amma är inte enbart en fysiologisk process utan har även en själslig och existentiell dimension. Amningen ses som en väg in i moderskapet och beskrivs som en strävan mot att bli den goda modern. Forskningen visar att bröstmjölk och amning har många gynnsamma hälsoeffekter för både mor och barn. Barnmorskans kompetensområde omfattar sexuell- och reproduktiv hälsa, i detta ingår att kunna ge stöd och råd vid amning och amningssvårigheter. Barnmorskan har en viktig roll i etablerandet av amningen. Huruvida kvinnan fortsätter att amma eller om det blir en lyckad amning är även ett resultat av vårdgivarnas attityder, förhållningssätt och vårdrutiner. Om barnet av någon anledning inte kan amma så måste mamman mjölka ut och ge sin bröstmjölk på andra sätt än genom amning för att upprätthålla sin bröstmjölksbildning. För att kunna förbättra vården och stärka kvinnor som behöver pumpa behövs mer kunskap om hur kvinnor upplever det att inleda amning genom pumpning. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av pumpning vid inledande amningssvårigheter. En kvalitativ innehållsanalys har använts som metod. I resultatet framkom ett tema vilket var Pumpning hjälper och stjälper kvinnors tilltro till sin egen förmåga att amma. Detta tema omfattas av fyra kategorier; viljan att amma motiverar pumpning; pumpning som ett hinder i det dagliga livet, pumpning medför en känslomässig påverkan samt barnmorskans amningsstödjande roll är betydelsefull. Pumpningen påverkar kvinnans uppfattning om sig själv och sin kropp. Som barnmorska är det viktigt att sätta sig in i kvinnans mål, erfarenheter och behov för att kunna stötta och hjälpa kvinnan på bästa sätt.

The transformation of the Swedish Armed Forces is bringing about major changes in many areas. Indirect fire is one capability affected by these changes. Financial savings, a shrinking organization and higher eligibility requirements mean that fewer soldiers will gain access to exclusive high-tech support resources such as the JAS 39 Gripen aircraft and the ARCHER artillery system. This thesis aims to examine whether access to indirect fire capability can be increased through the use of civilian products and communication networks. Technology development in the civilian mobile communications area is exponential and nations such as the USA, facing challenges similar to those of the Swedish Armed Forces, devote substantial resources to research and development. Is the use of mobile phones for military purposes the innovation needed by the Swedish Armed Forces, do the necessary technical conditions exist and is the technology applicable during peace and wartime operations? The results indicate that the military use of commercial technology is too low at the moment, but that the technology itself sets no limits, and that there is a need and a demand to develop military mobile apps. The robustness of commercial networks does not meet Armed Forces’ requirements and the Armed Forces need a clear strategy that states the aims and objectives before procurement and implementation is possible. The results show further that, regardless of the challenges identified, there are good reasons to continue to pursue these issues in order to build up experience and knowledge in this area of technology. The development of civil mobile phone technology for military purposes will mean that there is an economically viable resource to use in the future.

<p>Rekrytering är en viktig komponent för alla organisationer oavsett om det handlar om ett företag, ett fotbollslag, en sekt eller dylikt. Det är i grund och botten rekrytering som skapar en organisation. Ledare är viktiga personer för ett företag, det är de som sammanfogar de anställda, driver företaget framåt och utgör stommen i en organisation. Vi har valt att sammanfoga dessa två genom att undersöka hur företag rekryterar ledare genom platsannonser; dess utformning och hur de har utvecklats över de senaste tio åren. Utifrån befintlig rekryteringsteori har vi, för att underlätta en kvantifiering av platsannonserna, utformat en analysmodell som kategoriserar den teoretiska utvecklingen i tre olika generationer. Generation ett syftar bakåt i tiden och letar efter färdigheter och erfarenheter, annonser som faller under generation två fokuserar mer på relevanta personliga egenskaper medan generation tre blickar framåt och ser vad personen i fråga kan uträtta. I en kvantitativ analys av platsannonser i Dagens Nyheter fann vi först och främst att vår kategorisering var relevant. Vi fann vidare att utvecklingen tenderar att följa vår indelning, från generation ett, mot generation två till generation tre som dock ännu inte fått något större genomslag. Internetboomen i samhället har öppnat upp för en stor del annonser som i princip endast länkar till företagens hemsida.</p>

Bakgrund: Mycket i litteraturen tyder på att ouppmärksammad och underbehandlad smärta hos äldre demenssjuka är vanligt förekommande. Detta strider mot principerna om människors lika värde, den enskildes värdighet och det humana i att lindra. Det finns många typer av demenssjukdom och attityden förekommer att demenssjuka inte känner smärta. Demenssjuka har ofta problem med att kommunicera eller lokalisera smärtan. Observations- och självsmärtskattningsinstrument används inte i större utsträckning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa smärtproblematik och smärtlindring i omvårdnaden av äldre personer med demenssjukdom. Metod: Detta är en litteraturstudie där tio kvantitativa vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av en manifest innehållanalys. Artiklarnas resultat presenteras i fyra kategorier med underkategorier som beskriver smärtproblematik och smärtlindring hos äldre patienter med demenssjukdom. Resultat: Äldre med demenssjukdom var ofta underbehandlade för smärta och risken ökade med stigande kognitiv nedsättning. Underskattning av smärta var vanligt förekommande även när smärtskattningsinstrument användes. Personer med förmodad vaskulär demens rapporterade ofta mer smärta och med Alzheimers sjukdom mindre smärta än icke-dementa äldre. Hos en del demenssjuka uteblev förväntningseffekten av analgetika. Slutsats: Underbehandling av smärta hos demenssjuka äldre var vanligt förekommande och mer forskning behövs om smärtbedömning hos kognitivt nedsatta personer. / Background: Literature reveals that undiagnosed and untreated pain among older persons with dementia are common occurrences. This is in contrast to the principles of equal value among human beings, the dignity of the individual, and the alleviation of human suffering. There are many types of dementia, and there exists a belief that persons with dementia feel no pain. A common consequence of dementia is inability to communicate or locate the origin of pain. Selfassessment and observational pain scales are frequently not used. Aim: The aim of this literature review was to shed light upon the challenges associated with pain and the practice of pain relief in the care of older adults with dementia. Method: This is literature review study, where ten quantitative scientific articles have been analyzed using manifest context analysis. The results of the articles were sorted into four categories, each with subcategories, that describe the challenges associated with pain and the practice of pain relief. Results: The following result was obtained. Older persons with dementia often received inadequate pain relief, and the risk for under treatment increased with increasing level of cognitive impairment. Under treatment of pain was common even when pain assessment scales were used. Persons with assumed vascular and Alzheimer's dementia often stated that they felt more pain and less pain, respectively, than older adults with no cognitive impairment did. A group of persons with dementia were shown to experience no anticipatory effect of analgesics. Conclusion: Under treatment of pain was a common occurrence among older persons with dementia and more research is needed regarding how to estimate pain in persons with cognitive impairment.

Bakgrund: Ökad stress hos unga genom allt högre prestationskrav från skola och omgivning leder till allt mer ohälsa. Samtidigt minskar fysisk aktivitet drastiskt hos unga i allt lägre åldrar. Fysisk inaktivitet kan leda till många negativa effekter på hälsan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur fysisk aktivitet inverkar på elevers skolprestation. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes för insamling av aktuell forskning inom området för fysisk aktivitets inverkan på skolprestationer. Litteratursökningen utfördes i databasen PubMed. Till studien valdes 18 artiklar med fokus på elever i åldrarna 13-18 år. Artiklarna granskades och bedömdes i vetenskaplig kvalitet och relevans för arbetet. För att få fram resultat kategoriserades artiklarna var för sig och bearbetades systematiskt för att skapa besvarande temaområden. Resultat: Av de funna resultaten kunde tre temaområden skapas för att besvara fysisk aktivitets inverkan på elevers skolprestation. Mer fysisk aktivitet visade sig medföra minskad stress (1) och bättre kognitiv förmåga (2) vilket kan förbättra skolbetyg (3). Fysisk aktivitet inverkar på individers förmåga att hantera stress vilket kan bidra till bättre kognitiv förmåga, som på sikt kan öka skolbetygen. Implikation: Eleverna rekommenderas utföra medel till högintensivt pulsökande aktiviteter 60 minuter per dag. Skolan och föräldrar har en avgörande roll i att öka graden av fysisk aktivitet inom dessa rekommendationer. Den här studien kan vara användbar för skolor och föräldrar i arbetet mot att implementera mer fysisk aktivitet i skolan men även på fritiden.